Kategori: Omvärldsbevakning

Material, Omvärldsbevakning, Så fungerar pensionen, Statistik

30 år efter pensionsreformen – så olika har 50 till 80-talister påverkats

30 år efter klubbslaget som förändrade pensionerna – ny rapport från minPension visar hur det har påverkat olika åldersgrupper.

Läs rapporten på minPension.se

I juni 1994 sa Sveriges riksdag ja till förändrade pensioner. Nu, 30 år senare, ser vi effekterna av klubbslaget i riksdagen. Olika åldersgrupper har påverkats på olika sätt. Det är inte bara den lagstadgade pensionen som förändrats. Minst lika stora förändringar har skett i tjänstepensionerna, där det är arbetsmarknadens parter som förhandlar fram avtalen.

För 20 år sedan började minPension samla in pensionsunderlag från den allmänna pensionen, tjänstepensionerna och det avdragsgilla pensionssparandet. Omkring fem miljoner individer har registrerat sig som användare för att få en samlad bild av sitt pensionssparande.

Sedan tio år tillbaka har vi regelbundet redovisat hur minPensions användares prognoser ser ut och därmed kunnat ge en bild av framtida pensioner.

Vi har över tid följt 50-, 60-, 70- och 80-talisterna och under de sista åren även 90-talisterna. I en ny rapport har vi jämfört våra tidigare rapporter för att se hur olika åldersgrupper har påverkats, och kommer att påverkas, av de förändringar som gjorts av pensionerna.

Generellt kan sägas:

50-talisterna – kvinnorna har betydligt lägre pensioner än männen, även i de fall lönen var densamma när de slutade att arbeta.

60-talisterna – påverkas märkbart av förändringarna i pensionerna och får jobba längre när medellivslängden ökar.

70-talisterna – många hade en dålig start i arbetslivet, men räddas hem av premiepensionen som de haft under stora delar av arbetslivet.

80-talistena – är mer jämställda än tidigare åldersgrupper, och har större andel tjänstepension.

90-talisterna – mycket av intjänandet till pensionen återstår, att många tjänar in tjänstepension tidigt kommer påverka deras pensioner. 

#minPensionsPodden, gå i pension, Omvärldsbevakning, påverka din pension, Så fungerar pensionen

Arbetslöshet nära pensionsåldern

Lågkonjunkturen är över oss och med den stiger arbetslösheten. Byggsektorn har drabbats särskilt hårt, men även andra jobb har försvunnit. Att bli ofrivilligt arbetslös är aldrig kul. För den som har passerat 60 kan det bli extra tufft – på fler sätt.

Idag finns flexpension som dels ger mer pengar till den egna pensionen men också möjligheter att trappa ner arbetstiden i slutet av arbetslivet. Men hur påverkar en nedtrappning ersättningen från a-kassan? Och hur funkar det med a-kassan om man löneväxlar? För den som har fyllt 60 år och känner oro för att bli av med jobbet finns det saker att tänka igenom.

Vi bjöd Martin Wästfelt från Unionen till minPensionsPodden för att gå igenom sakerna som man behöver tänka på och göra för att lindra konsekvenserna vid en eventuell uppsägning när man har passerat 60 år. Lyssna via länken här nedanför eller i din poddkanal.

minPensionsPodden

Lyssna på avsnitt 220 – Om arbetslöshet nära pensionsåldern

#minPensionsPodden, minPension för unga, Omvärldsbevakning, spara till pensionen

Om unga vuxna och deras prioriteringar

Unga vuxna idag brukar kallas för generation Z. De är födda i den digitala världen, någonstans från mitten av 90-talet och 10-15 år framåt. Som de första att växa upp med dagens teknik – typ smarta telefoner, sökmotorer och rörlig media, är de snabba att hitta kunskap och att behärska tekniken.  Hur har det format deras värderingar? Och prioriteringar? Generellt – men också när det kommer till privatekonomiska frågor som pensioner?

