Kategori: gå i pension

#minPensionsPodden, gå i pension, Omvärldsbevakning, påverka din pension, pensionärsbudget, spara till pensionen, Uttagsplaneraren

Pensionsåldersdilemmat: Lever vi som om vi ska leva länge?

Vi lever längre än någon generation före oss – och inte bara fler år, utan fler friska år. Dagens 70-åringar har ungefär samma hälsa som 50-åringarna hade på 1970-talet, enligt Skandias rapport Pensionsåldersdilemmat 2025. Ändå planerar många sina pensionsuttag som om livet efter riktåldern fortfarande är kort, skört och begränsat.

Det skapar ett stort glapp mellan våra förväntningar på pensionstillvaron – och den ekonomiska verklighet som väntar om vi inte anpassar våra val.

Vi lever längre – men våra pensionsbeteenden är kvar i det förflutna. För att kunna leva gott under hela pensionärslivet behöver vi fundera över när vi ska sluta jobba och planera för hur vi ska ta ut våra pensioner på bästa sätt.

I veckans poddavsnitt pratar vi med Mattias Munter från Skandia om glappet mellan våra drömmar om pensionen och verkligheten som många av oss riskerar att möta. Du får konkreta tips och kloka råd kring hur du kan tänka när både livet och arbetslivet blir längre.

Lyssna på minPensionsPodden avsnitt 258: Pensionsåldersdilemmat med Mattias Munter, Skandia

Skandias rapport: Pensionsåldersdilemmat 2025

arbetslöshet, gå i pension, Ha koll på din pension, jobbonär, Pensionsekonomen bloggar, riktålder, Så fungerar pensionen, sjukdom

Vad gäller om man inte kan eller orkar arbeta till riktåldern?

Riktåldern införs 2026 och är 67 år under många år framöver – en ålder som höjs stegvis för kommande generationer i takt med att medellivslängden ökar. Riktåldern är ett riktmärke – inte ett tvång. Riktåldern påverkar också när du kan ta ut olika delar av den allmänna pensionen. Tjänstepensionen omfattas inte av riktåldern men många kollektivavtalade försäkringar vid sjukdom, arbetsskada och arbetsbrist gäller till 67 år från 2026 och framåt. Men vad gäller om du inte kan – eller orkar – arbeta fram till riktåldern?

Här går vi igenom vilka alternativ som finns och vad du bör tänka på:

1. Trappa ner arbetstiden
På många arbetsplatser finns möjligheten att trappa ner arbetstiden de sista yrkesåren, vanligen från 61-64 år. Det är ingen ovillkorlig rättighet, arbetsgivaren kan neka dig möjligheten att gå ner i arbetstid.

2. Tidigt pensionsuttag
Du som är född 1963 och senare kan ta ut inkomstpension och premiepension tidigast vid 64 år – tre år före riktåldern. Tidigaste uttag av tjänstepension är vid 55, 60 eller 62 år i de flesta fall – olika beroende på avtal. Men ett tidigt uttag innebär att pensionen blir lägre – och det är en livsvarig minskning. Utbetalning av garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg kan ske från 67 år – inte tidigare.

3. Sjukdom och arbetsskada
Om du har nedsatt arbetsförmåga resten av arbetslivet kan du ansöka om sjukersättning hos Försäkringskassan som betalas ut till och med månaden innan du fyller 67 år. Det finns särskilda regler för sjukersättning de sista yrkesåren. Och även kollektivavtalade försäkringar vid sjukdom och arbetsskada som AGS, TFA och ITP Sjukpension gäller också till 67 år.

4. Arbetslöshet
Om du blir arbetslös före riktåldern – till exempel på grund av arbetsbrist – kan du få ersättning från a-kassan. Även denna ersättning kan betalas ut fram till 67 år. Inkomstförsäkring, som är komplement till a-kassan, kan också ge skydd fram till 67 år. Här är det också bra att känna till att omställnings- och kompetensstöd genom kollektivavtal kan gälla till 67 år (beroende på avtal).

