När du längtar efter att sluta jobba

Snart höst igen! Ibland kan det vara den jobbigaste tiden på året att pallra sig iväg till jobbet. Kanske räknar du på fingrarna och funderar på när du skulle kunna gå i pension? Ta hjälp av minPension och gör en realistisk kalkyl för din framtid.

Att sluta jobba innebär för de allra flesta att det blir mindre kvar i plånboken varje månad. Kanske är skillnaden större än du tror. Att sluta arbeta ”tidigt”, det vill säga något eller några år innan de flesta av dina vänner eller kollegor i samma ålder kommer att pensionera sig, innebär ofta flera tusenlappar i månaden i lägre pension – och det är inte ens säkert att du får ut alla dina pensionspengar på en gång.

Här är några saker att göra och fundera över

1. Chansa inte. Ta reda på vilken pension prognosen visar. Det är enkelt att logga in på minPension, ställ in verktyget på den ålder som du tänker sluta jobba så får du ett resultat.

Här är ett exempel: Anna är 62 år. Hon gör en prognos. Prognosen efter inloggning på minPension visar vad hon kan räkna med att få i pension om hon slutar jobba vid 65 års ålder.

För Anna skulle pensionen före skatt bli lite drygt 24 000 kronor i månaden.

exempel på prognos

När Anna klickar i ”Ta ut pension vid” och skriver in 63 år sjunker den förväntade pensionen med 2 000 kronor.

2. Fundera på om det finns alternativ till att sluta jobba helt och hållet? Våga fråga på jobbet. Du kanske kan vara tjänstledig ett tag, eller gå ner i arbetstid. Det kanske finns ett flexpensionsavtal som gör att du har förstärkt rätt att gå ner i arbetstid från en viss ålder.

3. Det går utmärkt att ta ut pension och arbeta samtidigt. Enklast är att ta ut den allmänna pensionen. Det kan du göra från det år du fyller 63. År 2026 höjs den åldern till 64 år.

4. Pensionen från jobbet, tjänstepensionen, kan påverkas extra mycket om du går i pension tidigt. Avtalen har olika regler och du behöver ta reda på vad som gäller för dig. Fråga på jobbet, ditt fack eller kontakta din valcentral, länken går till vår artikel om valcentraler på minPension.

5. Kolla vad det blir efter skatt.  Oavsett om du går i pension helt och hållet eller blandar pension och lön så betalar du skatt på dina inkomster. Ett tips är att göra en egen beräkning på Skatteverkets hemsida. Glöm inte att skatt på lön och pension är olika. Därför behöver du ha koll på att du skriver in dina siffror på rätt ställe. Tänk på att den pension du tar ut innan det år du fyller 67 år beskattas högre (gäller 2024). Även här kan det handla om uppåt en tusenlapp i månaden i högre skatt.

När du blir äldre sänks skatten. I år från 67 år, men åldersgränserna kommer att ändras under kommande år, läs mer om vad som gäller för dig, länken går till Pensionsmyndighetens hemsida som öppnas i nytt fönster.

6. Planera på allvar i Uttagsplaneraren på minPension som är verktyget för dig som fyllt 54 år och vill planera för att ta ut dina pensioner. I Uttagsplaneraren finns mycket information som stöttar dig i processen. Tänk på att det oftast finns fler sätt att ta ut pensioner än det förvalda förslaget i avtalet.

7. Se till att inte ha för tajta marginaler. Även om kalkylen går ihop idag och du tycker att du verkar klara dig på din pension (trots att du går tidigt) behöver du ha en buffert. Oväntat höga matpriser, tandläkarkostnader du inte räknat med; det händer oförutsedda saker även när du blir pensionär.

8. Det sista rådet i den här listan är att ha is i magen. Även om hösten är tung och det är långt till nästa ledighet så brukar det kännas lite bättre efter ett tag. Du kanske inte måste gå i pension just nu? Men det är aldrig fel att börja planera i god tid (eller att drömma…)

Text: Kristina Kamp, minPension

Har du koll på ditt pensionsavtal

Nu har vi uppdaterade poddavsnitt om de fyra stora pensionsavtalen i Sverige. Tillsammans med experterna på avtalen har vi i detalj gått igenom vad som gäller när du är föräldraledig, blir sjuk eller arbetslös, hur du tjänar in till din tjänstepension, när och hur du kan ta ut dina pengar samt hur efterlevandeskyddet fungerar.

Länkarna här nedanför går till avsnitten om respektive avtal.

