Kategori: Pensionsekonomen bloggar

arbetslöshet, gå i pension, Ha koll på din pension, jobbonär, Pensionsekonomen bloggar, riktålder, Så fungerar pensionen, sjukdom

Vad gäller om man inte kan eller orkar arbeta till riktåldern?

Riktåldern införs 2026 och är 67 år under många år framöver – en ålder som höjs stegvis för kommande generationer i takt med att medellivslängden ökar. Riktåldern är ett riktmärke – inte ett tvång. Riktåldern påverkar också när du kan ta ut olika delar av den allmänna pensionen. Tjänstepensionen omfattas inte av riktåldern men många kollektivavtalade försäkringar vid sjukdom, arbetsskada och arbetsbrist gäller till 67 år från 2026 och framåt. Men vad gäller om du inte kan – eller orkar – arbeta fram till riktåldern?

Här går vi igenom vilka alternativ som finns och vad du bör tänka på:

1. Trappa ner arbetstiden
På många arbetsplatser finns möjligheten att trappa ner arbetstiden de sista yrkesåren, vanligen från 61-64 år. Det är ingen ovillkorlig rättighet, arbetsgivaren kan neka dig möjligheten att gå ner i arbetstid.

2. Tidigt pensionsuttag
Du som är född 1963 och senare kan ta ut inkomstpension och premiepension tidigast vid 64 år – tre år före riktåldern. Tidigaste uttag av tjänstepension är vid 55, 60 eller 62 år i de flesta fall – olika beroende på avtal. Men ett tidigt uttag innebär att pensionen blir lägre – och det är en livsvarig minskning. Utbetalning av garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg kan ske från 67 år – inte tidigare.

3. Sjukdom och arbetsskada
Om du har nedsatt arbetsförmåga resten av arbetslivet kan du ansöka om sjukersättning hos Försäkringskassan som betalas ut till och med månaden innan du fyller 67 år. Det finns särskilda regler för sjukersättning de sista yrkesåren. Och även kollektivavtalade försäkringar vid sjukdom och arbetsskada som AGS, TFA och ITP Sjukpension gäller också till 67 år.

4. Arbetslöshet
Om du blir arbetslös före riktåldern – till exempel på grund av arbetsbrist – kan du få ersättning från a-kassan. Även denna ersättning kan betalas ut fram till 67 år. Inkomstförsäkring, som är komplement till a-kassan, kan också ge skydd fram till 67 år. Här är det också bra att känna till att omställnings- och kompetensstöd genom kollektivavtal kan gälla till 67 år (beroende på avtal).

Fem tips:

1. Att gå i pension före riktåldern innebär lägre pension – både för att du slutar tjäna in pension och för att utbetalningen sprids över fler år. Jämför olika alternativ på minPension.se – där ser du hur olika uttagsåldrar påverkar din pension. Allmän pension fortsätter du att tjäna in oavsett ålder. Vissa tjänstepensioner tjänar du in fram till 65 eller 66 år – andra har ingen bortre åldersgräns.

2. Det handlar inte om allt eller inget. På vissa arbetsplatser kan man gå ner i arbetstid de sista yrkesåren. I vissa fall kan arbetsgivaren bekosta delar av denna nedtrappning men det kan också vara så att man finansierar hela arbetstidsförkortningen själv. Kolla vilka möjligheter som finns och hur det skulle påverka din ekonomi. Både lön och pension.

3. Att gå ner i arbetstid behöver inte vara detsamma som att börja ta ut pension. Ett alternativ kan vara att finna sig i att lönen minskar under denna period samtidigt som man väntar med pensionen eftersom månadsbeloppen för den då räknas om och blir högre (gäller ej garantipension, bostadstillägg och/eller inkomstpensionstillägg).

4. Om du har ett fysiskt eller psykiskt krävande jobb bör du ställa frågan om arbetet kan anpassas efter den egna situationen. Prata med din chef eller med facket.

5. Pension bör inte vara en alternativ försörjning vid arbetsoförmåga eller arbetslöshet om man faller mellan stolarna för sjukpenning eller a-kassa. För de flesta är det en dålig affär med ett tidigt pensionsuttag vid ohälsa eller arbetslöshet. Kolla istället vilka möjligheter du har till ersättning från Försäkringskassan, a-kassan och/eller kollektivavtalade försäkringar från jobbet.

Vill du veta mer?

Lyssna på minPensionsPodden: Vad innebär riktåldern?

