Kategori: Så fungerar pensionen

arbetslöshet, gå i pension, Ha koll på din pension, jobbonär, Pensionsekonomen bloggar, riktålder, Så fungerar pensionen, sjukdom

Vad gäller om man inte kan eller orkar arbeta till riktåldern?

Riktåldern införs 2026 och är 67 år under många år framöver – en ålder som höjs stegvis för kommande generationer i takt med att medellivslängden ökar. Riktåldern är ett riktmärke – inte ett tvång. Riktåldern påverkar också när du kan ta ut olika delar av den allmänna pensionen. Tjänstepensionen omfattas inte av riktåldern men många kollektivavtalade försäkringar vid sjukdom, arbetsskada och arbetsbrist gäller till 67 år från 2026 och framåt. Men vad gäller om du inte kan – eller orkar – arbeta fram till riktåldern?

Här går vi igenom vilka alternativ som finns och vad du bör tänka på:

1. Trappa ner arbetstiden
På många arbetsplatser finns möjligheten att trappa ner arbetstiden de sista yrkesåren, vanligen från 61-64 år. Det är ingen ovillkorlig rättighet, arbetsgivaren kan neka dig möjligheten att gå ner i arbetstid.

2. Tidigt pensionsuttag
Du som är född 1963 och senare kan ta ut inkomstpension och premiepension tidigast vid 64 år – tre år före riktåldern. Tidigaste uttag av tjänstepension är vid 55, 60 eller 62 år i de flesta fall – olika beroende på avtal. Men ett tidigt uttag innebär att pensionen blir lägre – och det är en livsvarig minskning. Utbetalning av garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg kan ske från 67 år – inte tidigare.

3. Sjukdom och arbetsskada
Om du har nedsatt arbetsförmåga resten av arbetslivet kan du ansöka om sjukersättning hos Försäkringskassan som betalas ut till och med månaden innan du fyller 67 år. Det finns särskilda regler för sjukersättning de sista yrkesåren. Och även kollektivavtalade försäkringar vid sjukdom och arbetsskada som AGS, TFA och ITP Sjukpension gäller också till 67 år.

4. Arbetslöshet
Om du blir arbetslös före riktåldern – till exempel på grund av arbetsbrist – kan du få ersättning från a-kassan. Även denna ersättning kan betalas ut fram till 67 år. Inkomstförsäkring, som är komplement till a-kassan, kan också ge skydd fram till 67 år. Här är det också bra att känna till att omställnings- och kompetensstöd genom kollektivavtal kan gälla till 67 år (beroende på avtal).

Fem tips:

1. Att gå i pension före riktåldern innebär lägre pension – både för att du slutar tjäna in pension och för att utbetalningen sprids över fler år. Jämför olika alternativ på minPension.se – där ser du hur olika uttagsåldrar påverkar din pension. Allmän pension fortsätter du att tjäna in oavsett ålder. Vissa tjänstepensioner tjänar du in fram till 65 eller 66 år – andra har ingen bortre åldersgräns.

2. Det handlar inte om allt eller inget. På vissa arbetsplatser kan man gå ner i arbetstid de sista yrkesåren. I vissa fall kan arbetsgivaren bekosta delar av denna nedtrappning men det kan också vara så att man finansierar hela arbetstidsförkortningen själv. Kolla vilka möjligheter som finns och hur det skulle påverka din ekonomi. Både lön och pension.

3. Att gå ner i arbetstid behöver inte vara detsamma som att börja ta ut pension. Ett alternativ kan vara att finna sig i att lönen minskar under denna period samtidigt som man väntar med pensionen eftersom månadsbeloppen för den då räknas om och blir högre (gäller ej garantipension, bostadstillägg och/eller inkomstpensionstillägg).

4. Om du har ett fysiskt eller psykiskt krävande jobb bör du ställa frågan om arbetet kan anpassas efter den egna situationen. Prata med din chef eller med facket.

5. Pension bör inte vara en alternativ försörjning vid arbetsoförmåga eller arbetslöshet om man faller mellan stolarna för sjukpenning eller a-kassa. För de flesta är det en dålig affär med ett tidigt pensionsuttag vid ohälsa eller arbetslöshet. Kolla istället vilka möjligheter du har till ersättning från Försäkringskassan, a-kassan och/eller kollektivavtalade försäkringar från jobbet.

Vill du veta mer?

Lyssna på minPensionsPodden: Vad innebär riktåldern?

