Inflationen och pensionen

Staffan Ström, Dan Adolphson Björck och Kristina Kamp i vår poddstudio

Hur påverkar den höga inflationen våra pensioner? Och hur blir det när börskursen dessutom pekar neråt? Svaret är att det beror på vilken typ av pension du har. Nu förklarar de tre pensionsekonomerna Staffan Ström, Dan Adolphson Björck och Kristina Kamp hur olika pensioner fungerar när inflationen är hög och börsen viker.

Lyssna här nedanför eller i din poddkanal.

Hur vet jag skillnaden mellan mina pensioner?

Förmånsbestämd eller premiebestämd? Traditionell försäkring- eller fond? Vad är det egentligen för skillnad på de olika pensionerna och hur vet jag vilka jag har? Här är guiden till hur du lär känna dina egna pensioner.

I #minPensionsPoddens avsnitt 177 pratar vi tjänstepension. Det finns olika varianter av tjänstepension och det finns betydande skillnader både när du tjänar in till pensionen och när du börjar ta ut pengarna. Därför kan det vara bra att veta vilka pensioner just du har. Så här gör du!

1. Logga in på minPension

När du loggar in på minPension får du se hela din pension. Du landar i pensionsprognosen som visar vad du kan räkna med att få i pension om du jobbar vidare ungefär som nu.

När du loggar in på minPension landar du i din egen prognos. Den visar vad du kan räkna med att få i pension om du jobbar ungefär som nu fram till din pension.

2. Klicka på Intjänad pension

Här tar du dig vidare och se hur mycket du tjänat in till hittills och var pengarna finns.

I fliken Intjänad pension ser du hur mycket du hittills har tjänat in till din pension.

Klicka dig in i pajdiagrammen

Gå in i pajdiagrammen och se detaljerna om dina pensioner.

När du klickar i rutan Allmän pension får du se fler uppgifter om din inkomstpension och premiepension. Om du klickar i rutan ”Se alla försäkringar i detalj” får du fram ännu fler detaljer.

I rutan Tjänstepensioner ser du de tjänstepensioner du har tjänat in till hittills; den tjänstepension din nuvarande arbetsgivare betalar in till idag (om du har ett tjänstepensionsavtal) och de tjänstepensioner du kan ha tjänat in från tidigare jobb.

Det finns olika typer av tjänstepensioner. Om du klickar på de blå pilarna vid namnet på tjänstepensionen (eller i rutan ”Se alla försäkringar i detalj”) så kan du se om det är en förmånsbestämd eller en premiebestämd pension (en premiebestämd pension kan även kallas för avgiftsbestämd pension, men det är samma sak). Om du har en premiebestämd pension kan du se om den är placerade i traditionell försäkring eller i en fondförsäkring.

I rutan Tjänstepension ser du de tjänstepensioner du hittills har tjänat in till. Du får uppgift om vilka pensionsbolag som tar hand om dina pengar, vilken typ av pensioner de är och vad som gäller för dem.

Så ser du vilken pension det betalas in till

I fliken ”Simulatorn” kan du se vilken tjänstepension det betalas in till just nu. Om du klickar på den blå pilen till höger i tabellen ser du alla dina tjänstepensioner. Den – eller de – som det betalas in pengar till är markerade med en rättvänd spargris.

I Simulatorn kan du se vilka tjänstepensioner det betalas in pengar till just nu.

I rutan Privat pension finns uppgifter om eventuella privata pensionsförsäkringar. Även här kan du klicka på de blå pilarna för att få mer information.

Vill du ändra dina val?

Vill du ändra dina val behöver du ta kontakt med bolag eller myndigheter och göra ändringarna där. Du kan inte göra byten på minPension.

Hur sparar vi bäst i orostider

Hur sparar man långsiktigt i orostider? Kommer en placering i ISK vara lönsam? Eller är det bättre att sätta in slantarna på ett bankkonto när räntan nu går upp? Eller är det kanske läge att se amorteringen som ett långsiktigt sparande?

För många är frågan om HUR man ska spara ett lyxproblem den här vintern. Pengarna kommer främst behöva täcka kostnader för mat och elräkningar. Kanske behöver man till och med tulla på det sparade pensionskapitalet för att få det att gå ihop. Vad händer då med pensionsbufferten?

Vi bad Stefan Thelenius från Konsumenternas komma till minPensionsPodden för att förklara hur vi kan tänka kring vårt sparande under de dyrtider som väntar. Klicka och lyssna här nedanför eller i en kanal där poddar finns.

Våra handböcker är uppdaterade

Under sommaren har vi uppdaterat våra handböcker.

Handböckerna är gjorda som pdf-filer och handleder dig genom verktygen på minPension. De förklarar även inloggningsprocessen och de öppna sidorna.

I ”Användarhandbok” (till vänster i bilden nedan) hittar du information om alla verktygen och funktionerna förutom för Uttagsplaneraren som i stället beskrivs i ”Användarhandbok Uttagsplaneraren” (till höger i bilden nedan).

en bild på handböckerna

Här hittar du våra handböcker på bloggen (handböckerna finns också tillgängliga på minPension.se, exempelvis i Uttagsplaneraren).