Mer info hos Pensionsmyndigheten: Riktålder – när kan jag ta ut allmän pension?

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

gå i pension, Ha koll på din pension, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen, spara till pensionen

Varför delas inte pensionen vid skilsmässa?

Allt fler väljer att gå skilda vägar sent i livet. Sedan millennieskiftet har antalet skilsmässor bland personer över 60 år nästan fördubblats i Sverige. Det är en utveckling som sticker ut jämfört med resten av befolkningen, där skilsmässotalen har planat ut. Den vanligaste åldern att skilja sig i är 35-49 år enligt SCB.

När ett äktenskap tar slut är det mycket som ska delas – bostad, bil, sparande och ibland även skulder. Men något som inte automatiskt delas vid skilsmässa är pensionen. Det kan komma som en överraskning, särskilt för den som haft lägre inkomst eller varit hemma med barn under längre perioder.

Pensionen är personlig försörjning – inte gemensam egendom

I Sverige betraktas pension som en individuell rättighet som är kopplad till att försörja sig själv, inte som en tillgång som ingår i bodelningen. Det gäller både den allmänna pensionen (inkomst- och premiepension) och tjänstepensionen. Eftersom pensionen är kopplad till den enskildes arbete och livsinkomst, ses den som framtida inkomst snarare än som delbar egendom.

Tjänstepensionen är oftast arbetsgivarägd

Tjänstepensionen är i regel en arbetsgivarägd försäkring även om du omfattas av den. Det innebär att den inte räknas som en tillgång i bodelningen även om den kan vara värd mycket. Det här kan skapa obalans, särskilt om den ena har haft ett jobb med god tjänstepension och den andra inte.

Privat pension – ett undantag

Privat pension, privata pensionsförsäkringar eller individuellt pensionssparande (IPS), ingår däremot normalt i bodelningen. Det sker dock inget nysparande i dessa sparformer eftersom den generella avdragsrätten för privat pension försvann för tio år sedan, den 1 januari 2016 (för alla som har tjänstepension i sin anställning). De flesta har därför styrt om sitt privata sparande till alternativ utanför pensionssystemet som t.ex. investeringssparkonto (ISK) eller amortering på bolån.

Vad händer med överförd premiepension?

Om man har fört över premiepensionsrätter till sin partner under äktenskapet, upphör överföringen vid skilsmässa. Men redan överförda belopp stannar hos mottagaren – de delas inte.

Risk för snedfördelning

Eftersom pensionen inte delas, kan det uppstå ekonomisk obalans efter skilsmässan. Den som haft lägre lön, jobbat deltid eller varit föräldraledig får lägre pension – och har ingen automatisk rätt till kompensation. Det är en fråga som särskilt drabbar kvinnor eftersom kvinnor ofta har lägre pensioner än män.

Vad kan man göra?

  • Prata om pensionen tidigt i relationen – särskilt om ni har olika ekonomiska förutsättningar.
  • Se till att båda får ett bra yrkesliv (eftersom det är yrkeslivet som bygger pensionen). Dela på föräldraledighet och obetalt hemarbete.
  • Gör pensionsprognoser på minPension för att få koll och jämföra era pensioner.
  • Överväg privat sparande med äktenskapsförord för den med lägst inkomst.

Podd

Spotify: Pension, kärlek, skilsmässa och död

Spotify: Anhörigvård = lägre pension?

Text: Dan Adolphson Björck, minPension

Ha koll på din pension, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen, spara till pensionen

Folkpensionen – en del av svenska kulturarvet

När vi talar om svensk kulturkanon tänker vi ofta på litteratur, musik och konst. Men även samhällsbygget har sina hörnstenar – och i kulturkanon ingår folkpensionen vilket kan få en del att höja på ögonbrynen.

Allmän pensionsförsäkring infördes i Sverige 1913. Innan denna tidpunkt var pensionerna ofta en del av en naturaekonomi. Pensionerna var inte alltid tryggade utan betalades löpande. Om man kom på kant med sin arbetsgivare, om denne gick i konkurs eller om man slutade i förtid riskerade man att bli utan ersättning. I mitten av 1930-talet infördes ett mer omfattande system. I takt med att reallönerna ökade blev pensionerna politik. Folkpensionen blev en statlig grundtrygghet, lika för alla, oavsett arbetslivets längd eller inkomst. Samtidigt fanns det sedan länge olika avtal för tjänstepension på arbetsmarknaden.