Mer info hos Pensionsmyndigheten: Riktålder – när kan jag ta ut allmän pension?

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

#minPensionsPodden, gå i pension, Omvärldsbevakning, pensionärsbudget, riktålder, Så fungerar pensionen, Skatter på pension, Uttagsplaneraren

Så går du i pension 2026 – nytt poddavsnitt ute nu

Nytt år brukar för det mesta medföra ändringar i regelverken. Och 2026 är inget undantag. Efter årsskiftet genomförs flera förändringar som är viktiga att ha koll på om du planerar att ta ut pension.

Den största nyheten är att riktåldern införs, något som påverkar flera statliga stöd. Åldersgränserna för bland annat bostadstillägg och garantipension justeras, vilket kan få stor betydelse för när och hur du väljer att ta ut din pension. Samtidigt ändras brytpunkterna för skatter.

Lyssna på avsnittet i Spotify via länken här nedanför – eller i din poddkanal.

Lyssna på avsnitt 257: Så går du i pension 2026

#minPensionsPodden, Efterlevandeskydd, gå i pension, påverka din pension, Så fungerar pensionen

Trygg ekonomi hela livet – så fungerar det bakom kulisserna

Pensionssystemet är byggt för att ge oss trygghet – hela livet ut. Men hur fungerar det egentligen när någon lever riktigt länge? Hur kan pengarna räcka, år efter år?

I det här poddavsnittet förklarar akturarie* Roland Kristen, chef Produkt på AMF, om hur pensionsbolagen klarar av att erbjuda livslånga utbetalningar, oavsett hur länge vi lever. En av nycklarna är att sprida risken mellan många personer. De som dör tidigare lämnar efter sig så kallade arvsvinster – pengar som istället går till dem som lever längre. På så sätt kan pensionsbolagen fortsätta betala ut pension livet ut, utan att pengarna tar slut.

Roland Kristen förklarar också hur pensionen ibland kan vara utformad så att utbetalningarna är högre i början och minskar över tid. Det gör att man kan få ut mer när man är nybliven pensionär, samtidigt som systemet hålls hållbart över hela livslängden.

Dina val påverkar också

Pensionssystemet skapar en grundtrygghet, men hur trygg din ekonomi blir som pensionär beror också på händelser under arbetslivet. Det kan till exempel vara bra att ha koll på vilka fonder du väljer och vilka avgifter du betalar. I avsnittet tipsar vi om Konsumenternas oberoende jämförelser – Du hittar dem via länken här nedanför.

På Konsumenternas finns oberoende information som hjälper dig att jämföra avgifter och förstå hur olika val påverkar din framtida pension.

Lyssna på vårt poddavsnittet för att få en djupare förståelse för hur försäkringsmomentet i pensioner fungerar – och hur du själv kan bidra till en trygg ekonomi hela livet.

Lyssna på avsnitt 256 i Spotify
Så räcker pensionspengarna livet ut, gäst är Roland Kristen, AMF

* Aktuarie = en typ av försäkringsmatematiker, som är expert på att analysera risker genom att använda statistik och matematik för att göra beräkningar och modelleringar för försäkringsbolag.

#minPensionsPodden, gå i pension, Ha koll på din pension, Omvärldsbevakning, Orange kuvert, På gång på minpension, riktålder, Så fungerar pensionen

Ändrar riktåldern pensionsnormen?

Riktåldersbegreppet – har du hört talas om det? Än så länge är det få som har koll, kanske för att det känns både nytt och lite svårt att greppa. Men redan vid årsskiftet blir riktåldern verklighet. Den påverkar inte bara när vi kan ta ut vår allmänna pension, utan också flera statliga stöd – och hur skatten beräknas.

Från årsskiftet är riktåldern satt till 67 år, och beräknas gälla fram till 2033. Men vad betyder det egentligen? Kommer den tidigare normen – att gå i pension vid 65 år – snart att vara historia? Och hur skapar vi nya normer för ett längre arbetsliv? Är det viljan hos individen som avgör – eller krävs det också en arbetsmarknad som verkligen välkomnar äldre medarbetare?

I det här avsnittet möter vi Philip Berlin Jarhamn, analytiker på Pensionsmyndigheten, som nyligen har granskat hur höjda pensionsåldrar påverkar normen för att gå i pension. Lyssna i Spotify via länken nedan, eller sök upp minPensionsPodden i din poddkanal.