Martin Björgell är pensionsexpert på Handelsbanken. Han är också styrelseledamot i BRIS och aktiv i scouterna med bra koll på ungas mående och värderingar. Som gäst i minPensionsPodden bjöd han på ett spännande samtal om unga vuxna idag och om hur deras beteenden ibland skiljer sig från tidigare generationers.

Lyssna på #minPensionsPodden via länken eller i din poddkanal:

Om unga vuxna, med Martin Björgell, pensionsexpert Handelsbanken


#minPensionsPodden, Omvärldsbevakning

Hjälpen om du blir arbetslös

Just nu är det många varsel på arbetsmarknaden. Vilken hjälp kan man få om man förlorar jobbet? Hur ser chanserna ut om man har fyllt 60 år?

I kollektivavtalen finns olika stöd för den som ofrivilligt blir av med jobbet. För till exempel privatanställda tjänstemän finns TRR som erbjuder omställnings- och kompetensstöd.  Av 100 personer som uppsöker TRR landar 95 personer i nytt jobb, studier eller får hjälp att starta eget företag.

Kanske är en uppsägning också en möjlighet att stanna upp och reflektera över vad man verkligen vill göra? Kanske landar uppsägningen i att man äntligen startar sitt drömföretag? Eller att man tar tillfället i akt att skola om sig till det man länge funderat på? Och kan tidigt pensionsuttag leda till att man missar stöd som man annars har rätt till?

Det blev ett spännande samtal om nya vägar i livet när TRRs vd, Johan Lagerhäll, besökte minPensionsPodden. Lyssna i din poddkanal eller via länken här nedanför.

I minPensionsPodden möter vi TRRs vd, Johan Lagerhäll för att få veta mer om vilken hjälp den som blir arbetslös kan få.

Ha koll på din pension, Omvärldsbevakning, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen

Allt fler får större inbetalningar till tjänstepensionen – hur mycket får du?

En högre pensionsålder behövs för att möta utmaningen med att vi lever längre. Men det är inte det enda sättet att trygga framtidens pensioner. Det går att sätta av mer pengar också. Och på allt fler arbetsplatser är det precis vad som sker genom avtal om större inbetalningar till tjänstepensionen.

I de fyra största tjänstepensionsavtalen är det numera cirka 3,2 miljoner löntagare som omfattas av detta. I många fall handlar det om kompletterande flex- eller deltidspensionspremier i branschavtal men det kan även gå under andra benämningar eller att man helt enkelt ökar avsättningen för alla i centrala avtal. I praktiken innebär det att inbetalningen till tjänstepensionen varierar mellan 4,5 – 6 procent på lönen upp till 47 625 kr/mån (2024) och 30-31,5 procent på lönedelar över. Men andra procentsatser förekommer också.

Branschavtal i privat sektor:
955 000privatanställda arbetare omfattas av olika kompletterande premier utöver Avtalspension SAF-LO (ungefär 6 av 10).
800 000privatanställda tjänstemän omfattas av flex-/deltidspensionspremier utöver ITP (nästan alla).
Centrala avtal i offentlig sektor:
1 167 000kommun- och regionanställda omfattas av AKAP-KR (men det finns även de med högre inkomster eller tidigare intjänande som står kvar i KAP-KL).
72 000statligt anställda omfattas av flexpensionspremie inom PA16 avd 1.
200 000statligt anställda omfattas av flexpensionspremie inom PA16 avd 2 från 2024 (men upp till 36 000 inom PA16 avd 2 kan potentiellt få beviljad delpension istället).
Källa: Fora, Collectum, Pensionsvalet, Valcentralen/Skadikon och SPV 2023.

Tanken med den förstärkta tjänstepensionen är att man ska få ökad flexibilitet att gå ner i arbetstid i slutet av yrkeslivet alternativ fortsätta arbeta i samma omfattning och få en högre pension. En fördel med att förstärka tjänstepensionen är att man kan få låga avgifter och för arbetsgivarna är det en enkel och kostnadseffektiv administration.