På 1950-talet blev det tydligt att folkpensionen inte räckte till för att ge en rimlig levnadsstandard för äldre, särskilt för dem som haft ett långt arbetsliv. Det fanns också en växande opinion för att pensionen borde spegla arbetsinsats och inkomst. Därför infördes allmän tilläggspension (ATP) 1960 som efter 1990-talets pensionsreform ersattes med en ny inkomstgrundad allmän pension (inkomstpension och premiepension). Garantipension och andra grundskydd har ersatt folkpension.

På senare år har den allmänna pensionen blivit mer omdiskuterad. Många menar att skillnaden mellan att ha jobbat och inte jobbat är liten för de med lägre inkomster. Här varnar vissa för en återgång just till folkpension, lika pension för alla oavsett arbetsinsats, istället för ett inkomstgrundat system.

Folkpensionen bidrog till att vi blev av med socknarnas fattighus som Astrid Lindgren skildrar genom kommendoran i Emil i Lönneberga. Men folkpensionen representerar också något som inte eftersträvas idag. De flesta tycker att ett långt yrkesliv ska göra skillnad för den allmänna pensionen. Sveriges välstånd har ökat markant på ett sekel så vi förväntar oss mycket mer än när folkpensionen såg dagens ljus.

Vill du veta mer?

Vad är allmän pension?

Podd

Spotify: Hur blir din pension i förhållande till sista lönen?
Spotify: Vad innebär riktåldern?

Text: Dan Adolphson Björck, minPension

AKAP-KR, Ha koll på din pension, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen, spara till pensionen

Nya regler nedtrappning och pensionsuttag inom kommun- och region

Det sker två viktiga förändringar i tjänstepensionen för dig som arbetar inom kommun eller region (AKAP-KR). Det införs en nedtrappningsförmån som gör det möjligt att gå ner i arbetstid – utan att tjänstepensionen påverkas negativt. Dessutom höjs den lägsta åldern för att ta ut tjänstepension från 60 till 62 år.

Bakgrunden till förändringen är tydlig: vi lever längre, är friska längre – och pensionssystemet behöver anpassas därefter. Riktåldern för allmän pension är 67 år (under många år framöver) vilket innebär att vi förväntas arbeta längre än tidigare. Tidigaste uttag av inkomst- och premiepension blir 64 år (från 2026 och framåt) vilket också blir den ålder då arbetsgivaren inom kommun och region kan erbjuda en nedtrappningsförmån (från 2027 och framåt) där du går ner till 80 procent arbetstid och 80 procent lön, men ändå får 100 procent inbetalning till tjänstepensionen (inbetalningen till den allmänna pensionen påverkas dock). Det här är ett steg mot ett mer flexibelt arbetsliv. För dig som vill trappa ner inför pensionen – men ändå fortsätta arbeta – är detta en möjlighet att göra just det, utan att drabbas av ett stort inkomstbortfall.

Att höja tidigaste uttagsåldern för tjänstepensionen till 62 år inom just kommun och region är en annan förändring från 2026. För dig som planerat att ta ut tjänstepensionen vid 60 år kan detta förstås innebära en omställning. Samtidigt är det ovanligt att lyfta sin tjänstepension så tidigt. De flesta har helt enkelt inte råd med det. Detta är ett sätt att stärka pensionen – varje år du arbetar längre ger mer i plånboken livet ut. Och uttag av allmän pension kan som sagt inte ske före 64 år (från 2026 och framåt).

En sak som är lätt att missa i pensionsplaneringen är skatten. För dig som är född 1960 eller senare gäller att lägre skatten på pension och lön först från januari det år du fyller 68 år (ett år senare än vad som gäller idag). Det här är särskilt viktigt att ha med i beräkningen om du funderar på att ta ut pension tidigt eller kombinera arbete med pension. Att vänta med uttaget ger alltså både högre pension och lägre skatt. Win-win. Du kan se hur skatten påverkar din pension i Uttagsplaneraren på minPension (enligt nuvarande års skatteregler).

Här är några saker att fundera på:

  • Hur påverkar riktåldern dig? Riktåldern styr när du kan ta ut olika delar av den allmänna pensionen.
  • Vill du trappa ner inför pensionen? Prata med din arbetsgivare om möjligheten till att trappa ner. Inom AKAP-KR införs detta från 64 års ålder från 2027 och framåt. Tänk på att en nedtrappning av arbetstiden inte behöver innebära motsvarande uttag av pension. Om du väntar med uttaget ökar månadsbeloppen.
  • Hur påverkar skatten ditt pensionsuttag? För dig som är född 1960 eller senare kan det vara klokt att vänta till 68 år för att få lägre skatt på pensionen.