Lyssna på poddavsnitt 255 – https://open.spotify.com/episode/12sOhW9XvJyynQPnkKy3GT?si=yP8VgOqjRP2kWdh0yM8RBg

Rapporten Pensionsnormen i förändring hos Pensionsmyndigheten

#minPensionsPodden, På gång på minpension, Releaseinformation, Så fungerar pensionen, Uttagsplaneraren

Pausa utbetalning av en pension

Visste du att det går att pausa utbetalningen av en pension? Den allmänna pensionen har du kunnat pausa i många år – från 2025 gäller det också för tjänstepensionen.

Men varför skulle man vilja pausa en utbetalning? Och hur ser du i minPension om en pension är under utbetalning eller om den är pausad?

I avsnitt 253 av minPensionsPodden reder vi ut när det kan vara smart att trycka på paus – och vad det betyder för din ekonomi. Gäst är minPensions produktutvecklare Ann-Sofie Fredman. Lyssna i din poddkanal eller i Spotify via länken nedan.

Avsnitt 253: Pausa pensionsutbetalning

gå i pension, Ha koll på din pension, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen, spara till pensionen

Varför delas inte pensionen vid skilsmässa?

Allt fler väljer att gå skilda vägar sent i livet. Sedan millennieskiftet har antalet skilsmässor bland personer över 60 år nästan fördubblats i Sverige. Det är en utveckling som sticker ut jämfört med resten av befolkningen, där skilsmässotalen har planat ut. Den vanligaste åldern att skilja sig i är 35-49 år enligt SCB.

När ett äktenskap tar slut är det mycket som ska delas – bostad, bil, sparande och ibland även skulder. Men något som inte automatiskt delas vid skilsmässa är pensionen. Det kan komma som en överraskning, särskilt för den som haft lägre inkomst eller varit hemma med barn under längre perioder.

Pensionen är personlig försörjning – inte gemensam egendom

I Sverige betraktas pension som en individuell rättighet som är kopplad till att försörja sig själv, inte som en tillgång som ingår i bodelningen. Det gäller både den allmänna pensionen (inkomst- och premiepension) och tjänstepensionen. Eftersom pensionen är kopplad till den enskildes arbete och livsinkomst, ses den som framtida inkomst snarare än som delbar egendom.

Tjänstepensionen är oftast arbetsgivarägd

Tjänstepensionen är i regel en arbetsgivarägd försäkring även om du omfattas av den. Det innebär att den inte räknas som en tillgång i bodelningen även om den kan vara värd mycket. Det här kan skapa obalans, särskilt om den ena har haft ett jobb med god tjänstepension och den andra inte.

Privat pension – ett undantag

Privat pension, privata pensionsförsäkringar eller individuellt pensionssparande (IPS), ingår däremot normalt i bodelningen. Det sker dock inget nysparande i dessa sparformer eftersom den generella avdragsrätten för privat pension försvann för tio år sedan, den 1 januari 2016 (för alla som har tjänstepension i sin anställning). De flesta har därför styrt om sitt privata sparande till alternativ utanför pensionssystemet som t.ex. investeringssparkonto (ISK) eller amortering på bolån.

Vad händer med överförd premiepension?

Om man har fört över premiepensionsrätter till sin partner under äktenskapet, upphör överföringen vid skilsmässa. Men redan överförda belopp stannar hos mottagaren – de delas inte.

Risk för snedfördelning

Eftersom pensionen inte delas, kan det uppstå ekonomisk obalans efter skilsmässan. Den som haft lägre lön, jobbat deltid eller varit föräldraledig får lägre pension – och har ingen automatisk rätt till kompensation. Det är en fråga som särskilt drabbar kvinnor eftersom kvinnor ofta har lägre pensioner än män.

Vad kan man göra?

  • Prata om pensionen tidigt i relationen – särskilt om ni har olika ekonomiska förutsättningar.
  • Se till att båda får ett bra yrkesliv (eftersom det är yrkeslivet som bygger pensionen). Dela på föräldraledighet och obetalt hemarbete.
  • Gör pensionsprognoser på minPension för att få koll och jämföra era pensioner.
  • Överväg privat sparande med äktenskapsförord för den med lägst inkomst.

Podd

Spotify: Pension, kärlek, skilsmässa och död

Spotify: Anhörigvård = lägre pension?

