Sluta jobba tidigt – vad gäller?

År 2026 införs riktåldern i den allmänna pensionen. För det flesta av oss innebär det ett längre arbetsliv än vad vi tänkte och planerade för i början av våra yrkesbanor.

Många av oss kommer säkert att jobba fram till riktåldern, men det finns också de som kanske inte kan eller vill jobba så länge. Vilka olika alternativ finns det då att sluta tidigare? Vad gäller enligt kollektivavtalen?

Vi bjöd Fredrik Mandelin, pensionsexpert på PTK till #minPensionsPodden för att ta reda på vad olika begrepp som ”guldsparken” och ”kollektiv slutbetalning” egentligen innebär. Lyssna via länken här nedanför eller i din poddkanal.

Så vill svenskarna ta ut sina pensioner

Fyra av tio 65-åringar använder tjänsten Uttagsplaneraren på minPension för att planera sin pension. Det är vanligare att personer som har högre utbildning och inkomster använder verktyget och de flesta väljer bort att få tjänstepensionen utbetald livet ut. Det visar en ny rapport från forskare på Jönköping International Business School (JIBS) vid Jönköping University.

Tjänsten Uttagsplaneraren lanserades för fem år sedan som ett stöd för den som vill planera sina pensionsuttag. Användaren kan bland annat testa olika sätt att ta ut sina pensioner och se sin pension över tid, både före och efter skatt.

Johannes Hagen och Andrea Schneider är docenter i nationalekonomi på JIBS och har studerat användningen av Uttagsplaneraren. Analysen bygger på individdata från minPension och Statistiska centralbyrån på personer över 55 år. Hela nio av tio 66-åringar har vid något tillfälle loggat in på minPension. Fyra av tio har använt tjänsten Uttagsplaneraren.

– Att ta ut sina pensioner på ett bra sätt är ingen enkel uppgift. Här fyller digitala planeringsverktyg som Uttagsplaneraren en otroligt viktig funktion, menar Johannes Hagen.

Fler användare bland höginkomsttagare

Analysen visar också att andelen användare av tjänsten är högre bland grupper med högre utbildning och inkomster än de med låg utbildning och inkomst. Den visar också att många loggar in en gång utan att återkomma. 

– Den här typen av tjänster måste utformas på ett sätt som gör den användarvänlig även för dem utan förkunskaper, fortsätter Johannes Hagen.

Rapporten visar att endast fyra av tio planerar för att få tjänstepensionen utbetald livet ut. Var femte tjänstepension planeras att tas ut över fem år och ungefär lika många över tio år.

– Många väljer korta uttagstider av goda skäl, men det är oroande att de flesta pensionärer väljer bort den ekonomiska trygghet som livsvariga uttag ger ifall de skulle leva längre än väntat, säger Johannes Hagen.

Användarna av Uttagsplaneraren kan också få en checklista så att man vet vad man ska göra och vem man ska kontakta för att börja ta ut sina pensioner. Det går även att ansöka om pensioner från Pensionsmyndigheten, AMF samt om fribrev hos SPV, Statens Tjänstepensionsverk.

– Uttagsplaneraren är redan idag en uppskattad tjänst för pensionsplanering. Genom insikter från forskningsrapporten har vi identifierat viktigautvecklingsområden. Vi behöver vidareutveckla och förbättra funktionaliteten i nära samarbete med alla aktörer som levererar data till minPension. Genom att bygga vidare på den befintliga tjänsten skapar vi ännu bättre möjligheter för våra användare – och våra anslutna aktörers kunder – att enkelt planera och ansöka om sina pensionsuttag, säger Cecilia Rosendahl Lavén, vd på minPension.

Analysen visar också att användandet av Uttagsplaneraren på minPension är kopplat till längre arbetsliv och senare uttagsålder.