Fem tips:

1. Att gå i pension före riktåldern innebär lägre pension – både för att du slutar tjäna in pension och för att utbetalningen sprids över fler år. Jämför olika alternativ på minPension.se – där ser du hur olika uttagsåldrar påverkar din pension. Allmän pension fortsätter du att tjäna in oavsett ålder. Vissa tjänstepensioner tjänar du in fram till 65 eller 66 år – andra har ingen bortre åldersgräns.

2. Det handlar inte om allt eller inget. På vissa arbetsplatser kan man gå ner i arbetstid de sista yrkesåren. I vissa fall kan arbetsgivaren bekosta delar av denna nedtrappning men det kan också vara så att man finansierar hela arbetstidsförkortningen själv. Kolla vilka möjligheter som finns och hur det skulle påverka din ekonomi. Både lön och pension.

3. Att gå ner i arbetstid behöver inte vara detsamma som att börja ta ut pension. Ett alternativ kan vara att finna sig i att lönen minskar under denna period samtidigt som man väntar med pensionen eftersom månadsbeloppen för den då räknas om och blir högre (gäller ej garantipension, bostadstillägg och/eller inkomstpensionstillägg).

4. Om du har ett fysiskt eller psykiskt krävande jobb bör du ställa frågan om arbetet kan anpassas efter den egna situationen. Prata med din chef eller med facket.

5. Pension bör inte vara en alternativ försörjning vid arbetsoförmåga eller arbetslöshet om man faller mellan stolarna för sjukpenning eller a-kassa. För de flesta är det en dålig affär med ett tidigt pensionsuttag vid ohälsa eller arbetslöshet. Kolla istället vilka möjligheter du har till ersättning från Försäkringskassan, a-kassan och/eller kollektivavtalade försäkringar från jobbet.

Vill du veta mer?

Lyssna på minPensionsPodden: Vad innebär riktåldern?

Mer info hos Pensionsmyndigheten: Riktålder – när kan jag ta ut allmän pension?

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

#minPensionsPodden, gå i pension, Omvärldsbevakning, pensionärsbudget, riktålder, Så fungerar pensionen, Skatter på pension, Uttagsplaneraren

Så går du i pension 2026 – nytt poddavsnitt ute nu

Nytt år brukar för det mesta medföra ändringar i regelverken. Och 2026 är inget undantag. Efter årsskiftet genomförs flera förändringar som är viktiga att ha koll på om du planerar att ta ut pension.

Den största nyheten är att riktåldern införs, något som påverkar flera statliga stöd. Åldersgränserna för bland annat bostadstillägg och garantipension justeras, vilket kan få stor betydelse för när och hur du väljer att ta ut din pension. Samtidigt ändras brytpunkterna för skatter.

Lyssna på avsnittet i Spotify via länken här nedanför – eller i din poddkanal.

Lyssna på avsnitt 257: Så går du i pension 2026

#minPensionsPodden, Efterlevandeskydd, gå i pension, påverka din pension, Så fungerar pensionen

Trygg ekonomi hela livet – så fungerar det bakom kulisserna

Pensionssystemet är byggt för att ge oss trygghet – hela livet ut. Men hur fungerar det egentligen när någon lever riktigt länge? Hur kan pengarna räcka, år efter år?

I det här poddavsnittet förklarar akturarie* Roland Kristen, chef Produkt på AMF, om hur pensionsbolagen klarar av att erbjuda livslånga utbetalningar, oavsett hur länge vi lever. En av nycklarna är att sprida risken mellan många personer. De som dör tidigare lämnar efter sig så kallade arvsvinster – pengar som istället går till dem som lever längre. På så sätt kan pensionsbolagen fortsätta betala ut pension livet ut, utan att pengarna tar slut.

Roland Kristen förklarar också hur pensionen ibland kan vara utformad så att utbetalningarna är högre i början och minskar över tid. Det gör att man kan få ut mer när man är nybliven pensionär, samtidigt som systemet hålls hållbart över hela livslängden.

Dina val påverkar också

Pensionssystemet skapar en grundtrygghet, men hur trygg din ekonomi blir som pensionär beror också på händelser under arbetslivet. Det kan till exempel vara bra att ha koll på vilka fonder du väljer och vilka avgifter du betalar. I avsnittet tipsar vi om Konsumenternas oberoende jämförelser – Du hittar dem via länken här nedanför.