Text: Dan Adolphson Björck, minPension

Ha koll på din pension, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen, spara till pensionen

Folkpensionen – en del av svenska kulturarvet

När vi talar om svensk kulturkanon tänker vi ofta på litteratur, musik och konst. Men även samhällsbygget har sina hörnstenar – och i kulturkanon ingår folkpensionen vilket kan få en del att höja på ögonbrynen.

Allmän pensionsförsäkring infördes i Sverige 1913. Innan denna tidpunkt var pensionerna ofta en del av en naturaekonomi. Pensionerna var inte alltid tryggade utan betalades löpande. Om man kom på kant med sin arbetsgivare, om denne gick i konkurs eller om man slutade i förtid riskerade man att bli utan ersättning. I mitten av 1930-talet infördes ett mer omfattande system. I takt med att reallönerna ökade blev pensionerna politik. Folkpensionen blev en statlig grundtrygghet, lika för alla, oavsett arbetslivets längd eller inkomst. Samtidigt fanns det sedan länge olika avtal för tjänstepension på arbetsmarknaden.

På 1950-talet blev det tydligt att folkpensionen inte räckte till för att ge en rimlig levnadsstandard för äldre, särskilt för dem som haft ett långt arbetsliv. Det fanns också en växande opinion för att pensionen borde spegla arbetsinsats och inkomst. Därför infördes allmän tilläggspension (ATP) 1960 som efter 1990-talets pensionsreform ersattes med en ny inkomstgrundad allmän pension (inkomstpension och premiepension). Garantipension och andra grundskydd har ersatt folkpension.

På senare år har den allmänna pensionen blivit mer omdiskuterad. Många menar att skillnaden mellan att ha jobbat och inte jobbat är liten för de med lägre inkomster. Här varnar vissa för en återgång just till folkpension, lika pension för alla oavsett arbetsinsats, istället för ett inkomstgrundat system.

Folkpensionen bidrog till att vi blev av med socknarnas fattighus som Astrid Lindgren skildrar genom kommendoran i Emil i Lönneberga. Men folkpensionen representerar också något som inte eftersträvas idag. De flesta tycker att ett långt yrkesliv ska göra skillnad för den allmänna pensionen. Sveriges välstånd har ökat markant på ett sekel så vi förväntar oss mycket mer än när folkpensionen såg dagens ljus.

Vill du veta mer?

Vad är allmän pension?

Podd

Spotify: Hur blir din pension i förhållande till sista lönen?
Spotify: Vad innebär riktåldern?

Text: Dan Adolphson Björck, minPension

AKAP-KR, Ha koll på din pension, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen, spara till pensionen

Nya regler nedtrappning och pensionsuttag inom kommun- och region

Det sker två viktiga förändringar i tjänstepensionen för dig som arbetar inom kommun eller region (AKAP-KR). Det införs en nedtrappningsförmån som gör det möjligt att gå ner i arbetstid – utan att tjänstepensionen påverkas negativt. Dessutom höjs den lägsta åldern för att ta ut tjänstepension från 60 till 62 år.

Bakgrunden till förändringen är tydlig: vi lever längre, är friska längre – och pensionssystemet behöver anpassas därefter. Riktåldern för allmän pension är 67 år (under många år framöver) vilket innebär att vi förväntas arbeta längre än tidigare. Tidigaste uttag av inkomst- och premiepension blir 64 år (från 2026 och framåt) vilket också blir den ålder då arbetsgivaren inom kommun och region kan erbjuda en nedtrappningsförmån (från 2027 och framåt) där du går ner till 80 procent arbetstid och 80 procent lön, men ändå får 100 procent inbetalning till tjänstepensionen (inbetalningen till den allmänna pensionen påverkas dock). Det här är ett steg mot ett mer flexibelt arbetsliv. För dig som vill trappa ner inför pensionen – men ändå fortsätta arbeta – är detta en möjlighet att göra just det, utan att drabbas av ett stort inkomstbortfall.

Att höja tidigaste uttagsåldern för tjänstepensionen till 62 år inom just kommun och region är en annan förändring från 2026. För dig som planerat att ta ut tjänstepensionen vid 60 år kan detta förstås innebära en omställning. Samtidigt är det ovanligt att lyfta sin tjänstepension så tidigt. De flesta har helt enkelt inte råd med det. Detta är ett sätt att stärka pensionen – varje år du arbetar längre ger mer i plånboken livet ut. Och uttag av allmän pension kan som sagt inte ske före 64 år (från 2026 och framåt).

