Utbildning och pension – skillnader i avtal på arbetsmarknaden

Anledningarna till att studera på högskola och universitet är många. Akademisk utbildning är en förutsättning inom flertalet yrken. Att vara behörig och ha legitimation är ett krav för att få jobb som t.ex. sjuksköterska eller läkare. I vissa yrkeskategorier är högre utbildning vanligare. Inom offentlig sektor finns även många som har forskarutbildning. Här är tjänstepensionen ofta en stor andel av den framtida pensionen. För forskarutbildade inom kommun och region är kompensationsgraden för tjänstepension ungefär dubbelt så stor (33 procent) jämfört med de som är gymnasial utbildning (17 procent).

Arbetare får sämre utväxling på studier

Generellt har privatanställda tjänstemän i större utsträckning akademisk utbildning jämfört med privatanställda arbetare. Privatanställda arbetare som har högre utbildning får sämre utväxling än andra grupper. Förmodligen beror det på att studierna inte alltid har givit en högre lön (jämfört med att inte studera) men också på hur pensionsavtalet för privatanställda arbetare har varit utformat historiskt fram till och med 2011 (med lägre avsättningar än andra stora tjänstepensionsavtal på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp).

Fler kvinnor studerar senare i livet

Fler studerar senare i livet, särskilt kvinnor, delvis tack vare höjd åldersgräns för studiemedel och omställningsstudiestöd. Att välja ett yrke som man trivs och mäktar med, eller att skola om sig mitt i livet för en andra karriär, är avgörande eftersom yrkeslivet behöver förlängas för att pensionskalkylen ska gå ihop. Annars väntar fallande pensionsnivåer för dagens unga. Riktåldern för den allmänna pensionen och de högre åldersgränserna för intjäning av tjänstepension i flera avtal spelar sannolikt en stor roll för framtida pensionsbeslut (när och hur breda grupper lämnar arbetsmarknaden för pensionsuttag).

Vill du veta mer?

Blogg

Podd

Spotify: Ger utbildning högre pension?
Spotify: Vad innebär riktåldern?
Spotify: Morötter för att behålla äldre arbetskraft

Läs rapporten

Uppgifterna ovan kommer från minPensions nya rapport: ‘Ger utbildning högre pension?’

Text: Dan Adolphson Björck, minPension

Deklaration och intjäning av pension – hur hänger det ihop?

Mer än åtta miljoner svenskar ska deklarera nu i dagarna. Många tänker förstås på hur mycket skatt man betalar, vilka datum som gäller och om man har några avdrag. Men inkomsten är också avgörande för hur mycket som betalas in till pensionen.

Inom kort kommer Skatteverket börja skicka besked om slutgiltig skatt till dig som har godkänt din deklaration. På översta raden i slutskattebeskedet framgår storleken på din pensionsgrundande inkomst (PGI) för den allmänna pensionen under 2024. Inkomster av lön, arvoden, sjukpenning, föräldrapenning och a-kassa räknas som pensionsgrundande inkomst. Däremot är kostnadsersättningar, kapitalinkomster och stipendier inte pensionsgrundande. Och naturligtvis inte heller pensionsutbetalningar.

Det finns ingen undre eller övre åldersgräns för intjänande till den allmänna pensionen.* Det krävs dock att man har en årsinkomst på minst 42,3 procent av prisbasbeloppet, 24 238 kr för 2024 (24 873 kr för 2025). Det finns ett inkomsttak för den allmänna pensionen som gör att årsinkomster över 614 934 kr för 2024 (650 442 kr för 2025) inte ger några ytterligare pensionsrätter.

Skatteverket skickar uppgiften om din pensionsgrundande inkomst till Pensionsmyndigheten. När beskedet om slutgiltig skatt kommer kan du kontrollera att uppgiften som ligger till grund för din allmänna pension stämmer.

Frågor och svar

Tjänar jag inte in pension över inkomsttaket?

Inkomsttaket i den allmänna pensionen innebär att det blir extra viktigt att ha tjänstepension för de delar av lönen som inte ger allmän pension. De allra flesta avtal ger mer tjänstepension på högre löner (för att kompensera för att man inte får allmän pension).

Varför får jag inte besked om tjänstepensionen i min inkomstdeklaration?

Den allmänna pensionen kommer från staten. Tjänstepensionen kommer från jobbet, i de flesta fall genom kollektivavtal mellan arbetsgivare och fackförbund men det finns även individuell tjänstepension. Därför får du separat besked om din tjänstepension.