På Konsumenternas finns oberoende information som hjälper dig att jämföra avgifter och förstå hur olika val påverkar din framtida pension.

Lyssna på vårt poddavsnittet för att få en djupare förståelse för hur försäkringsmomentet i pensioner fungerar – och hur du själv kan bidra till en trygg ekonomi hela livet.

Lyssna på avsnitt 256 i Spotify
Så räcker pensionspengarna livet ut, gäst är Roland Kristen, AMF

* Aktuarie = en typ av försäkringsmatematiker, som är expert på att analysera risker genom att använda statistik och matematik för att göra beräkningar och modelleringar för försäkringsbolag.

#minPensionsPodden, gå i pension, Ha koll på din pension, Omvärldsbevakning, Orange kuvert, På gång på minpension, riktålder, Så fungerar pensionen

Ändrar riktåldern pensionsnormen?

Riktåldersbegreppet – har du hört talas om det? Än så länge är det få som har koll, kanske för att det känns både nytt och lite svårt att greppa. Men redan vid årsskiftet blir riktåldern verklighet. Den påverkar inte bara när vi kan ta ut vår allmänna pension, utan också flera statliga stöd – och hur skatten beräknas.

Från årsskiftet är riktåldern satt till 67 år, och beräknas gälla fram till 2033. Men vad betyder det egentligen? Kommer den tidigare normen – att gå i pension vid 65 år – snart att vara historia? Och hur skapar vi nya normer för ett längre arbetsliv? Är det viljan hos individen som avgör – eller krävs det också en arbetsmarknad som verkligen välkomnar äldre medarbetare?

I det här avsnittet möter vi Philip Berlin Jarhamn, analytiker på Pensionsmyndigheten, som nyligen har granskat hur höjda pensionsåldrar påverkar normen för att gå i pension. Lyssna i Spotify via länken nedan, eller sök upp minPensionsPodden i din poddkanal.

Lyssna på poddavsnitt 255 – https://open.spotify.com/episode/12sOhW9XvJyynQPnkKy3GT?si=yP8VgOqjRP2kWdh0yM8RBg

Rapporten Pensionsnormen i förändring hos Pensionsmyndigheten

gå i pension, Ha koll på din pension, På gång på minpension, riktålder

Prognoser på minPension utifrån riktålder – vad betyder det?

Riktåldern införs 1 januari 2026 och påverkar när vi kan ta ut allmän pension och få grundskydd som garantipension och bostadstillägg. Riktåldern är den tidpunkt då många stöd som man kan få under arbetslivet upphör, samtidigt som man kan få ut all sin pension.

Ivar Wahlstein leder arbetet med att anpassa prognosen på minPension efter riktåldern. Vi bad honom svara på några frågor om projektet.

Vad innebär riktåldern för minPension och användarna?

– Vi kommer visa riktåldern som förvalsprognos när man loggar in. Det är ett viktigt steg i att bättre spegla pensionssystemets utveckling och ge användare, oavsett ålder, en prognos med aktuell och korrekt information. Riktåldern gäller för alla födda 1960 och senare – vilket är 84 procent av våra användare.

Hur påverkar riktåldern pensionsprognosen?

– Prognosen utgår från att man fortsätter arbeta med nuvarande lön fram till sin riktålder och att man därefter tar ut alla sina pensioner. Det ger en snabb och enkel överblick, men användaren kan också testa att ändra uttagsålder med en knapptryckning – tidigare eller senare. Man kan även klicka sig vidare för att till exempel välja avtalade uttagsåldrar eller olika uttagsåldrar för enskilda pensioner.

Hur hanterar minPension olika pensionsåldrar för tjänstepensionerna?

– I minPensions verktyg finns de avtalade pensionsåldrarna för tjänstepensionerna, som varierar beroende på avtal. Det är möjligt att göra prognoser med avtalade pensionsåldrar och de redovisas under fliken Intjänad pension. Kommun- och regionanställda (AKAP-KR), statligt anställda (PA16) och privatanställda tjänstemän (ITP1) har fått nya högre avtalade pensionsåldrar på senare år. Vi har anpassat minPension för dessa förändringar.