En sak som är lätt att missa i pensionsplaneringen är skatten. För dig som är född 1960 eller senare gäller att lägre skatten på pension och lön först från januari det år du fyller 68 år (ett år senare än vad som gäller idag). Det här är särskilt viktigt att ha med i beräkningen om du funderar på att ta ut pension tidigt eller kombinera arbete med pension. Att vänta med uttaget ger alltså både högre pension och lägre skatt. Win-win. Du kan se hur skatten påverkar din pension i Uttagsplaneraren på minPension (enligt nuvarande års skatteregler).

Här är några saker att fundera på:

  • Hur påverkar riktåldern dig? Riktåldern styr när du kan ta ut olika delar av den allmänna pensionen.
  • Vill du trappa ner inför pensionen? Prata med din arbetsgivare om möjligheten till att trappa ner. Inom AKAP-KR införs detta från 64 års ålder från 2027 och framåt. Tänk på att en nedtrappning av arbetstiden inte behöver innebära motsvarande uttag av pension. Om du väntar med uttaget ökar månadsbeloppen.
  • Hur påverkar skatten ditt pensionsuttag? För dig som är född 1960 eller senare kan det vara klokt att vänta till 68 år för att få lägre skatt på pensionen.

Vill du veta mer?

Blogg

Frågor och svar om riktåldern

Tjänar du in tjänstepension till 65, 66 eller 69 år?

Podd

Spotify: Allt om AKAP-KR
Spotify: Vad innebär riktåldern?
Spotify: Morötter för att behålla äldre arbetskraft

Text: Dan Adolphson Björck, minPension

Ha koll på din pension, Lathund, Orange kuvert, påverka din pension, PPM, Så fungerar pensionen

Se alla år du tjänat in till pension

En vanlig fråga vi får är ”Hur mycket pension får jag i månaden?” Det svaret hittar du i våra prognoser. En annan vanlig fråga är ”Finns allt det jag tjänat in med i prognosen?” Det kan du ta reda på – och även hur alla år i arbetslivet påverkar din framtida pension.

På Pensionsmyndigheten finns en lista med alla år som du tjänat in till allmän pension. Ju fler år du har arbetat desto längre blir listan. Där framgår tydligt att alla år räknas. Även de då du kanske inte hade så goda inkomster.

Hitta dina egna siffror

Logga in på Pensionsmyndighetens hemsida. Klicka på ”Mina tjänster”.

Då får du upp en lång lista på olika saker du kan göra hos Pensionsmyndigheten. Nästan längst ner hittar du ”Mina Pensionskonton”.

Här ser du alla år som du har deklarerat och fått pensionsrätter till inkomstpensionen. Det vill säga, alla år då du betalat skatt på dina löneinkomster. Det är ju de som ligger till grund för den allmänna pensionen.

Det går att klicka på varje år för att få mer detaljer.

I det här exemplet, från 1979, är den pensionsgrundande inkomsten 46 900 kronor. Av det gick 18,5 procent till den framtida pensionen, alltså 8 676 kronor.

Intjänandetaket det året var 98 250 kronor (7,5 inkomstbasbelopp). Löner högre än så gav inga pensionsrätter. Fortfarande är gränsen för maxavsättningen till allmän pension 7,5 inkomstbasbelopp.

Den som har barn under fyra år, och har den lägsta inkomsten av föräldrarna det året, får barnårsrätter. De syns också i listan.

Det finns även en ruta som summerar alla år av insättningar till din framtida pension. Här finns också den totala värdeutvecklingen, både för inkomst-och premiepensionen.

Du ser vad du betalat in – och vad pengarna är värda i dag. Här finns också uppgifter om balansering. Det är en minuspost i inkomstpensionen, som också brukar kallas för bromsen. Om årets inbetalningar till inkomstpensionerna inte förväntas täcka årets utbetalningar av allmän pension, minskar inbetalningarna något tills det råder balans mellan inbetalningar och förväntade utgifter.

Arvsvinster finns också med. Det är pengar som betalats in till ditt konto från andra i din ålder som har avlidit.

Här redovisas också administrationsavgifterna som Pensionsmyndigheten tar ut. De dras av för både inkomst-  och premiepensionen. Till det kommer de fondavgifter som betalats till fondbolagen för förvaltningen av premiepensionen.

Tjänstepensionen är inte med

Det som saknas i sammanställningen hos Pensionsmyndigheten är uppgifter om din tjänstepension och hur du tjänat in den under dina arbetsår.