Vill du veta mer?

Blogg

Frågor och svar om riktåldern

Tjänar du in tjänstepension till 65, 66 eller 69 år?

Podd

Spotify: Allt om AKAP-KR
Spotify: Vad innebär riktåldern?
Spotify: Morötter för att behålla äldre arbetskraft

Text: Dan Adolphson Björck, minPension

gå i pension, Ha koll på din pension, minPension för unga, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen, Skatter på pension, spara till pensionen

Därför lönar det sig att gå i pension på sommaren – och vad unga bör veta om pension på sommarjobbet

För dig som rundar av yrkeslivet

Att gå i pension mitt i året – på sommaren – kan vara ett smart drag ur ett skattemässigt perspektiv. Här berättar vi varför.

1. Lägre total årsinkomst = lägre skatt

Om du arbetar fram till exempelvis juli och sedan börjar ta ut pension från augusti, kommer din totala årsinkomst (lön + pension) att bli lägre än om du hade jobbat hela året. Eftersom Sverige har ett progressivt skattesystem, innebär en lägre årsinkomst ofta att du hamnar i en lägre skatteklass.

2. Förhöjt grundavdrag

Från och med det år du fyller 67 får du ett förhöjt grundavdrag. Det innebär att du betalar mindre i skatt på både lön och pension. Är du född 1960 eller senare får du det förhöjda grundavdraget från året du fyller 68 år (ett år senare jämfört med dagens regler).

3. Förstärkt jobbskatteavdrag

Vid samma tidpunkt som du får det förhöjda grundavdraget får du även det förstärkta jobbskatteavdraget. Det förstärkta jobbskatteavdraget gäller dock enbart på lön (inte pension). Så för just lön blir det alltså en dubbeleffekt, både förhöjda grundavdraget och förstärkta jobbskattavdraget. Det kan med andra ord vara mycket lönsamt att fortsätta jobba lite extra eftersom man får behålla en stor andel av sin lön efter skatt.  

För dig som är ung och får ditt första jobb

Att börja jobba och tjäna in pension är ett stort steg – och det är viktigt att förstå vad det innebär. När du får en beskattningsbar inkomst, mer än 24 873 kronor för helåret 2025 (42,3 procent av ett prisbasbelopp) tjänar du in allmän pension. 

Förr om åren fick man tjänstepension från 25 eller 28 år. Numera är det allt fler som får tjänstepension direkt när de börjar jobba, utan lägsta åldersgräns.

Privat sektor

Om du omfattas av ITP (privatanställd tjänsteman) är den lägsta åldern 25 år för att få inbetalning till tjänstepension . Omfattas du av Avtalspension SAF-LO (för privatanställd arbetare) är den lägsta åldern 22 år. Det kan även finnas branschavtal om flexpension eller deltidspension som ger extra inbetalningar utan åldersgräns. Sommarjobb i ung ålder kan alltså ge flexpension/deltidspension direkt även om man inte har uppnått åldern för intjäning av ITP eller Avtalspension SAF-LO. Den samlade inbetalningen (ITP eller SAF-LO samt flexpension/deltidspension) är vanligtvis på 4,5 till 6,5 procent av din lön.

På arbetsplatser utan kollektivavtal kan arbetsgivaren ha tecknat individuell tjänstepension men i vissa fall tjänar du inte in någon tjänstepension alls.

Offentlig sektor

Jobbar du på kommun, region eller inom staten så kan du vara säker på att du har tjänstepension. Här finns det ingen lägsta ålder för när inbetalningarna börjar. Inbetalningen till tjänstepension i offentlig sektor är 6 procent av din lön. 

För dig som bara jobbar en kortare tid inom kommun och region, t.ex. under sommaren, kan det innebära att du istället för en inbetalning till tjänstepensionen får en motsvarande summa utbetalad som lön (eftersom det handlar om så lite pengar). Beloppet betalas ut kontant om lönen före skatt är lägre än 9 533 kronor på ett halvår (1 januari-30 juni eller 1 juni-31 december).

Kolla med din arbetsgivare eller facket om du omfattas av tjänstepension – och vad som gäller för ditt sommarjobb.