Vad hoppas du att användarna ska uppleva?

– Att de får bättre förståelse för hur pensionssystemet fungerar och känner sig fortsatt trygga i sin pensionsplanering. Vi vill göra det enkelt att se och förstå riktåldern och därefter planera sina pensionsuttag utifrån sina egna förutsättningar. Nu arbetar vi intensivt med att göra prognoserna utifrån användarnas riktåldrar – vårt mål är att bli klara till årsskiftet.


Foto: Romina Zomegnan, Svensk Försäkring

#minPensionsPodden, gå i pension, Uttagsplaneraren

Att gå i pension – ett medvetet val?

Att gå i pension är ett av livets största beslut – men är det alltid ett medvetet? Eller händer det bara för att det ”är dags”? I veckans poddavsnitt pratar vi med KPA Pension om vad som påverkar våra val inför pensioneringen, hur nöjda vi faktiskt är med dem och vad som går att göra om man ångrar sig. Dessutom ställer vi frågan: fungerar de digitala verktygen som tänkt? Hjälper de användaren att förstå sin egen framtid?

Fredrik Eklöf är affärsområdeschef på KPA. I podden berättar han om rapportens resultat – och vad du själv kan tänka på inför ditt pensionsval. Lyssna på avsnittet via länken nedan, eller där poddar finns.

Lyssna på Fredrik Eklöf från KPA i avsnitt 254 av #minPensionsPodden

KPA:s rapport

KPA Pension har nyligen granskat hur svenskar tar ut sina pensioner – och resultatet visar att vägen in i pensionen ser allt mer individuell ut. Hälsa, ekonomi, familjesituation och yrke påverkar när och hur vi väljer att ta ut våra pengar. Fler kombinerar arbete och pension, och sedan januari 2025 går det också att pausa tjänstepensionsutbetalningarna. Samtidigt visar rapporten att många fortfarande tycker att besluten är svåra.

KPA:s rapport ”Att gå i pension – ett medvetet och informerat val”

gå i pension, Ha koll på din pension, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen, spara till pensionen

Varför delas inte pensionen vid skilsmässa?

Allt fler väljer att gå skilda vägar sent i livet. Sedan millennieskiftet har antalet skilsmässor bland personer över 60 år nästan fördubblats i Sverige. Det är en utveckling som sticker ut jämfört med resten av befolkningen, där skilsmässotalen har planat ut. Den vanligaste åldern att skilja sig i är 35-49 år enligt SCB.

När ett äktenskap tar slut är det mycket som ska delas – bostad, bil, sparande och ibland även skulder. Men något som inte automatiskt delas vid skilsmässa är pensionen. Det kan komma som en överraskning, särskilt för den som haft lägre inkomst eller varit hemma med barn under längre perioder.

Pensionen är personlig försörjning – inte gemensam egendom

I Sverige betraktas pension som en individuell rättighet som är kopplad till att försörja sig själv, inte som en tillgång som ingår i bodelningen. Det gäller både den allmänna pensionen (inkomst- och premiepension) och tjänstepensionen. Eftersom pensionen är kopplad till den enskildes arbete och livsinkomst, ses den som framtida inkomst snarare än som delbar egendom.

Tjänstepensionen är oftast arbetsgivarägd

Tjänstepensionen är i regel en arbetsgivarägd försäkring även om du omfattas av den. Det innebär att den inte räknas som en tillgång i bodelningen även om den kan vara värd mycket. Det här kan skapa obalans, särskilt om den ena har haft ett jobb med god tjänstepension och den andra inte.

Privat pension – ett undantag

Privat pension, privata pensionsförsäkringar eller individuellt pensionssparande (IPS), ingår däremot normalt i bodelningen. Det sker dock inget nysparande i dessa sparformer eftersom den generella avdragsrätten för privat pension försvann för tio år sedan, den 1 januari 2016 (för alla som har tjänstepension i sin anställning). De flesta har därför styrt om sitt privata sparande till alternativ utanför pensionssystemet som t.ex. investeringssparkonto (ISK) eller amortering på bolån.