Samtidigt finns det nackdelar. Alla vill inte avsätta mer pengar till pensionen. I dessa tider när många har svårt att få sin ekonomi att gå ihop värdesätter man nog en löneökning istället. Att förstärka pensionerna tar dessutom tid. Det är framför allt en reform för dagens unga som hinner spara ihop ett tillräckligt stort kapital. Dessutom innebär det ökade kostnader för arbetsgivarna.

Arbetsmarknadens parter har i etapper satt av mer pengar till tjänstepensionen på senare år medan inbetalningarna till den allmänna pensionen inte har förändrats sedan det gjordes om i mitten på 1990-talet. Förmodligen kommer vi till en punkt där balansen mellan lön idag och pension imorgon kommer diskuteras mer ingående. Och hur stor tjänstepensionen bör vara i förhållande till den allmänna pensionen.

De tre viktigaste faktorerna för att få en bra pension är lönen, tiden i arbetslivet och att man får tjänstepension i sin anställning. Samtidigt är frågan om hur mycket arbetsgivaren betalar in till tjänstepensionen allt viktigare. För det skiljer sig åt mellan olika arbetsplatser.

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

gå i pension, Omvärldsbevakning, Uttagsplaneraren

Januari – testa när du har råd att gå i pension

Januari brukar kallas årets fattigaste månad. Nu tvingas vi hålla igen efter julens alla utgifter. När du ändå är sparsam, passa på att testa när du har råd att gå i pension.

De allra flesta av oss kommer att ha mindre pengar att röra oss med när vi blir pensionärer. Att anpassa sig till en tunnare plånbok kan vara jobbigt. Det är svårt att beräkna vilka kostnader som det kanske går att dra ner på.

Därför är en sparmånad bra träning för vad som komma skall.

Vad får du i pension?

Ta reda på vad du kan räkna med att få i pension.

Gör en prognos och se vad du får. En normal pension ligger på kanske 65 procent av det du tjänar idag. Men det är stora skillnader beroende på hur mycket du jobbat under ditt arbetsliv, så det är viktigt att du tittar på din egen prognos.  Har du fyllt 54 år kan du testa i Uttagsplaneraren på minPension. Här får du även en indikation på vad pensionen blir när skatten är dragen.

Se vad som händer om du tar ut pensionen tidigt eller om du väntar något år. Att vänta brukar betyda någon eller några tusenlappar mer i månaden i pension.

Testa om du klarar dig på din framtida pension

Försök att klara dig på den pension som du kommer att få i framtiden.

Klara du dig på 65 procent av lönen? Vad kan du dra ner på här och nu? Vad händer om du skulle ha lägre utgifter för till exempel boende eller bil? Spara in på det som går!

Om du har tur får du dessutom pengar över nu när du fortfarande har en lön. Om du orkar fortsätta att vara snål någon eller några månader till blir det nog en rätt bra slant över.

Gör en pensionärsbudget

Fundera på vad som är en rimlig pensionärsbudget.

Hur sparsam orkar du vara, år efter år? Är det kanske värt att arbeta lite längre för att få en bättre pensionärsekonomi? Kan du kombinera arbete och pension några år?

Tänk på att pensioner vanligtvis inte stiger i samma takt som din lön har gjort. Pensionsutbetalningarna kan till och med sjunka vissa år. Se till att du har lite utrymme för oväntade utgifter även på sikt. Fortsätt att ha ett buffertsparande. Läs mer i vårt tidigare blogginlägg ”Vad kostar en pensionär 2024”.

Vissa utgifter kan vara svåra att förutse. Räntan på lån kan stiga kraftigt, elkostnaderna också. Kostnaderna för glasögon, tandvård och läkarbesök kan kosta mer när du blir äldre.

Ta hjälp av gratisverktygen

Ta hjälp med planeringen. Använd de bra hjälpmedel som finns. På Konsumentverkets hemsida finns en bra budgetmall – du hittar den här

Oroar du dig för att pengarna inte ska räcka till? Ta kontakt med kommunens budget- och skuldrådgivare redan nu, läs mer på Konsumentverkets hemsida. De kan både hjälpa dig med din ekonomi i dag och planera din pensionärsekonomi. Att ställa om sin ekonomi och krympa kostnader är en omställning som kan behöva ta tid. 