– Vår rapport ger unika insikter om hur dagens äldre planerar för sin pension. Vi får också ny kunskap om vilka grupper som är mer eller mindre benägna att använda digitala pensionsverktyg som Uttagsplaneraren. Vi hoppas att minPensions tjänster kan hjälpa fler att fatta informerade beslut som de är nöjda med i längden, säger Johannes Hagen.

Här kan du läsa rapporten på minPension.se:

Rapport – Hur ser svenskarnas pensionsplaner ut?

Vad händer med pensionerna om AI tar över jobbet?

När vi jobbar och betalar skatt betalar vi pension till dagens pensionärer. Det är ett generationskontrakt, skulle man kunna säga. Men vad händer då med pensionerna om allt fler jobb ersätts med AI och arbetslösheten därmed blir väldigt hög? Och hur ska framtida pensioner finansieras om antalet födda barn blir kraftigt färre?

En som har räknat på det här är Pensionsmyndighetens analyschef, Ole Settergren. Lyssna på samtalet med Ole Settergren i din poddkanal eller via länken nedan som går till Spotify.

SPV har gjort det enklare att planera och ansöka om pension

Det ska vara enkelt att planera och göra medvetna val inför sin pensionering – och lätt att ansöka om pengarna. SPV har därför utvecklat och lanserat en ny digital ansökningstjänst som också kan ta emot pensionsplaner från Uttagsplaneraren på minPension.

– Det här är ett värdefullt stöd för kunden och ett bra exempel på ett lyckat samarbete, säger Maria Humla, generaldirektör på SPV.

SPV har utvecklat och under sommaren lanserat en ny digital ansökningstjänst för tidigare statligt anställda. Den kan också kan ta emot så kallade pensionsplaner från Uttagsplaneraren på minPension.

Ta med pensionsplan och ansök om pengarna

Uttagsplaneraren lanserades för fem år sedan på minPension som ett stöd för den som vill planera sina pensionsuttag. I tjänsten kan användaren testa olika sätt att ta ut sina pensioner och se sin pension över tid, både före och efter skatt.

Den färdiga pensionsplanen kan nu användaren – med ett enkelt knapptryck – ta med till spv.se för att där ansöka om sin tjänstepension.

– Vi ser redan nu att utvecklingen av den här tjänsten, som till en början gäller för personer som tidigare varit anställda inom staten, är ett uppskattat stöd. Det blir tydligt vilka pensionsdelar du har och enklare att göra en ansökan. Och det här är också ett viktigt steg för att kunderna inte ska missa att ansöka om pensionspengar som de har rätt till, säger Maria Humla.

Tidigare har möjligheten till ansökan via Uttagsplaneraren funnits för allmän pension hos Pensionsmyndigheten och tjänstepensioner hos AMF. Med SPV finns nu möjligheten hos ytterligare en tjänstepensionsaktör.

Utveckling av Uttagsplaneraren

Samarbetet mellan SPV och minPension har dessutom inneburit en positiv utveckling av själva Uttagsplaneraren.

– Tillsammans med SPV har vi kunnat vidareutveckla Uttagsplaneraren så att det nu är möjligt att ansöka om uttag av en viss del av pensionen, i det här fallet så kallade fribrev. För den som har varit yrkesverksam i olika branscher finns det ett stort behov av uttagsplanering, inte minst hur olika val påverkar den samlade pensionen säger Cecilia Rosendahl Lavén, vd på minPension.

AP-fonderna – bufferten i den allmänna pensionen

Vid utgången av 2023 uppgick AP-fondernas totala fondkapital till 1 880 miljarder kronor. Under förra året stärkte AP-fonderna inkomstpensionssystemets finansiella ställning med 142 miljarder kronor. Resultatet motsvarar en genomsnittlig avkastning på 8,1 procent. 

Men trots alla dessa pengar som AP-fonderna förvaltar så arbetar de i det fördolda. Kanske har du koll på AP 7 som har hand om förvalsalternativet i premiepensionen. Men vad vet du om AP 1, 2, 3, 4 och 6? Och varför finns det inte en AP 5?