Hur kan jag kolla upp att uppgifterna för tidigare år stämmer?

För den allmänna pensionen är det lätt att kolla pensionsrätter på Pensionsmyndighetens hemsida. När du är inloggad kan du under ’Mina tjänster’ (högst upp till höger) välja ’Mina pensionskonton’ för att se pensionsgrundande inkomster och belopp långt tillbaka i tiden. Du kan alltså se uppgifter för enskilda år men du får inte upp dina gamla inkomstdeklarationer (de finns hos Skatteverket).

För kollektivavtalade tjänstepensioner kan du kolla vilka uppgifter som din arbetsgivare har rapporterat in hos valcentralerna eller direkt hos pensionsbolagen (det senare gäller förmånsbestämd eller individuell tjänstepension).

Vill du veta mer?


minPensionsPodden

Spotify: Tio pensionsfällor – och hur du undviker dem
Spotify: Byter du jobb? Tänk på pensionen!
Spotify: Bästa tipsen inför lönesamtalet

Testa minPension för unga

Få koll på vad som påverkar pensionen i vårt verktyg för unga

*Undantaget är de som är födda 1937 eller tidigare där det inte beräknas någon pensionsgrundande inkomst (eftersom man omfattas av tilläggspension från det tidigare pensionssystemet som inte ger intjäning efter 65 år).

Text: Dan Adolphson Björck, minPension

Utbildning ger högre pension

Utbildning på högskola och universitet ger högre pension. Det visar nya uppgifter från minPension.

För nionde gången har minPension jämfört skillnaden mellan de förväntade slutlönerna med de första pensionsuttagen, det som brukar kallas kompensationsgrad. Årets rapport är baserad på pensionssparare som har gjort prognoser på minPension där SCB har verifierat utbildningsnivån. 

Tabell: Genomsnittlig förväntad pension vid riktåldern

(kr/mån) 
Samtliga27 500 
Förgymnasial 24 600 
Gymnasial 26 100 
Eftergymnasial 29 300 
Forskarutbildning 37 800 

– Utbildning på högskola eller universitet ger i snitt 3 200 kronor mer i pension varje månad livet ut jämfört med gymnasial utbildning. Även om akademiker får en högre pension än de med enbart gymnasial utbildning, spelar lönen under arbetslivet en större roll för pensionens storlek. Detta beror på flera faktorer bland annat senare etableringsålder på arbetsmarknaden för akademiker, att löneökningar kommer relativt sent i yrkeslivet och pensionssystemets utformning säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension.  

Andelen högskoleutbildade har ökat över tid, närmare en fördubbling de senaste två decennierna, och det sägs att utbildning ska löna sig. Samtidigt har det skett stora förändringar i pensionssystemet. En allt större del av den samlade pensionen är beroende av utvecklingen på de finansiella marknaderna där tidiga inbetalningar ger större avkastningsmöjlighet genom ränta-på-ränta. Att tidigt etablera sig på arbetsmarknaden är med andra ord gynnsamt för pensionen. Men det är minst lika viktigt att man mäktar med ett långt yrkesliv eftersom medellivslängden fortsätter att stiga. Att utbilda sig mitt i livet för en andra karriär inom ett yrke med framtidsförutsättningar kan med andra ord vara bra för pensionen.  

– Kompensationsgraden förutsätter en konstant lön och konstant pensionsutbetalning. I praktiken har dock akademiker större möjligheter att mäkta med ett längre arbetsliv vilket leder till högre pensioner än vad som syns i standardiserade mått, säger Dan Adolphson Björck.  

Det är stora skillnader mellan män och kvinnor med jämförbar utbildning. Bland de som är födda på 1960-talet har män med förgymnasial utbildning en pension som är cirka 5 400 kr högre varje månad livet ut, för de med gymnasial utbildning 5 100 kr och för de med forskarutbildning 8 000 kr. Störst är dock skillnaden för de med eftergymnasial utbildning, 10 400 kr mer i pension för män jämfört med kvinnor. För yngre generationer är skillnaderna mindre. Privatanställda arbetare och utrikes födda med eftergymnasial utbildning har lägre kompensationsgrader än andra med samma utbildningsnivå. Det tyder på att den ekonomiska utväxling man får på utbildning skiljer sig åt mellan olika grupper.  

– Antagningen till höstterminen 2025 har precis öppnat. Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension. Och ha för vana att någon gång om året kolla hur du ligger till på minPension, säger Dan Adolphson Björck.  