Tänk på att det finns stöd att få som pensionär. Bostadstillägget kan förbättra ekonomin betydligt. Läs mer om stödet hos Pensionsmyndigheten och se om det kan gälla för dig.

Text: Kristina Kamp, minPension

#minPensionsPodden, Material, Omvärldsbevakning, Så fungerar pensionen

Bättre tjänstepensioner lyfter pensionsnivån

Ny rapport från minPension visar att pensionen stiger i förhållande till den sista lönen. Skillnaden från förra året beror på ökade inbetalningar till tjänstepensionerna.

För sjunde gången har minPension gått igenom användarnas prognoser för att jämföra skillnaden mellan de förväntade slutlönerna med de första pensionsuttagen, det som brukar kallas kompensationsgrad. I år har kompensationsgraden höjts jämfört med förra årets mätning. Skillnaden är cirka två procentenheter.

Det som lyfter kompensationsgraden i årets rapport är framför allt tjänstepensionen. Den har i genomsnitt stigit med drygt 1,8 procentenheter jämfört med 2022 års rapport. Den sammanlagda inkomst- och premiepensionen har stigit med drygt 0,3 procentenheter.

I #minPensionsPodden går vi igenom insikterna i årets rapport. Vilka är vinnare – och vilka är förlorare? Ser kvinnor och mäns kompensationsgrader ut att bli mer lika för yngre generationer? Hur ser det ut för gruppen utrikes födda?

Lyssna på avsnitt 209 via länken eller i din poddkanal.

Rapporten hittar du på minPension.se/om minPension.

I dagens fråga tar vi upp varför det är viktigt att aldrig logga in med e-legitimation på uppmaning av någon annan. Bra tips på hur du skyddar dig och dina uppgifter på nätet hittar du på Svårlurad.se.


Ha koll på din pension, När börsen faller, Omvärldsbevakning, påverka din pension, PPM, Så fungerar pensionen

Så tar du tempen på din premiepension (PPM)

Den här helgen får vi in nya pengar på premiepensionskontot. Den här delen av den allmänna pensionen är den som växter bäst. Utan den hade vi behövt jobba ännu längre.  Du kan själv lätt kolla hur det går för ditt PPM-sparande och se hur stor betydelse det har för din totala pension.

Premiepensionen, PPM-fonderna, är den del av den allmänna pensionen som placeras i fonder. Fondernas värde över tid avgör vad du kommer att få i pension från den delen av alla dina pensioner.

Pengarna kommer in när du betalar skatt på lön. Andelen är 2,5 procent av lönen upp till en lön på cirka 50 000 kronor i månaden (år 2023).

Varje år i december sätts pengarna in på ditt premiepensionskonto, som du kan se om du loggar in på Pensionsmyndighetens hemsida.

I år är maxinbetalningen strax under 14 000 kronor. Pengarna fördelas på de fonder du har valt.

Har du inte gjort något val?

Då hamnar pengarna i AP7Såfa. Det är en global aktiefond. När du fyllt 56 år kommer delar av de pengarna i stället att gradvis flyttas till en räntefond, men lägre risk.

Hur vet du om du valt fonder eller inte?

Du kan logga in på Pensionsmyndighetens hemsida och se vilka fonder du har. Här kan du också byta fonder om du vill. Det finns omkring 400 olika att välja på just nu.

Är PPM bra för pensionen?

För de allra flesta växter premiepensionens pengar snabbare än de pengar som finns i inkomstpensionen, den andra delen av den allmänna pensionen.

Värdeutvecklingen för premiepensionen ligger på omkring åtta procent om året. Inkomstpensionens värdeutveckling är omkring tre procent.

Hur vet du hur det går för fonderna?