Om du inte vet vilket avtal du tillhör kan du fråga din arbetsgivare.

Avtalspension SAF-LO

Du som jobbar som arbetare hos en privat arbetsgivare med kollektivavtal omfattas av Avtalspension SAF-LO. I poddavsnittet förklarar Christoffer Asp från Fora vad som gäller: https://lnkd.in/dmFBXjd3

ITP

Du som jobbar som tjänsteman hos en privat arbetsgivare med kollektivavtal omfattas av ITP. ITP är uppdelad i två avdelningar, ITP 1 (född 1979 eller senare) och ITP 2 (född 1978 eller tidigare). I poddavsnitten om ITP förklarar Dan Wallberg från PTK vad som gäller: https://lnkd.in/dg55Ag32

AKAP-KR

Är du anställd i en kommun eller region? Då heter ditt avtal AKAP-KR. Christine Alsing från KPA förklarar vad som gäller för dig: https://lnkd.in/dC5q7Xr6

PA 16

Är du statligt anställd heter ditt pensionsavtal PA 16. Precis som ITP är PA 16 uppdelad i två avdelningar. Avdelning 1 (född 1988 eller senare) och 2 (född före 1988). Christina Lindh förklarar vad som gäller för dig: https://lnkd.in/dAn7dH6W


Lär känna oss på minPension

Vi är inte ens 20 medarbetare på minPension, men nära! Vid starten 2004 var endast vår dåvarande vd anställd. Därefter har skaran utökats, sakta men säkert till dagens 18 personer. Här nedanför får du lära känna en av oss lite bättre, nämligen vår produktägare Arezou Taghizadeh.

Produktägare Arezou

Vilken är din roll i teamet?
Jag arbetar som produktägare för minPension.se. Det innebär att jag ser till att maximera produktens affärsvärde och att jag är ansvarig för att prioritera vad som ska göras i syfte att åstadkomma ett så högt värde som möjligt.

Vad är det bästa med ditt jobb?
Dagarna är varierande, jag lär mig något varje dag. Nästan alla som jag pratar med utanför jobbet känner till minPension.

Vad drömmer du om att göra när du blir pensionär?
När jag blir pensionär ska jag öppna ett litet mysigt B&B (Bed and Breakfast)!

Privatanställd arbetare med Avtalspension SAF-LO?

Avtalspension SAF-LO är tjänstepensionslösningen för dig som är privatanställd arbetare på en arbetsplats som omfattas av kollektivavtal. Du kan till exempel jobba inom industrin, som byggarbetare, i en gruva eller inom handeln. Parterna bakom pensionsavtalet är Svenskt Näringsliv och LO.  

Vi bjöd Christoffer Asp från valcentralen Fora till minPensionsPodden för att ta reda på hur Avtalspension SAF-LO fungerar och vad som gäller i olika skeden av livet.

I slutet av avsnittet tipsar Christoffer om sajten Ersättningskollen där du enkelt kan se hur din ekonomi påverkas om du blir sjuk eller råkar ut för en olycka. Precis som minPension är Ersättningskollen en gratis tjänst. Den är framtagen i samarbete mellan Försäkringskassan, AFA Försäkring och Svensk Försäkring.

Sommar, sol och pensionsprognoser

På minPension är vi alltid nyfikna på hur ni användare interagerar med prognostjänsterna, både direkt på minPension.se men även via våra partners Pensionsmyndigheten och SPV som också visar våra pensionsprognoser. I samband med att vi sammanställde vår vanliga kvartalsstatistik passade vi på att undersöka hur aktiviteten sett ut under alla helgdagar i juni.

Vi började med att titta på hur många användare som har loggat in under respektive dag. Betydligt fler användare loggade in under midsommarhelgen 2024 jämfört med tidigare år. Under Nationaldagen var det istället något färre som loggade in jämfört med 2023.

Förra året tittade vi brett på många högtider, det kan du läsa mer om här.

I nästa steg ville vi veta när under dygnet man valde att logga in. Vi sammanställde antalet beräknade prognoser per timme under dessa dagar, samt genomsnittet per timme under hela juni.

Uppenbarligen är intresset för pensionen högst under förmiddagen, på midsommarafton var antalet prognoser som högst redan mellan klockan 8 och 9. Förutom mellan klockan 9 och 10 under nationaldagen ser vi dock att antalet prognoser per timme ligger under snittet för hela månaden. Flest prognoser under juni gjordes måndagen den 17 juni, mellan klockan 10 och 11 på förmiddagen. Då skapades 10 300 prognoser.