Läs rapporten på minPension.se/Om oss

Byter du jobb? Tänk på pensionen!

Är du på gång att byta jobb? Kanske till en annan bransch? Grattis i så fall! Det kan vara både utmanade och kul att byta jobb! Kanske får du också en högre lön?

Men! Så kommer då det tråkiga ordet ”men”. Innan du bestämmer dig bör du fundera igenom hur det påverkar din pension. Att få högre lön är bra för pensionen, men om du samtidigt byter tjänstepension kan det påverka din framtida pension negativt. Så innan du skriver under anställningskontraktet bör du kontrollera

  • att du jobbar ”vitt” – alltså att du betalar skatt
  • att du får tjänstepension
  • vilken typ av tjänstepension din nya arbetsgivare erbjuder
  • hur det kommer att påverka din framtida pension och ditt efterlevandeskydd

Vi bad Alectas pensionsekonom, Staffan Ström, komma till oss och förklara vad man bör tänka på inför karriärbytet – och varför. Lyssna gärna via länken som går till avsnittet i Spotify eller sök upp #minPensionsPodden avsnitt 239 i din egen poddkanal.

Tio pensionsfällor – och hur du undviker dem

Om du jobbar och betalar skatt tjänar du in till din allmänna pension. Om du har en omtänksam arbetsgivare får du dessutom tjänstepension. Vad kan då gå fel i ditt pensionssparande?

I minPensionsPoddens avsnitt 238 går vi igenom de tio vanligaste pensionsfällorna – och vår pensionsekonom Dan förklarar hur du bäst undviker dem. I dagens fråga undrar småbarnspappan Jocke när det är läge att ta bort återbetalningskyddet från tjänstepensionen.

Lyssna via länken nedan (som går till Spotify) eller leta upp minPensionsPodden i din egen poddkanal. Kom ihåg att slå på pushnotis för minPensionsPodden i din poddkanalen så missar du inte när vi släpper nya avsnitt.

Hipp hurra! Idag fyller minPension 20 år!

Hipp, HURRA! Det är 20 år sedan det unika samarbetet mellan staten och pensionsbolagen lanserades och började ge pensionssparare i Sverige möjlighet att få en sammanställd bild av hela sin pension och prognoser för framtida uttag.

Under en presskonferens den 3 december 2004 lanserades minPension. Idag sänder vi ett stort tack till Pensionsmyndigheten, Svensk Försäkring och alla pensionsbolag som gjorde det möjligt för pensionssparare i Sverige att enkelt och tryggt få koll på hela sin pension.

Tittar vi tillbaka inser vi att mycket har hänt under de 20 år som har passerat. Pensionsavtalen har förändrats och teknikutvecklingen har gått i rasande fart. Den som ville besöka minPension år 2004 fick göra det via en dator eftersom smarta telefoner slog igenom först flera år senare.

År 2004….

  • erbjöd minPension användaren fyra fasta prognoser, man kunde alltså inte simulera med olika val själv.
  • visade tjänsten enbart allmän pension och kollektivavtalad tjänstepension.
  • gjordes uppdatering av användarens uppgifter från bolag och stat en gång per år.
  • Var nio aktörer anslutna till minPension.
  • stängde minPension varje natt för service och underhåll.
  • behövde du en pinkod från Premiepensionsmyndigheten (mer känd som PPM) för att logga in på minPension.

Idag är vi fler än fem miljoner som har använt minPension sedan starten och Pensionsmyndigheten och samtliga pensionsbolag är anslutna och levererar information om dina pensioner i realtid, dygnet runt.

Nu ser vi fram emot att fortsätta utvecklingen av minPension för att säkerställa att vi möter framtidens behov av pensionsinformation. Vi hoppas och tror att vi om ytterligare 20 år fortfarande är ett självklart val för den som vill se och förstå sina pensioner och göra oberoende prognoser.

Tjänar du in tjänstepension till 65, 66 eller 69 år?

Ett längre arbetsliv kan ge flera ekonomiska fördelar. Man är kortare tid som pensionär (månadsbeloppen för pensionen ökar med senare uttag) och längre tid som yrkesverksam (fler inbetalningar till pensionen). En vanlig fråga är om det finns en bortre åldersgräns när man inte får fler inbetalningar till pensionen.

Den allmänna pensionen fortsätter man att tjäna in så länge man har en årslön över 25 000 kr (42,3 procent av ett prisbasbelopp). Här finns inga åldersgränser för intjäning (inte att förväxla med riktåldern som är en rekommendation för när uttag av allmän pension bör ske).