En lägre prognos? Och en ny knapp i Simulatorn? Varför då?

Efter systemuppdateringen i juni har två frågor landat i vår kundservice. I det här avsnittet förklarar verksamhetsutvecklare, Niclas Berthilsson, de två förändringarna:

  • varför prognosen nu blir lite lägre för vissa personer.
  • hur du nu kan simulera med att sluta jobba vid en tidpunkt och ta ut pension vid en annan.

Veckans lyssnarfråga tar upp hur ITP-liknande pensionsplaner fungerar och vad du själv bör ha koll på när du har en.

Information till dig som planerar att gå i pension snart

Nu är det klart att det blir ändringar i regelverken för pensioner. Först ut att påverkas är de som står näst på tur att påbörja uttagen, alltså de som fyller 65 i år eller nästa år.

Om du är född 1957 eller 1958 har du säkert redan börjat fundera på hur du ska avsluta arbetslivet. För att du ska kunna fatta de beslut som känns rätt för dig, behöver du ha koll på vad som gäller. Så, för dig och alla andra som just nu planerar inför pensionen har vi ägnat veckans poddavsnitt åt att förklara pensionsnyheterna. Vår pensionsekonom, Kristina Kamp, går igenom vad som gäller för vilka och när.

Se minPensions seminarium i Almedalen

Hur slutar vi jobba? Och hur vill vi gå i pension? Är samhället väl förberett för den nya trenden?

Under tisdagen i Almedalsveckan bjöd vi in till seminariet ”Hur anpassar vi arbetslivet till jobbonärerna”. Nu kan du se hela seminariet på Youtube.

I seminariet presenterar forskningsassistent Ivar Wahlstein resultatet av sin enkät till blivande pensionärer om hur de önskar gå i pension. Därefter följde en spännande paneldebatt.

Vilka deltog?
Erik Ageberg, näringspolitisk expert, Företagarna
Kristina Kamp, pensionsekonom, minPension
Mattias Munter, pensionsekonom, Skandia
Lars Stjernkvist, kanslichef, Hållbart arbetsliv
Therese Svanström, ordförande, TCO 
Ivar Wahlstein, forskningsassistent, Jönköpings universitet

Moderator var vår vd, Anders Lundström

Påverkas pensionerna av dyrtider?

Inflationen enligt KPIF uppgick till 7,2 procent i maj och i veckan beslutade Riksbanken att höja räntan med 0,5 procent. Det här kommer påverka vardagen för pensionärer, barnfamiljer, unga vuxna, ensamstående. Ja, för de allra flesta av oss kommer det kännas i plånboken.

Kommer det också att påverka våra pensioner på sikt? Och kommer gruppen med pensionärer att drabbas hårdare än andra samhällsgrupper just nu? Vår pensionsekonom, Kristina Kamp, svarar i minPensionsPodden.

Hur berörs du av höjda pensionsåldrar

År 2023 höjs den lägsta åldern för att ta ut inkomst- och premiepension i den allmänna pensionen till 63 år. Först vid 66 års ålder kommer garantipension och inkomstpensionstillägg att betalas ut. Samma åldersgräns gäller om du ansöker om bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd. Åldersgränsen höjs sedan med ytterligare ett år 2026. Då kallas det för riktålder och anpassas till olika årskullars förväntade livslängd.

Din egen ålder kommer alltså att påverka när du kan börja ta ut dina pensioner. Även hur mycket du ska betala i skatt påverkas av de nya åldersgränserna.

Åldern för när du får ett utökat jobbskatteavdrag ligger kvar som i dag, alltså från det år du fyller 66 år. Men det extra grundavdraget, som sänker skatten på pensionsutbetalningar, höjs i takt med den höjda åldern för garantipensionen.

Tjänstepensioner och privat pension berörs inte av de nya åldersgränserna för uttag av allmän pension. Däremot påverkas de av skatteförändringarna eftersom den typen av pension beskattas på samma sätt när du tar ut pengarna.

Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd beskattas inte alls. Kapitalinkomster, till exempel från sparande eller försäkring av bostäder, beskattas på annat sätt och berörs inte av åldersgränserna.

Höjda pensionsåldrar för födda 1957-1962?

Född 1957, fyller 65 år 2022

Har du redan fyllt 65 år, eller gör det senare i år, påverkas du inte av höjda pensionsåldrar. Däremot kan du, om du vill, arbeta fram till 69-årsdagen. Åldersgränserna i LAS, Lagen om anställningsskydd, höjs också vid årsskiftet.

Du kommer också att påverkas av nya åldersgränser för när du får lägre skatt om du tar ut pension. Skattesänkningen gäller från det år du fyller 67 år, alltså år 2024. Men om du fortsätter att jobba får du, precis som nu, ett utökat jobbskatteavdrag från det år du fyller 66 år.  