Vill du veta mer om hur våra användare har använt minPension?
Mer information hittar du under fliken ”Statistik” här på bloggen.

Text: Ivar Wahlstein, statistiker minPension

Fler pensionärer hamnar hos Kronofogden

Förra året ökade skulderna hos Kronofogden med i snitt 50 miljoner kronor per dag. Både skulder och skuldsatta ökade. Hos Kronofogden såg man att ärendena med 65-plussare ökade mer än bland yngre generationer. En av förklaringarna tror man är att äldre tycker det är skamligt att be om hjälp när de hamnar i ekonomisk kris.

”Den äldre generationen är uppvuxen under en annan tid då man sparade först och köpte sen. När de får skulder söker de sällan hjälp. Även om det idag finns hjälp att få” säger Davor Vuleta från Kronofogden i minPensionsPodden.

De flesta av oss får mindre pengar att röra oss med när vi slutar jobba. Davor Vuleta menar att vi därför behöver se över vår situation i tid, långt innan det är dags att gå i pension.

”Skapa ekonomiska marginaler. Ta hjälp av kommunens budget- och skuldrådgivare – deras hjälp är gratis och finns i alla kommuner” säger Davor Vuleta i podden.

Lyssna på samtalet och få fler tips i avsnitt 225 av minPensionsPodden. I din poddkanal eller via länken här nedanför.

Hur tar man ut pensionen som jobbonär?

Det är många som planerar att bli jobbonärer – alltså att kombinera jobb och pensionsuttag. Men hur påverkas pensionerna om du jobbar vidare samtidigt som du tar ut pension?

Det finns många fördelar med att vara jobbonär. Du får lön vilket förbättrar ekonomin. Du kan vänta med att ta ut pensionen, vilket gör att utbetalningarna blir högre. Skatten blir lägre eftersom du får ett jobbskatteavdrag på din lön.

Men om du har någon typ av grundskydd, som garantipension, inkomstpensionstillägg, bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd blir effekterna inte lika stora eftersom höjd inkomstpension ibland sänker nivån på grundskydden. Det här kan vara bra att tänka på om du vill kombinera pensionen med extrainkomster.

Allmän pension

Den allmänna pensionen, den som betalas ut av Pensionsmyndigheten, består av flera olika delar: inkomstpension, premiepension, garantipension och inkomstpensionstillägg. Här kan du dessutom ansöka om behovsprövade stöd som bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Så här påverkas de olika delarna om du fortsätter att jobba, eller börjar jobba igen om du varit pensionär ett tag.

Inkomstpension och premiepension

Arbetar du och betalar skatt på dina inkomster så tjänar du in till mer inkomstpension. Du behöver ha en årsinkomst på minst 24 300 kronor innan du betalar skatt på lönen. Den skatt du betalar på pensionsuttag räknas inte.

Det finns ingen övre åldersgräns för intjänande. Du kan när du vill pausa utbetalningen av inkomst- och premiepension.  

Inkomstpensionstillägg

Inkomstpensionstillägg får du om du har många intjänandeår, men en relativt låg allmän pension.  När du ansöker om allmän pension betalas garantipensionen ut om du fyllt 66 år. Pengarna beskattas. Eftersom inkomstpensionstillägget är ett statligt stöd höjs inte utbetalningen om du väntar med att ta ut den.

Om du har inkomstpensionstillägg påverkas inte utbetalningen om du arbetar. Men tjänar du mer pengar och får mer pensionsgrundande inkomster kan inkomstpensionstillägget minska eftersom inkomstpensionen höjs.

Garantipension

Garantipension fyller ut en låg pension. När du ansöker om allmän pension betalas garantipensionen ut om du fyllt 66 år. Pengarna beskattas.  Eftersom garantipensionen är ett statligt stöd höjs inte utbetalningen om du väntar med att ta ut den. Om du har garantipension så kan beloppet minska om du tjänar in till ytterligare pensionsrätter som höjer din inkomstpension.

Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd

Om du har bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd kan beloppet påverkas om du fortsätter att arbeta. Här kan det vara bra att höra av sig till Pensionsmyndigheten och informera om förändrade inkomster eller tillgångar.

Tjänstepension

Väntar du med att ta ut din tjänstepension ökar månadsutbetalningarna. Tänk på att om du tar ut tjänstepension på kort tid och kombinerar med lön så kan den totala inkomsten bli väldigt hög och du kan få betala statlig skatt på pengarna.