Vi bjöd Staffan Hansén, vd på AP 3 till minPensionsPodden för att prata om AP-fonderna och deras arbete. Lyssna på avsnitt 231 i din poddkanal eller via länken här nedanför.

Hur blir pensionen för en soft girl?

”Soft girls” är ett nytt ord, men knappast ett nytt fenomen. Förr kallade vi dem kort och gott för hemmafruar. Ungdomsbarometern, som stämmer av trender bland unga, visar att många unga tjejer drömmer om ett liv utan fokus på eget ekonomiskt ansvar, där tiden istället läggs på hem och familj.

På försommaren fick soft girls tio tips för bra pensioner. Sedan dess har fenomenet fortsatt att förbrylla i media. Vi ville därför djupa i ämnet ännu en gång och bjöd in ekonomijournalisten Birgitta Piper till minPensionsPodden. Hon har under årens lopp besvarat många frågor i olika tidningar från frustrerade kvinnor som känt oro över sin ekonomi. Att unga kvinnor idag önskar bli försörjda av en man gör en henne förbryllad och väcker frågor om hur fenomenet har kunnat återuppstå? Och varför?

Lyssna på minPensionsPoddens avsnitt 230 – Hur blir pensionen för en soft girl? Med Birgitta Piper

Länken går till avsnittet i Soundcloud. Du kan också lyssna på minPensionsPodden i din egen poddkanal.

Hurra för tjänstepensionen!

Idag är det Tjänstepensionens dag! En dag som finns till bara för att fira den bästa och viktigaste löneförmånen! Så STORT GRATTIS till dig som har tjänstepension!

Är du osäker på om du har tjänstepension? Logga in på minPension och se efter.

Vet du att du jobbar på en arbetsplats där det saknas tjänstepension… förhandla! förhandla! förhandla! Vid nästa lönesamtal eller redan idag!

Läs mer på tjänstepensionensdag.se (länk öppnas i nytt fönster)

Kortare arbetstid och lägre pensioner

Vilken effekt skulle kortare arbetstid få på ekonomin? Skulle den urholka välfärdssystemet? Eller skulle produktivitet rentav öka?

Många röster – framförallt inom fackförbunden – höjs för införandet av kortare arbetstid. Vissa påstår att tiden aldrig har varit gynnsammare för ett införande eftersom produktiviteten idag är så mycket högre än tidigare. Med andra ord, arbetsgivaren har aldrig fått ut så mycket på en arbetad timme som idag. Men andra röster menar att arbetstidsförkortning skulle urholka välfärdssystemet. Alltså också våra pensioner.

Shoka Åhrman på SPP har fördjupat sig i ämnet i rapporten ”Arbertstidsförkortning”. Vi bjöd henne till minPensionsPodden för att prata om för- och nackdelar med införandet av kortare arbetsveckor. Lyssna via länken här nedanför eller i din egen poddkanal.

Länk till SPP:s rapport ”Arbetstidsförkortning” – öppnas i nytt webbflik.

Tre, fyra, fem – hur många tjänstepensioner har du?

Det är ungefär en halv miljon svenskar som byter jobb varje år. Ett nytt jobb innebär ofta en högre lön. Och det är förstås extra välkommet efter en period av stigande priser och ökade levnadsomkostnader. Nytt jobb kan även betyda ny tjänstepension. I synnerhet om man byter yrke, bransch eller växlar mellan privat och offentlig sektor. En vanlig fråga, inte minst bland de som är i den senare delen av yrkeslivet, är varför man har så många tjänstepensioner. Här är de vanligaste anledningarna:

Nytt jobb

På det nya jobbet omfattas du av ett annat kollektivavtal än ditt tidigare jobb vilket resulterar i en ny tjänstepension. Din redan intjänade tjänstepension fortsätter att förvaltas precis som tidigare men det kommer inga nya inbetalningar till den. På arbetsplatser utan kollektivavtal kan det finnas individuell tjänstepension som är specifik för just den arbetsgivaren. Så ett jobbyte innebär ofta ny tjänstepension.