Född 1958, fyller 64 år 2022

Du berörs av de höjda åldersgränserna om du har rätt till garantipension och inkomstpensionstillägg eller vill ansöka om andra stöd för ålderspensionärer. Du får vänta med dessa delar till du fyller 66 år. All övrig allmän pension, inkomst- och premiepension, kan du däremot ta ut när du vill. Du har ju redan fyllt 63 år, vilket blir den nya lägsta åldersgränsen för att ta ut de pensionerna.

Om du fortsätter att arbeta får du ett utökat jobbskatteavdrag från det år du fyller 66 år. Tar du ut pension sänks skatten från det år du fyller 67 år, alltså från 2025.

Född 1959, fyller 63 år 2022 och fyller 67 år 2026

Om du har garantipension och inkomstpensionstillägg får du ta ut de pengarna när du fyller 66 år. Detsamma gäller om du vill ansöka om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Om du fortsätter att arbeta får du ett utökat jobbskatteavdrag från det år du fyller 66 år.

År 2026 kommer åldern för när du får sänkt skatt på pensionen att höjas. Du får sänkningen först från det år du fyller 68 år. Är du född 1959 klarar du inte den åldersgränsen. Tar du ut pension kommer du att få sänkt skatt på den från det år du fyller 68 år, alltså 2027.  

Född 1960, fyller 62 år 2022, fyller 66 år 2026

Du kan ta ut din inkomst- och premiepension i år, från 62 års ålder. Men om du har garantipension eller liknande stöd och om du behöver ansöka om bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd så får du vänta tills du fyller 67 år.

Om du arbetar kan du få utökat jobbskatteavdrag från det år du fyller 66 år. Om du tar ut pensionen får du sänkt skatt från det år du fyller 68 år, alltså 2028.

Född 1961, fyller 61 år 2022

Du kan ta ut din inkomst- och premiepension från 63 års ålder. Garantipension och motsvarande kan du ta ut från 67 år.

Arbetar du kan du få utökat jobbskatteavdrag från det år du fyller 66 år. Om du tar ut pensionen får du sänkt skatt från det år du fyller 68 år.

Född 1962, fyller 60 år 2022

Du kan ta ut din inkomst- och premiepension från 63 års ålder. Garantipension och motsvarande kan du ta ut från 67 år.

Arbetar du kan du få utökat jobbskatteavdrag från det år du fyller 66 år. Om du tar ut pensionen får du sänkt skatt från det år du fyller 68 år.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Nyhet på minPension: Simulerar med olika tidpunkter för att sluta arbeta och ta ut pension

Många önskar göra prognoser där tidpunkten för att sluta arbeta skiljer sig från när pensionerna betalas ut. Från och med mitten av juni finns nu denna möjlighet i prognostjänsterna Simulatorn och Uttagsplaneraren – för de allra flesta av minPensions användare. Förändringen är ett första steg för att möta behovet av att kunna simulera nedtrappning av arbete inför pensionen.

Observera att om du är kommun- eller regionanställd och omfattas av KAP-KL samt om du är statligt anställd och omfattas av PA 16 Avdelning 2 har du inte denna möjlighet ännu. Vi arbetar tillsammans med de berörda pensionsbolagen för att även dessa pensionsavtal ska få samma möjlighet.

Så simulerar du för att sluta jobba och ta ut pension senare

När du väljer det som vi kallar Sista arbetsmånad räknar prognosen med att du slutar arbeta helt och inte längre får lön. Prognosen räknar därefter inte med fler inbetalningar till dina pensioner.

När tänker du sluta jobba?

Frågan i Simulatorn

I Simulatorn har valet Sluta jobba tillkommit, och några av de andra valen har bytt plats och namn.

En skärmbild från minPension som visar Simulatorn med fråga om när du tänker sluta jobba.

Frågan i Uttagsplaneraren

I Uttagsplaneraren hittar du valet ovanför där du kan välja när och hur du tänker ta ut dina pensioner.

Skärmbild från Uttagsplaneraren som visar frågan "När tänker du sluta jobba?"

Simulera med uttag från 55 år

I och med införandet av möjligheten att välja Sista arbetsmånad finns nu också möjlighet att för dig som privatanställd tjänsteman inom ITP 2, FTP 2 och KTP 2 att simulera uttag från 55 år. Tidigare har detta varit begränsat till 62 år som lägst.

Samtidigt räknar prognosen för dessa avtal (ITP 2, FTP 2 och KTP 2) inte längre med det som kallas slutbetalning. Det kan göra att prognosen blir lägre, särskilt för din förmånsbestämda pension.

Prognos utan slutbetalning för den valbara delen inom PA 16 Avdelning 2 görs inte heller längre. Ändringen beror på att minPension inte kan avgöra om du har rätt till denna slutbetalning. Arbete pågår för att ge möjlighet att räkna en prognos både med och utan slutbetalning. Om du har behov av att göra prognos med slutbetalning ska du kontakta dina pensionsbolag.

Text: Niclas Berthilsson, verksamhetsutvecklare på minPension