Börja med att logga in på Pensionsmyndighetens hemsida och klicka på ”Se dina fonder”. Här kan du se vilka fonder du valt, värdeutvecklingen i år, men även den årliga värdeutvecklingen över tid.

Under rubriken ”Statistik och Publikationer” kan du sedan se hur fondsparandet har utvecklat sig över tid för alla premiepensionssparare. Notera att här har olika sparare olika startår. Men du kan ändå jämför din värdeutveckling med andras. Så här såg det ut den sista oktober 2023.

Årlig värdeutveckling på individuella premiepensionskonton. Källa: Pensionsmyndigheten

Hur viktig är premiepensionen för den totala pensionen?

Premiepensionen har inte funnits så länge. Det var först år 2000 som det gick att välja fonder första gången. Det betyder att den som är född på 60-talet inte har tjänat in till premiepension under hela sitt arbetsliv. Det har däremot de flesta 70-talisterna gjort och alla som är ännu yngre kommer att få inbetalningar till premiepensionen under hela sitt arbetsliv.

Eftersom det finns ett tak för intjänande i den allmänna pensionen vid inkomster på omkring 50 000 kronor i månaden (år 2023) så betyder det att premiepensionens betydelse för den totala pensionen minskar för de som har höga löner.

Diagrammet här nedanför visar premiepensionens andel av den totala pensionen i olika inkomstnivåer i prognoserna på minPension. Den redovisas som andel pension i förhållande till slutlönen. De flesta har en total kompensationsgrad på 65–70 procent.

Kompensationsgrad, pension i förhållande till lön, i olika inkomstlägen. Uppdelat på inkomstpension, premiepension och tjänstepension. Källa: minPension

För inkomster upp till cirka 50 000 kronor i månaden är andelen premiepension ungefär 15 procent av den totala pensionen (10 procentenheter av en total kompensationsgrad på 65 procent = 15 procent andel av den totala pensionen). För riktiga höginkomsttagare är andelen premiepension ungefär åtta procent av den totala pensionen.

Vad händer om vi får en börskrasch?

Det beror förstås på vilka fonder du valt och hur de påverkas av en allmän nedgång på världens börser.  Men om din pension är 25 000 kronor och andelen premiepension är 15 procent så motsvarar det 3 750 kronor i månaden. Om besparingarna i premiepensionen halveras så blir det 1 875 kronor kvar. De som drabbas direkt är de som har börjat ta ut sin premiepension. Men även de pengarna kan ju stiga igen om börskurserna vänder.

Är det inte bättre att ha allt i inkomstpensionen?

Sannolikt påverkas även inkomstpensionen av en börskrasch. Arbetslöshet och lägre tillväxt i ekonomin påverkar även den delen av pensionen. Även tjänstepensionerna påverkas förstås av en sämre världsekonomi.

Text: Kristina Kamp, pensionsexpert på minPension

gå i pension, Ha koll på din pension, Omvärldsbevakning, påverka din pension, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen, Skatter på pension

Sämre kronkurs sänker pensionen

Drömmer du om att flytta utomlands som pensionär? Tänk på valutaeffekten! För fem år sedan motsvarade en pension på 20 000 kronor i månaden 1 940 euro. Nu, hösten 2023, ger samma svenska pension 1 680 euro. Det betyder att den svenska pensionens värde har minskat med 14 procent. Bättre har kronan hållit mot valutan i Turkiet och Norge.

Jämför vi valutakurserna tio år tillbaka så har kronan tappat mer än 25 procent mot euron som ju är valuta i länder som Finland, Spanien och Kroatien.

Den som bara är borta några veckor behöver kanske inte fundera så mycket på valutaeffekter även om semesterresan också svider mer i plånboken än tidigare. Men för den som tänker betala hyra och mat i ett annat land kan förändringar i valutakurser bli rätt kännbara.

Svenska pensionsutbetalningar är kopplade till den svenska kronan, även om det går att få pensionen utbetald i lokal valuta för dem som ber om det.  Att då bo i ett land där valutan blivit starkare jämfört med den svenska kronan betyder att köpkraften kraftigt minskar för den som får svensk pension.