Podd

Spotify: Fördelarna med att pensionera sig på sommaren

Spotify: Plugg, extrajobb och pensioner

Text: Dan Adolphson Björck, minPension

Ha koll på din pension, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen, spara till pensionen

Utbildning och pension – skillnader mellan olika inkomstgrupper

Den allmänna pensionen står för huvuddelen av den samlade pensionen för de allra flesta. Men med stigande inkomst ökar tjänstepensionen i betydelse. Det beror på att den allmänna pensionen har ett intjänandetak och att högre löner oftast ger större inbetalningar till tjänstepensionen (för att kompensera för att man inte tjänar in mer allmän pension).

Många låg- och medelinkomsttagare får en samlad pensionsinbetalning, allmän pension och tjänstepension, som är på cirka 22 – 23 procent av lönen. För de med högre inkomster är inbetalningen till tjänstepensionen ofta på 30 – 31,5 procent på lönedelar över 50 400 kr/mån (7,5 inkomstbasbelopp).

I inkomstintervallet 35 – 45 000 kr/mån återfinns en något lägre kompensationsgrad bland akademiker (förväntad pension jämfört med lön). Det är en inkomstnivå som är nära intjänandetaket för allmän pension men som inte ger större avsättningar till tjänstepensionen. Och till skillnad från de med lägre inkomster omfattas man inte av garantipension som utfyllnad till sin inkomstbaserade allmänna pension.

För de som har månadslöner över 150 000 kronor faller kompensationsgraden tydligt. Det beror sannolikt på att det finns intjänandetak på 30 inkomstbasbelopp i flertalet stora tjänstepensionsavtal. En annan sannolik förklaring är att högre chefer och egenföretagare även tryggar pensionen på annat sätt än i en pensionsförsäkring (såsom direktpension, kapitalförsäkringar och i stiftelser vilket inte finns på minPension).

Det bör också betonas att underlaget i denna jämförelse avser just senaste lön (inga historiska löner eftersom minPension inte har de uppgifterna). Vilken lön man har under yrkeslivet spelar stor roll för vilken samlad pension som väntar.

Vill du veta mer?

Utbildning ger högre pension

Ger hög lön alltid hög pension?

Podd

Spotify: Ger utbildning högre pension?
Spotify: Hur kan hög lön ge låg pension?

Läs rapporten

Uppgifterna ovan kommer från minPensions nya rapport: ‘Ger utbildning högre pension?’

Text: Dan Adolphson Björck, minPension

Ha koll på din pension, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen, spara till pensionen

Utbildning och pension – skillnader mellan inrikes och utrikes födda

Ett helt yrkesliv, där man arbetar och betala skatt i Sverige, är en förutsättning för att få en bra pension. Om man är född i ett annat land och kommer till Sverige när många inrikes födda redan är i yrkeslivet innebär det färre år med inkomstpension, premiepension och tjänstepension. Pensionsmyndigheten har visat att utrikes födda har betydligt färre genomsnittliga antal intjänandeår (22,5 år) jämfört med inrikes födda (43,8 år). Om pensionen blir låg kan garantipensionen bli ett viktigt tillägg till den inkomstbaserade pensionen. Men för att få maximal garantipension ska man ha varit bosatt i Sverige 40 år som vuxen.

Utbildningsnivån spelar också in, precis som för inrikes födda, och män har högre pensioner än kvinnor i alla åldrar. I den äldre åldersgruppen, födda på 1960-talet, som har eftergymnasial utbildning återfinns de största skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda. Det finns flera tänkbara förklaringar till detta. Akademiker i den senare delen av yrkeslivet har högre löner, större andel tjänstepension och premiepension, vars storlek är beroende av lång förvaltningstid (inbetalningar under hela yrkeslivet och avkastning på pensionskapitalet med ränta-på-ränta).

Rimligen finns det stor spridning mellan hur många år man har varit yrkesverksam i Sverige (vilket inte gäller för utrikesfödda i de yngre generationerna som redan bor eller arbetar i Sverige för att vara med i jämförelsen som visar här). För de med forskarutbildning tycks skillnaderna, relativt sätt, vara mindre men utrikes födda med forskarutbildning är relativt få i denna jämförelse. För de med lägst utbildning och inkomst fyller garantipensionen på den inkomstbaserade pensionen, och tjänstepensionen är inte lika stor, vilket sammantaget ger en mindre skillnad mellan inrikes och utrikes födda. Utrikes födda kan ha pension intjänad i sitt hemland vilket inte ingår i denna jämförelse.