Vad händer med överförd premiepension?

Om man har fört över premiepensionsrätter till sin partner under äktenskapet, upphör överföringen vid skilsmässa. Men redan överförda belopp stannar hos mottagaren – de delas inte.

Risk för snedfördelning

Eftersom pensionen inte delas, kan det uppstå ekonomisk obalans efter skilsmässan. Den som haft lägre lön, jobbat deltid eller varit föräldraledig får lägre pension – och har ingen automatisk rätt till kompensation. Det är en fråga som särskilt drabbar kvinnor eftersom kvinnor ofta har lägre pensioner än män.

Vad kan man göra?

  • Prata om pensionen tidigt i relationen – särskilt om ni har olika ekonomiska förutsättningar.
  • Se till att båda får ett bra yrkesliv (eftersom det är yrkeslivet som bygger pensionen). Dela på föräldraledighet och obetalt hemarbete.
  • Gör pensionsprognoser på minPension för att få koll och jämföra era pensioner.
  • Överväg privat sparande med äktenskapsförord för den med lägst inkomst.

Podd

Spotify: Pension, kärlek, skilsmässa och död

Spotify: Anhörigvård = lägre pension?

Text: Dan Adolphson Björck, minPension

gå i pension, Lathund, pensionärsbudget

Vad kostar en pensionär 2025

Sommaren lider mot sitt slut och vi ska tillbaka till våra normala rutiner igen. Kanske gav ledigheten mersmak?

Om du funderar på att sluta jobba och ta ut pension är det bra att börja med en eller flera pensionsprognoser. Gärna i Uttagsplaneraren på minPension där du också ser dina pensioner efter skatt och får konkreta tips och varningar, kan spara pensionsplaner och jämföra dem med varandra och till slut – när du hittat din drömplan – få en att-göra-lista som hjälper dig i kontakten med myndigheter och pensionsbolag.

Ett tips är att testa att anpassa din ekonomi efter pensionsprognosen under några månader. Då ser du att pensionärsekonomin fungerar.

Ett annat tips är att göra en budget för pensionärslivet. Vi har tittat på siffrorna som Konsumentverket har tagit fram för 2025. De tunga posterna är boende och mat. Budgetmenyn innehåller ganska mycket soppor och Konsumentverket utgår från att du lagar all mat hemma. En annan tung kostnad är en eventuell bil. Är den begagnad får du räkna med att den kostar runt 4 000 kronor per månad.

Alla hushåll är unika – så gör din egen budget! Hos Konsumentverket finns förslag på billiga veckomenyer och budgetmallar: https://publikationer.konsumentverket.se/privatekonomi

Månadsbudgeten här nedan är för ett singelhushåll. Om du bor tillsammans med någon kan vissa kostnader bli lägre eftersom ni delar på dem, till exempel kostnader för boende och en eventuell bil. Om bilkostnaden känns som en tuff utgift kanske en bilpool kan vara ett alternativ? Eller så kanske det går att att dela bil med någon i närheten?

Pensionärsbudget 2025

Utgifter       Kronor
Boende8 000
Mat 3 550
Hygien och tandvård  480
Kläder och skor 700
Fritid500
Medier och mobil 1 700
Förbrukningsvaror 160
Hemutrustning 1 100
Hemförsäkring  150
Busskort650
Begagnad bil4 000
Summa20 990

Bostadstillägg för pensionärer?

En normal pension ligger idag runt 22 000 kronor. Före skatt. Lever du ensam och har fyllt 66 år (gäller i år) kan du utöver pensionen ha rätt att få bostadstillägg för pensionärer. Testa hos Pensionsmyndigheten om det kan vara aktuellt för dig att söka: https://www.pensionsmyndigheten.se/for-pensionarer/ekonomiskt-stod/sa-fungerar-bostadstillagg/testa-om-du-kan-fa-bostadstillagg

Vill du ha fler budgetar?