Valutakurser kan variera kraftigt över tid, både upp och ner jämfört med den svenska kronan. Förändringar på 20-30 procent på något år är inte ovanliga för till exempel stora valutor som euron och dollarn. Pensioner från Sverige har den svenska kronan som bas, och därför kan alltså köpkraften för pensionen variera. Ett tips brukar vara att försöka ha ett sparande i den lokala valutan för att jämna ut svängningarna.

Den som letar efter ett land där den svenska kronan stärkts får satsa på Turkiet. Här råder hyperinflation och liran har rasat med mer än 80 procent på tio år.

Fler saker att tänka på om du planerar att flytta från Sverige som pensionär

  • Garantipension och andra stöd till dig som är pensionär, som bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd, betalas inte ut om du flyttar till ett annat land.  Undantaget är inkomstpensionstillägget som fortfarande betalas ut.
  • Du betalar fortfarande skatt på svensk pension. Det kallas för SINK-skatt. Mer om det kan du läsa om på Skatteverkets hemsida
  • En gång om året behöver du bevisa att du fortfarande lever genom att lämna ett levnadsintyg. Läs mer om det på Pensionsmyndighetens hemsida

Värdet över tid av svensk pension i andra valutor

Så här mycket har en svensk pension på 20 000 kr/mån varit värd i andra valutor.

Euro

ÅrVärde
20132 270 euro
20181 940 euro
20231 680 euro

Danska kronor

ÅrVärde
201316 950 DKK
201815 150 DKK
202312 660 DKK

Norska kronor

ÅrVärde
201318 350 NKR
201818 520 NKR
202320 000 NKR

US Dollar

ÅrVärde
20133 070 dollar
20182 460 dollar
20231 795 dollar

Turkiska lira

ÅrVärde
20136 140 lira
20189 260 lira
202351 000 lira

Text: Kristina Kamp, pensionsexpert på minPension

Ha koll på din pension, minPension för unga, Omvärldsbevakning, Så fungerar pensionen

Pensionsguiden till alla kära

Nu under sommaren poppar de upp här och där, brudparen framför kyrkan omgivna av skir grönska. Men kärleken är tack och lov inte knuten till en årstid. Den finns året runt. Ibland varar den dessutom i många, många år. Så småningom blir det nygifta brudparet pensionärer. Tyvärr är det fortfarande så att inte minst den nyblivna bruden riskerar att bli en ganska fattig pensionär. Så även om ålderdomen känns avlägsen – här är pensionsguiden till alla kära.

Lyssna på poddavsnittet ”Pension, kärlek, skilsmässa och död”

Gift eller sambo

Alla par gifter sig inte. Att leva tillsammans utan äktenskap fungerar lika bra för kärleken. Juridiskt är det stor skillnad. Inte minst när det gäller vad som är dina, mina och gemensamma tillgångar. Det påverkar till exempel privat sparande. Har du ett eget sparande som du planerar att ha som extra pengar när du blir pensionär, så blir det en gemensam tillgång när du gifter dig om du inte aktivt avtalar något annat så att pengarna blir din enskilda egendom. Annars ska pengarna delas vid skilsmässa. Samma sak gäller till exempel fastigheter. Allmän pension och tjänstepension ingår däremot inte i bodelning så här spelar det ingen roll om du är gift eller sambo.

En annan skillnad är att premiepensionen bara kan ges bort till maka eller make. Det är den delen i den allmänna pensionen som är placerade i fonder. Ansökan görs hos Pensionsmyndigheten och gäller framtida intjänande. Du kan själv välja om du vill att överföringen ska upphöra. Annars gör den det per automatik vid skilsmässa.