Vill du veta mer?

Utbildning ger högre pension

Pension när du jobbar i ett annat land

Podd

Spotify: Ger utbildning högre pension?
Spotify: Pensionsprognos för utlandsfödda

Läs rapporten

Uppgifterna ovan kommer från minPensions nya rapport: ‘Ger utbildning högre pension?’

Text: Dan Adolphson Björck, minPension

Ha koll på din pension, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen, spara till pensionen

Utbildning och pension – skillnader mellan kvinnor och män

Det finns stora skillnader mellan kvinnor och mäns inkomster både under och efter yrkeslivet. Dessa skillnader är påtagliga även vid jämförbar utbildningsnivå.

Kvinnor jobbar i större utsträckning deltid, tar ut fler föräldrapenningdagar och VAB-dagar och har större sjukfrånvaro. Därtill är det vanligt att man jobbar inom olika yrken, kvinnor i större utsträckning i offentlig sektor och män i privat sektor. Kvinnor har lägre löner och därmed större inslag av allmän pension medan männen har högre inkomster som ger mer tjänstepension. Däremot är förväntad pension jämfört med lön, det som brukar kallas för kompensationsgrad, relativt lika för kvinnor och män vid jämförbar utbildningsnivå.

Bland de som är födda på 1960-talet och som har huvuddelen av yrkeslivet bakom sig, har män med förgymnasial utbildning en förväntad pension som är cirka 5 400 kronor högre per månad livet ut, för de med gymnasial utbildning är skillnaden 5 100 kronor per månad och för de med forskarutbildning 8 000 kronor per månad. Störst är dock skillnaden för de med eftergymnasial utbildning, 10 400 kronor per månad mer i pension för män jämfört med kvinnor med samma utbildningsnivå.

För de födda på 1970-talet går det att finna ett liknande mönster medan skillnaderna är något mindre mellan män och kvinnor födda på 1980- och 90-talet. De yngre generationerna har mindre inslag av redan intjänad pension och mer prognosbelopp (som är osäker) så man bör dra försiktiga slutsatser som skillnaderna för just yngre. Generellt är det allt fler som läser vidare efter gymnasiet, enligt SCB är det 54 procent av kvinnorna och 40 procent av männen.

Vill du veta mer?

Blogg

Utbildning ger högre pension

Pensionstips till föräldrar som jobbar deltid

Podd

Spotify: Ger utbildning högre pension?
Spotify: Hur får kvinnor högre pensioner?
Spotify: Så får mammor en bra pension

Läs rapporten

Uppgifterna ovan kommer från minPensions nya rapport: ‘Ger utbildning högre pension?’

Text: Dan Adolphson Björck, minPension

Ha koll på din pension, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen, spara till pensionen

Utbildning och pension – skillnader i avtal på arbetsmarknaden

Anledningarna till att studera på högskola och universitet är många. Akademisk utbildning är en förutsättning inom flertalet yrken. Att vara behörig och ha legitimation är ett krav för att få jobb som t.ex. sjuksköterska eller läkare. I vissa yrkeskategorier är högre utbildning vanligare. Inom offentlig sektor finns även många som har forskarutbildning. Här är tjänstepensionen ofta en stor andel av den framtida pensionen. För forskarutbildade inom kommun och region är kompensationsgraden för tjänstepension ungefär dubbelt så stor (33 procent) jämfört med de som är gymnasial utbildning (17 procent).

Arbetare får sämre utväxling på studier

Generellt har privatanställda tjänstemän i större utsträckning akademisk utbildning jämfört med privatanställda arbetare. Privatanställda arbetare som har högre utbildning får sämre utväxling än andra grupper. Förmodligen beror det på att studierna inte alltid har givit en högre lön (jämfört med att inte studera) men också på hur pensionsavtalet för privatanställda arbetare har varit utformat historiskt fram till och med 2011 (med lägre avsättningar än andra stora tjänstepensionsavtal på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp).

Fler kvinnor studerar senare i livet

Fler studerar senare i livet, särskilt kvinnor, delvis tack vare höjd åldersgräns för studiemedel och omställningsstudiestöd. Att välja ett yrke som man trivs och mäktar med, eller att skola om sig mitt i livet för en andra karriär, är avgörande eftersom yrkeslivet behöver förlängas för att pensionskalkylen ska gå ihop. Annars väntar fallande pensionsnivåer för dagens unga. Riktåldern för den allmänna pensionen och de högre åldersgränserna för intjäning av tjänstepension i flera avtal spelar sannolikt en stor roll för framtida pensionsbeslut (när och hur breda grupper lämnar arbetsmarknaden för pensionsuttag).