Egna pensionsval

För den premiebestämda tjänstepensionen kan man i de allra flesta fall göra egna placeringsval. Det går att välja pensionsbolag och sparform, traditionell försäkring eller fondförsäkring, för kommande inbetalningar (vilket ger en ny tjänstepensionsförsäkring vid sidan om den redan intjänade). Man kan även välja att flytta redan intjänad tjänstepension och den flytten hänger ofta (men inte alltid) samman med valet för kommande inbetalningar. När flytten genomförs händer det att valet för kommande inbetalningar går igenom först medan det flyttade kapitalet dröjer för att sedan hamna i en separat tjänstepensionsförsäkring (en tjänstepension kan alltså bli två efter att flytten är genomförd).

Ny upphandling av tjänstepension

De största tjänstepensionsavtalen upphandlas emellanåt av arbetsgivare och fackförbund för att få lägre avgifter och bättre villkor. När upphandlingen är genomförd finns det pensionsbolag och sparformer som upphör och ersätts med nya alternativ. Det förekommer också att pensionsbolagen ändrar produktegenskaper som gör att framtida inbetalningar går in till en ny tjänstepension. I dessa fall kan du alltså få en ny tjänstepension utan att du har bytt jobb eller gjort något eget val.

Även tidiga år räknas

Många yngre tjänar numera in tjänstepension på första jobbet, trots att det handlar om sommarjobb eller att man bara jobbar extra. Förr om åren fick man sällan tjänstepension före 25 eller 28 års ålder men i flera nya tjänstepensionsavtal finns ingen nedre åldersgräns. Så även en kortare period, innan man börjar på högskola eller när yrkeslivet startar på riktigt, kan ge tjänstepension. Det är vanligt med första anställning på kommun och region eller som privatanställd arbetare för att sedan byta bana. Det här är ofta förklaringen till varför du har en äldre tjänstepension på mindre belopp.

Vår statistiker Ivar Wahlstein har kikat närmare på antalet tjänstepensioner bland minPensions användare. I 30-årsåldern har man i genomsnitt tre stycken tjänstepensioner, i 40-årsåldern har man fem stycken och i 50-årsåldern har man sex stycken. Så du är i gott sällskap om du har flera tjänstepensioner. Uppsidan med flera tjänstepensioner är att man får en större riskspridning (istället för att lägga alla ägg i samma korg) och mer flexibilitet vid utbetalning (där man kan göra olika uttagsval). Samtidigt kan det vara svårare att få en överblick och det kan även innebära högre avgifter (inte minst med fasta årsavgifter per försäkring).

Osäker på hur det ser ut för dig? Logga in på minPension och klicka på fliken ’Intjänad pension’ för att få koll. Om du har en vildvuxen flora kan du välja att visa dina tjänstepensioner per pensionsbolag eller per avtal.

Vill du veta mer?

Om Avtalspension SAF-LO – för privatanställda arbetare

Om ITP – för privatanställda tjänstemän

Om AKAP-KR – för kommun- och regionanställda

Om PA16 – för statligt anställda

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

Vad innebär riktåldern?

Vi lever längre. Därför behöver vi också arbeta längre för att få samma pensionsnivå som tidigare generationer har fått.

För många är ändå 65 år fortfarande den mentala åldern för pensionsuttag. Vad kommer då den nya riktåldern, som införs redan 2026 i den allmänna pensionen, att innebära i praktiken? Måste vi jobba längre? Gäller det alla? Får vi inte välja vår pensionsålder själva längre?

Vår pensionsekonom Dan Adolphson Björck förklarar begreppet och vad det innebär i avsnitt 228 av minPensionsPodden. I dagens fråga får Boris svar på sina funderingar om skatter på pension.

Lyssna på avsnitt 228 av minPensionsPodden. Länken går till avsnittet i Soundcloud som öppnas i nytt webbfönster.

I ett tidigare inlägg här på bloggen hittar du frågor och svar om riktåldern. Följ den här länken.