Än så länge kan du inte pausa utbetalningen av tjänstepension eller ändra uttagsperioden när du väl börjat ta ut pengarna.

Privat pensionssparande

Tänk på att när du tar ut pengar från en privat pensionsförsäkring eller IPS (individuellt pensionssparande i bank) så beskattas det på samma sätt som uttag av allmän pension och tjänstepension, alltså ungefär som löneinkomster. Väntar du med att ta ut det privata sparandet ökar utbetalningen.

Tar du ut det här sparandet räknas det som inkomst när du ansöker om bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd.

Text: Kristina Kamp, minPension

Löneväxling för förstärkt pension – är det rätt val för dig?

Löneväxling är en överenskommelse mellan arbetsgivare och anställd som innebär att den anställde avstår en del av sin bruttolön mot en extra pensionsavsättning. Löneväxling kan vara ett alternativ att spara till pensionen om man tjänar 51 250 kr i månaden (2024) eller mer efter att beloppet för löneväxlingen är avdraget. Om lönen efter löneväxlingen är lägre än så påverkas den allmänna pensionen negativt och om man sänker sin inkomst ytterligare påverkas även den ersättning man får från Försäkringskassan vid sjukdom eller föräldraledighet.

Två anledningar till ökat intresse

Löneväxling är i ropet just nu med anledning av att brytgränsen för statlig inkomstskatt inte justerades vid årsskiftet. Det är alltså fler personer än tidigare som, efter sin senaste löneökning, behöver betala 20 kronor mer i skatt på varje extra hundralapp. Här kan löneväxling framstå som ett attraktivt alternativ. Att räntorna sjunker spelar nog också in eftersom de med bostadsrätt och villa inte behöver betala lika mycket för sina bolån utan även får utrymme att spara.

För- och nackdelar med löneväxling

Pension är billigare än lön för arbetsgivaren så varje hundralapp man växlar kan resultera i en inbetalning på 106 kr. En annan fördel är om man omfattas av statlig inkomstskatt idag (marginalskatt på ca 53 procent) men inte som pensionär när inkomsten sjunker (kommunalskatt på ca 33 procent). Under tiden man sparar är den årliga avkastningsskatten på pensionskapitalet lägre än för i investeringssparkonto (ISK) eller kapitalförsäkring. Ännu en fördel om man löneväxlar inom sin kollektivavtalade tjänstepension är att man kan få låga avgifter på sparandet. I stor utsträckning kan man styra själv hur mycket man vill löneväxla även om arbetsgivaren ytterst avgör vad som är möjligt.   

Den uppenbara nackdelen är förstås att man sänker sin inkomst här och nu för att binda pengarna till pensionen. Och även om man avstår egen lön så går pengarna in till tjänstepensionen och den går inte att likställa med ett privat sparande. Tjänstepensionen är en arbetsgivarägd försäkring även om man själv omfattas av den. Man ska vara medveten om att både regelverk och skatter kan ändras den dag som pensionen betalas ut. Viktigt är också att avsättningen till den ordinarie tjänstepensionen inte minskar på grund av bruttolöneavdraget. Löneväxling är alltså komplext. Det krävs att man har koll på sin ekonomi och arbetsgivarens pensionspolicy för att kunna göra ett informerat val.  

Löneväxling på minPension

På minPension kan man registrera löneväxling i sin befintliga kollektivavtalade tjänstepension och simulera effekten av ett sådant sparande för pensionsprognosen. Uppgifter om löneväxling i separat försäkring finns också på minPension. Totalt har vi uppgifter om löneväxling för cirka 125 000 pensionssparare. Samtidigt finns det ett mörkertal. Vissa löneväxlar i pensioner som inte är uppmärkta som löneväxling och då kan vi inte se dem, och alla pensionssparare är inte registrerade på minPension. Därför vet ingen med säkerhet hur många löneväxlare det egentligen handlar om.