Vill du veta mer?

Blogg

Utbildning ger högre pension

Tjänar du in tjänstepension till 65, 66 eller 69 år?

Podd

Spotify: Ger utbildning högre pension?
Spotify: Vad innebär riktåldern?
Spotify: Morötter för att behålla äldre arbetskraft

Läs rapporten

Uppgifterna ovan kommer från minPensions nya rapport: ‘Ger utbildning högre pension?’

Text: Dan Adolphson Björck, minPension

Ha koll på din pension, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen, spara till pensionen

Deklaration och intjäning av pension – hur hänger det ihop?

Mer än åtta miljoner svenskar ska deklarera nu i dagarna. Många tänker förstås på hur mycket skatt man betalar, vilka datum som gäller och om man har några avdrag. Men inkomsten är också avgörande för hur mycket som betalas in till pensionen.

Inom kort kommer Skatteverket börja skicka besked om slutgiltig skatt till dig som har godkänt din deklaration. På översta raden i slutskattebeskedet framgår storleken på din pensionsgrundande inkomst (PGI) för den allmänna pensionen under 2024. Inkomster av lön, arvoden, sjukpenning, föräldrapenning och a-kassa räknas som pensionsgrundande inkomst. Däremot är kostnadsersättningar, kapitalinkomster och stipendier inte pensionsgrundande. Och naturligtvis inte heller pensionsutbetalningar.

Det finns ingen undre eller övre åldersgräns för intjänande till den allmänna pensionen.* Det krävs dock att man har en årsinkomst på minst 42,3 procent av prisbasbeloppet, 24 238 kr för 2024 (24 873 kr för 2025). Det finns ett inkomsttak för den allmänna pensionen som gör att årsinkomster över 614 934 kr för 2024 (650 442 kr för 2025) inte ger några ytterligare pensionsrätter.

Skatteverket skickar uppgiften om din pensionsgrundande inkomst till Pensionsmyndigheten. När beskedet om slutgiltig skatt kommer kan du kontrollera att uppgiften som ligger till grund för din allmänna pension stämmer.

Frågor och svar

Tjänar jag inte in pension över inkomsttaket?

Inkomsttaket i den allmänna pensionen innebär att det blir extra viktigt att ha tjänstepension för de delar av lönen som inte ger allmän pension. De allra flesta avtal ger mer tjänstepension på högre löner (för att kompensera för att man inte får allmän pension).

Varför får jag inte besked om tjänstepensionen i min inkomstdeklaration?

Den allmänna pensionen kommer från staten. Tjänstepensionen kommer från jobbet, i de flesta fall genom kollektivavtal mellan arbetsgivare och fackförbund men det finns även individuell tjänstepension. Därför får du separat besked om din tjänstepension.

Hur kan jag kolla upp att uppgifterna för tidigare år stämmer?

För den allmänna pensionen är det lätt att kolla pensionsrätter på Pensionsmyndighetens hemsida. När du är inloggad kan du under ’Mina tjänster’ (högst upp till höger) välja ’Mina pensionskonton’ för att se pensionsgrundande inkomster och belopp långt tillbaka i tiden. Du kan alltså se uppgifter för enskilda år men du får inte upp dina gamla inkomstdeklarationer (de finns hos Skatteverket).

För kollektivavtalade tjänstepensioner kan du kolla vilka uppgifter som din arbetsgivare har rapporterat in hos valcentralerna eller direkt hos pensionsbolagen (det senare gäller förmånsbestämd eller individuell tjänstepension).

Vill du veta mer?


minPensionsPodden

Spotify: Tio pensionsfällor – och hur du undviker dem
Spotify: Byter du jobb? Tänk på pensionen!
Spotify: Bästa tipsen inför lönesamtalet

Testa minPension för unga

Få koll på vad som påverkar pensionen i vårt verktyg för unga

*Undantaget är de som är födda 1937 eller tidigare där det inte beräknas någon pensionsgrundande inkomst (eftersom man omfattas av tilläggspension från det tidigare pensionssystemet som inte ger intjäning efter 65 år).

Text: Dan Adolphson Björck, minPension