Det är också bara make/maka eller registrerad partner som har rätt till den familjepension som finns i vissa privatanställda tjänstemäns kollektivavtal. Familjepension kan ge en bra slant till änklingar och änkor. Förutsättningen är, förutom äktenskap, att inkomsten är hög, över 7,5 inkomstbasbelopp eller drygt 46 438 kronor i månaden (2023). Tänk också på att om du är singel kan du få högre pension om du väljer bort familjepensionen. Här kan du läsa om familjepension för dig som har:

Med eller utan tjänstepension

Oavsett om du är gift, registrerad partner eller sambo kan det vara bra om att veta om din partner har en tjänstepension eller inte. Tjänstepensionen är den pension som många anställda vår utöver den allmänna pensionen. Förutsättningen är att det finns ett avtal om det på jobbet. Företagare har inte tjänstepension.

Först och främst är det förstås bra att veta om du själv har en tjänstepension. Fråga på jobbet. Du hittar också dina tjänstepensioner om du loggar in på minPension.

Men det är också bra att veta om din partner har en tjänstepension eller inte. Saknas tjänstepension innebär det ofta att pensionen blir rätt låg, och det kan ju vara bra att vara förberedd på om ni ska ha ett långt liv tillsammans,

Men tjänstepensionen kan också ärvas om det finns familjepension (se gift eller sambo) eller om det finns ett återbetalningsskydd kopplat till pensionen. Kolla vad som gäller för just er. Vet ni var ni var era tjänstepensionspengar finns går det lätt att logga in på bolagets hemsida och kolla.

Återbetalningsskydd eller inte

Har ni koll på tjänstepensionen och om det finns återbetalningsskydd eller inte så är det dags för nästa fråga: Behövs återbetalningsskyddet?

Fördelen är självklar. Om du eller din partner dör så ärver ni varandras tjänstepension. Nackdelen är dock att din egen pension blir lägre. I synnerhet om du börjar närma dig pensionsåldern. Då går du minste om pengar som andra inom samma avtal lämnar efter sig när de dör. Det kan betyda upp till flera tusenlappar i månaden i lägre pension. Ta en funderare på om båda verkligen behöver ha återbetalningsskydd. Kanske kan den som tjänar mest i familjen klara sig ändå.

Heltid eller deltid

Kärlek brukar ofta betyda barn och familj. Då är det inte ovanligt att arbeta lite mindre några år, för att få tiden att räcka till. Lägre lön betyder även att inbetalningarna till din framtida pension minskar. För den som arbetar mindre när barnen är små behöver pensionen inte påverkas så mycket.

I den allmänna pensionen ger barnår  extra pensionsinbetalningar till den i familjen som tjänar minst så länge något barn är under fyra år. Även tjänstepensionen ger skydd, men här är reglerna olika beroende på avtal så det bästa är att ta reda på vilket avtal just du har och kolla vad som gäller där.

Men att jobba deltid många år kan bli kännbart för pensionen. Många års deltid burkar dessutom betyda att lönelyften sällan blir särskilt stora.

Skilsmässa eller änka/änkling

De allra flesta förhållanden slutar med att någon blir ensam kvar. Antingen för att paret separerar eller för att någon dör.

Skilsmässa eller ett samboförhållande som upphör påverkar pensionen mest. Återbetalningsskydd och familjepension gäller inte längre. Den som fått premiepension från sin make/maka får behålla de pengar som förts över, men framtida inbetalningar upphör automatiskt. Sparande som inte öronmärks som enskild egendom ingår i bodelningen.

Änkor/änklingar eller sambor som förlorat sin partner på grund av dödsfall får pengar via återbetalningsskyddet, om det finns något. Samma gäller för familjepensionen.

Om din partner dör innan du fyllt 66 år eller börjat ta ut din pension kan du som kvinna få änkepension, om du gift dig med den partner som avlidit för den 1 januari 1990.

För övriga gäller att om du är gift, har en registrerad partner eller gemensamma barn med din sambo och denne dör före du själv fyllt 66 år så har du rätt till omställningspension. Den betalas ut automatiskt under ett år. Barn kan få barnpension upp till 20 års ålder.

Text: Kristina Kamp, pensionsexpert