I vår artikel ”Hur mycket pengar behöver en pensionär” finns sammanställningar för olika pensionärsplånböcker. Separata budgetar för bas-, medel och pluspensionären: https://www.minpension.se/allt-om-pensioner/ta-ut-pension/hur-mycket-pengar-behover-en-pensionar

Text: Maria Eklund, minPension

gå i pension, Ha koll på din pension, minPension för unga, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen, Skatter på pension, spara till pensionen

Därför lönar det sig att gå i pension på sommaren – och vad unga bör veta om pension på sommarjobbet

För dig som rundar av yrkeslivet

Att gå i pension mitt i året – på sommaren – kan vara ett smart drag ur ett skattemässigt perspektiv. Här berättar vi varför.

1. Lägre total årsinkomst = lägre skatt

Om du arbetar fram till exempelvis juli och sedan börjar ta ut pension från augusti, kommer din totala årsinkomst (lön + pension) att bli lägre än om du hade jobbat hela året. Eftersom Sverige har ett progressivt skattesystem, innebär en lägre årsinkomst ofta att du hamnar i en lägre skatteklass.

2. Förhöjt grundavdrag

Från och med det år du fyller 67 får du ett förhöjt grundavdrag. Det innebär att du betalar mindre i skatt på både lön och pension. Är du född 1960 eller senare får du det förhöjda grundavdraget från året du fyller 68 år (ett år senare jämfört med dagens regler).

3. Förstärkt jobbskatteavdrag

Vid samma tidpunkt som du får det förhöjda grundavdraget får du även det förstärkta jobbskatteavdraget. Det förstärkta jobbskatteavdraget gäller dock enbart på lön (inte pension). Så för just lön blir det alltså en dubbeleffekt, både förhöjda grundavdraget och förstärkta jobbskattavdraget. Det kan med andra ord vara mycket lönsamt att fortsätta jobba lite extra eftersom man får behålla en stor andel av sin lön efter skatt.  

För dig som är ung och får ditt första jobb

Att börja jobba och tjäna in pension är ett stort steg – och det är viktigt att förstå vad det innebär. När du får en beskattningsbar inkomst, mer än 24 873 kronor för helåret 2025 (42,3 procent av ett prisbasbelopp) tjänar du in allmän pension. 

Förr om åren fick man tjänstepension från 25 eller 28 år. Numera är det allt fler som får tjänstepension direkt när de börjar jobba, utan lägsta åldersgräns.

Privat sektor

Om du omfattas av ITP (privatanställd tjänsteman) är den lägsta åldern 25 år för att få inbetalning till tjänstepension . Omfattas du av Avtalspension SAF-LO (för privatanställd arbetare) är den lägsta åldern 22 år. Det kan även finnas branschavtal om flexpension eller deltidspension som ger extra inbetalningar utan åldersgräns. Sommarjobb i ung ålder kan alltså ge flexpension/deltidspension direkt även om man inte har uppnått åldern för intjäning av ITP eller Avtalspension SAF-LO. Den samlade inbetalningen (ITP eller SAF-LO samt flexpension/deltidspension) är vanligtvis på 4,5 till 6,5 procent av din lön.

På arbetsplatser utan kollektivavtal kan arbetsgivaren ha tecknat individuell tjänstepension men i vissa fall tjänar du inte in någon tjänstepension alls.

Offentlig sektor

Jobbar du på kommun, region eller inom staten så kan du vara säker på att du har tjänstepension. Här finns det ingen lägsta ålder för när inbetalningarna börjar. Inbetalningen till tjänstepension i offentlig sektor är 6 procent av din lön. 

För dig som bara jobbar en kortare tid inom kommun och region, t.ex. under sommaren, kan det innebära att du istället för en inbetalning till tjänstepensionen får en motsvarande summa utbetalad som lön (eftersom det handlar om så lite pengar). Beloppet betalas ut kontant om lönen före skatt är lägre än 9 533 kronor på ett halvår (1 januari-30 juni eller 1 juni-31 december).

Kolla med din arbetsgivare eller facket om du omfattas av tjänstepension – och vad som gäller för ditt sommarjobb.

Podd

Spotify: Fördelarna med att pensionera sig på sommaren

Spotify: Plugg, extrajobb och pensioner

Text: Dan Adolphson Björck, minPension