Uppgifterna nedan är hämtade i juni 2024 från minPension och gäller de som själva har registrerat att de har månadsvis löneväxling i kollektivavtalad tjänstepension alternativt där vi kan se att man har månadsvis löneväxling i separat försäkring:

Löneväxlingspremie (kr per månad)Andel
1 – 5006%
501 – 1 0009%
1 001 – 1 5004%
1 501 – 2 00015%
2 001 – 2 5003%
2 501 – 3 00012%
3 001 – 4 00010%
4 001 – 5 00014%
5 001 – 6 0005%
6 001 – 7 0003%
7 001 – 8 0003%
8 001 – 9 0001%
9 001 – 1 00006%
1 0001 – 11 0001%
11 001 – 12 0001%
12 001 – 20 0003%
20 001 –4%
100%
Månadslön (kr)Andel
0 – 25 0002%
25 001 – 30 0002%
30 001 – 35 0001%
35 001 – 40 0001%
40 001 – 45 0001%
45 001 – 50 0004%
50 001 – 55 00013%
55 001 – 60 00017%
60 001 – 65 00015%
65 001 – 70 00011%
70 001 – 75 0009%
75 001 – 80 0006%
80 001 – 85 0004%
85 001 – 90 0004%
90 001 – 95 0002%
95 001 – 100 0002%
100 001 –6%
 100%
FödelseårAndel
2000 –1%
1990 – 994%
1980 – 8915%
1970 – 7937%
1960 – 6940%
1950 – 593%
 100%
Kön
Män60%
Kvinnor40%
100%
AvtalAndel (månadsvis löneväxling)
Privatanställda tjänstemän (ITP)54%
Kommun- och regionanställda (AKAP-KR/KAP-KL)17%
Individuell tjänstepension (ej kollektivavtalad)14%
Statligt anställda (PA16)4%
Privatanställda arbetare (Avtalspension SAF-LO)3%
Övriga8%
100%

Löneväxling är en uppskattad förmån men är inte för alla

Många som löneväxlar sparar ansenliga belopp som kan göra skillnad den dag man går i pension. Men en del går vilse med hänsyn tagen till inkomstnivå, ålder eller redan befintlig löneväxling. Har man en låg inkomst är löneväxling som sagt inte förmånligt. Med förmånsbestämd tjänstepension bör man också känna till att stora löneökningar efter 60 år kan resultera i lönekapning, att hela löneökningen inte är pensionsgrundande. Och från det år man fyller 67 år och framåt är insättningar till pensionen dyrare än lön (tvärtom jämfört med tidigare eftersom arbetsgivaravgiften sjunker medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader är oförändrad). Det innebär att den som löneväxlar en hundralapp i månaden inte får 106 kr längre utan 89 kr om förmånen ska vara kostnadsneutral för arbetsgivaren.

Vi ser också att var tionde person som registrerar månadsvis löneväxling i en kollektivavtalad tjänstepension på minPension redan har en löneväxling i separat försäkring. Därför visas en prognosvarning för att undvika att uppgifter om två löneväxlingar registreras för den som i själva verket bara har en.

Tre saker att tänka på

  • Fundera på om du behöver förstärka din pension. Se din intjänade pension på minPension och jämför dig med andra i fliken ”Pensionsstatistik”.
  • Ta reda på om löneväxling är förmånligt för dig med hänsyn tagen till din inkomst, ålder och din arbetsgivares pensionspolicy.
  • Tänk igenom om du vill du vill gå ner i lön och binda pengar till pensionen. Alternativet kan annars vara att spara i investeringssparkonto, kapitalförsäkring eller annat privat sparande där pengarna inte är inlåsta till pensionen.

Vill du veta mer?

Allt du behöver veta om löneväxling

Om löneväxling och hur du ångrar den

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

Pensionstips till företagare

Har du ett eget företag? Kanske har du i så fall redan löst sparandet till pensionen, men har du funderat på hur du ska sluta att jobba? Och när? Och på vad som händer med företaget den dagen du drar dig tillbaka?

Annika Creutzer är ekonomijournalist, styrelseproffs och egen företagare. Numera kan hon också lägga till jobbonär i titeln. I det här poddavsnittet ger hon handfasta, kloka och konkreta tips om pensioner till landets alla företagare.

Lyssna på Annika Creutzers pensionstips till alla företagare i #minPensionsPodden.

Lyssna via länken eller i din poddkanal

För dig som inte har fått nog

Vill du veta mer om företagande och pensioner?

Läs vår digitala bok på minPension.se

Läs Pensionsmyndighetens råd till företagare

Tio tips som kan ge soft girls bättre pension

Drömmer du om att vara en ”soft girl”, eller kanske gifta dig med en?

Fenomenet ”soft girl” blommar i sociala medier. Det handlar om unga kvinnor som vänder ryggen till karriär och ekonomisk frigörelse. Men dagens hemmafruar lever längre än gamla tiders, och pensionsvillkoren är dessutom sämre än tidigare. Så hur blir det för ”soft girls” på äldre dar? Här berättar vår pensionsexpert Kristina Kamp hur de kan undvika de värsta minorna.