På minPension kan du se hur mycket pengar du tjänat in till din tjänstepension. Men det saknas detaljer om hur och när du tjänat in den. För att ta reda på mer kan du behöva vända dig till de bolag som förvaltar dina pengar eller till den valcentral dit din arbetsgivare har skickat pengarna till din tjänstepension. När du loggat in på minPension kan du se vilka bolag som förvaltar dina pengar i fliken ”Intjänad pension”. Här ser du oftast även uppgift om din valcentral.

gå i pension, Ha koll på din pension, minPension för unga, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen, Skatter på pension, spara till pensionen

Därför lönar det sig att gå i pension på sommaren – och vad unga bör veta om pension på sommarjobbet

För dig som rundar av yrkeslivet

Att gå i pension mitt i året – på sommaren – kan vara ett smart drag ur ett skattemässigt perspektiv. Här berättar vi varför.

1. Lägre total årsinkomst = lägre skatt

Om du arbetar fram till exempelvis juli och sedan börjar ta ut pension från augusti, kommer din totala årsinkomst (lön + pension) att bli lägre än om du hade jobbat hela året. Eftersom Sverige har ett progressivt skattesystem, innebär en lägre årsinkomst ofta att du hamnar i en lägre skatteklass.

2. Förhöjt grundavdrag

Från och med det år du fyller 67 får du ett förhöjt grundavdrag. Det innebär att du betalar mindre i skatt på både lön och pension. Är du född 1960 eller senare får du det förhöjda grundavdraget från året du fyller 68 år (ett år senare jämfört med dagens regler).

3. Förstärkt jobbskatteavdrag

Vid samma tidpunkt som du får det förhöjda grundavdraget får du även det förstärkta jobbskatteavdraget. Det förstärkta jobbskatteavdraget gäller dock enbart på lön (inte pension). Så för just lön blir det alltså en dubbeleffekt, både förhöjda grundavdraget och förstärkta jobbskattavdraget. Det kan med andra ord vara mycket lönsamt att fortsätta jobba lite extra eftersom man får behålla en stor andel av sin lön efter skatt.  

För dig som är ung och får ditt första jobb

Att börja jobba och tjäna in pension är ett stort steg – och det är viktigt att förstå vad det innebär. När du får en beskattningsbar inkomst, mer än 24 873 kronor för helåret 2025 (42,3 procent av ett prisbasbelopp) tjänar du in allmän pension. 

Förr om åren fick man tjänstepension från 25 eller 28 år. Numera är det allt fler som får tjänstepension direkt när de börjar jobba, utan lägsta åldersgräns.

Privat sektor

Om du omfattas av ITP (privatanställd tjänsteman) är den lägsta åldern 25 år för att få inbetalning till tjänstepension . Omfattas du av Avtalspension SAF-LO (för privatanställd arbetare) är den lägsta åldern 22 år. Det kan även finnas branschavtal om flexpension eller deltidspension som ger extra inbetalningar utan åldersgräns. Sommarjobb i ung ålder kan alltså ge flexpension/deltidspension direkt även om man inte har uppnått åldern för intjäning av ITP eller Avtalspension SAF-LO. Den samlade inbetalningen (ITP eller SAF-LO samt flexpension/deltidspension) är vanligtvis på 4,5 till 6,5 procent av din lön.

På arbetsplatser utan kollektivavtal kan arbetsgivaren ha tecknat individuell tjänstepension men i vissa fall tjänar du inte in någon tjänstepension alls.

Offentlig sektor

Jobbar du på kommun, region eller inom staten så kan du vara säker på att du har tjänstepension. Här finns det ingen lägsta ålder för när inbetalningarna börjar. Inbetalningen till tjänstepension i offentlig sektor är 6 procent av din lön. 

För dig som bara jobbar en kortare tid inom kommun och region, t.ex. under sommaren, kan det innebära att du istället för en inbetalning till tjänstepensionen får en motsvarande summa utbetalad som lön (eftersom det handlar om så lite pengar). Beloppet betalas ut kontant om lönen före skatt är lägre än 9 533 kronor på ett halvår (1 januari-30 juni eller 1 juni-31 december).

Kolla med din arbetsgivare eller facket om du omfattas av tjänstepension – och vad som gäller för ditt sommarjobb.

Podd

Spotify: Fördelarna med att pensionera sig på sommaren

Spotify: Plugg, extrajobb och pensioner

Text: Dan Adolphson Björck, minPension