Att vara soft girl är att inte jobba – åtminstone inte särskilt mycket. Att vara influenser och lägga ut sitt vackra och behagliga liv i sociala medier kan funka. Härligt nu kanske, men en och annan varningens röst har hörts. Soft girls riskerar att bli framtidens fattigpensionärer. Så här kommer några råd.

1. Gift dig! Gärna rikt! För du behöver ha någon som betalar dina räkningar. Att vara sambo ger inte samma juridiska skydd. Även om du hoppas på att bli berömd och få intäkter genom att berätta om ditt liv som ”soft girl” på sociala medier kan det vara svårt att få tillräckligt med inkomster härifrån. Om du skulle lyckas är du nog inte en riktig ”soft girl”, möjligen en ”hard working soft girl”. Då behöver du inte läsa det här.

      2. Undvik äktenskapsförord. Ett äktenskapsförord betyder att vissa tillgångar inte ska delas vid en eventuell skilsmässa. Det är inte särskilt bra om du lever på någon annans tillgångar. Men tänk på att om du har ett eget företag ska det också delas om ni skiljer er. Så här finns det en del att tänka på. En förutsättning för att ni ska ha ett äktenskapsförord är att ni är överens. Båda ska skriva under och äktenskapsförordet ska registreras hos Skatteverket för att vara giltigt.

      3. Lär dig hur pension funkar! Redan nu! Inga inkomster – ingen pension. Du behöver tjäna pengar för att betala skatt och den vägen tjäna in till din allmänna pension. De flesta anställda får dessutom en tjänstepension. Det får inte du, inte ens om du får in pengar som influenser. Logga in på minPension och lär dig mer. Här finns all information om dina egna pensionspengar (om du tjänat in några).

      4. Tro inte att det räcker med att få din partners premiepension. Det blir i bästa fall cirka 15 000 kronor om året som betalas in till din framtida pension. En person med normal lön på 35 000 kr i månaden får ungefär 100 000 kronor inbetalt till sin pension varje år, via skatten och tjänstepensionsinbetalningar.

      5. Låt din partner amor-tera. En smart ”soft girl” ser till att äga halva bostaden men låter partnern betala lånen. Vid en skilsmässa ska tillgångarna delas och värdet på halva bostaden tillfaller dig.

      6. Tänk skilsmässa och ha en plan B för ditt liv. Ungefär vartannat äktenskap slutar med skilsmässa enligt Statistikmyndigheten. Då har paren i genomsnitt varit gifta i drygt 11 år.

      7. Kolla din partners återbetalningsskydd. Finns det återbetalningsskydd ärver du pensionen om din partner dör före dig. Allra bäst är att vara gift med någon som har hög lön (mer än 50 000 kr/månaden) och en tjänstepension som heter ITP2. Finns det familjepension så får du pengar livet ut om hen dör före dig och ni fortfarande är gifta. Observera! Det gäller inte om ni bara bor ihop!

      Även om din partner har ett annat pensionsavtal än ITP2 så kan du ha möjlighet att ärva pensionen om hen dör före dig – men det är inte säkert, så det behöver kollas.

      8. Glöm ordet änkepension. Även om din mormor eller farmor får änkepension så kommer inte du att få det. Om din partner dör innan du har nått pensionsåldern kan du få lite pengar under ett år från Pensionsmyndigheten. Annars får du hoppas att det finns återbetalningsskydd från en tjänstepension, läs mer i punkt 7.

      9. Räkna inte med några bidrag före du fyller 70 år. Vi lever längre – och därför har pensionsåldrarna höjts. Det betyder också att du kan behöva vänta längre på att få något statligt stöd för att du blivit gammal. Du behöver troligen fylla minst 70 år innan du kan få garantipension, äldreförsörjningsstöd eller bostadstillägg.

      10. Försök att ha en fot kvar på arbetsmarknaden. Jobba lite deltid eller se till att vara anställningsbar, till exempel genom att ha en bra, uppdaterad, utbildning. Om du tröttnar på att vara ”soft girl” och vill slippa bli en sur tant kan det vara bra att ha en egen försörjning i bakfickan. Det ger dig möjlighet att faktiskt göra lite som du vill när du blir äldre. Det finns en anledning till att kvinnor som passerat en viss ålder gärna pratar om fuck-of-money.

      Kristina Kamp, minPension