När det gäller tjänstepensionen beror det på vilket avtal man omfattas av. Förmånsbestämd tjänstepension är slutbetalad vid 65 år medan intjäningen av premiebestämd tjänstepension kan fortsätta. Men i många fall, inte minst om du jobbar privat efter 65 eller 66 år får du ingen intjäning. Villkoren skiljer sig alltså åt beroende på var du jobbar.

Åldersgränser för intjäning av tjänstepension:

65 år:

Avtalspension SAF-LO (privatanställda arbetare)

ITP2 (privatanställda tjänstemän)

KAP-KL förmånsbestämd (kommun- och regionanställda)*

FTP2 (försäkringsanställda)

BTP2 (bank- och finansanställda)

GTP (kooperativt anställda arbetare)

KTP2 (kooperativt anställda tjänstemän)

Individuell tjänstepension (utan kollektivavtal)**

66 år:

ITP1 (privatanställda tjänstemän)

FTP1 (försäkringsanställda)***

KTP1 (kooperation eller folkrörelse)****

69 år:

PA16 (statligt anställda)*****

Ingen övre åldersgräns:

AKAP-KR (kommun- och regionanställda)******

KAP-KL premiebestämd (kommun- och regionanställda)*

BTP1 (bank- och finansanställda)

TPA18 (anställd Svenska kyrkan)

Frågor och svar:

Är arbetsgivaren skyldig att fortsätta betala in tjänstepension efter den ålder som anges i kollektivavtalet?

Nej, intjäningen av tjänstepension gäller oftast fram till en viss ålder som är beroende på avtal (se ovan). Du fortsätter att tjäna in allmän pension oavsett ålder.

Kan man förhandla om fortsatta inbetalningar?

Det råder avtalsfrihet så det beror på vad du och din arbetsgivare kommer överens om. I vissa fall kan arbetsgivaren fortsätta betala in tjänstepension. Det förekommer också att man enas om en löneökning (istället för tjänstepension). Men arbetsgivaren är alltså inte skyldig att betala in tjänstepension efter den tidpunkt som anges i avtal.

Hur mycket pengar handlar det om?

För många kan ett års sista inbetalning till tjänstepensionen höja pensionen med en hundralapp eller två livet ut. Att det inte handlar om större summor beror på att inbetalningen ska spridas under en lång utbetalningstid (vanligtvis cirka 20 år) och man inte får samma avkastning på sena inbetalningar som för tidiga (som har längre förvaltningstid). För de flesta är den största ekonomiska vinsten med ett längre yrkesliv att man fortsatt har lön och senarelägger pensionsuttaget samt att skatten sjunker på både lön och pension när man blir äldre (när man uppnår åldern för förhöjt grundavdrag och förstärkt jobbskattavdrag).

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

*Kommun- och regionanställd med premiebestämd KAP-KL har ingen övre åldersgräns. Avsättningen är 4,5 procent. Intjäning av förmånsbestämd KAP-KL, för de som omfattas, sker fram till 65 år.

**Anställda på företag utan kollektivavtal med individuell tjänstepension har intjäning till 65 år i de flesta fall. Men det varierar mellan olika avtal. Hör med din arbetsgivare vad som gäller.

***Försäkringstjänstemän med FTP1 tjänar in tjänstepension upp till 66 år från den 1 april 2025 och framåt.

****Tjänsteman som inom kooperation eller folkrörelse med KTP1 tjänar in tjänstepension upp till 66 år från den 1 januari 2026 och framåt.

*****Statligt anställd har intjäning av premiebestämd tjänstepension till 69 år. Intjäning av förmånsbestämd tjänstepension, för de som omfattas, sker fram till 65 år.

******Kommun- och regionanställd med AKAP-KR har ingen övre åldersgräns om denna är anställd före 69 års ålder. Från 69 år är avsättningen 6 procent på hela lönen, även över 7,5 inkomstbasbelopp.

Vill du veta mer?

Så påverkas pensionen om du jobbar länge

Sluta jobba tidigt – vad gäller?

År 2026 införs riktåldern i den allmänna pensionen. För det flesta av oss innebär det ett längre arbetsliv än vad vi tänkte och planerade för i början av våra yrkesbanor.

Många av oss kommer säkert att jobba fram till riktåldern, men det finns också de som kanske inte kan eller vill jobba så länge. Vilka olika alternativ finns det då att sluta tidigare? Vad gäller enligt kollektivavtalen?

Vi bjöd Fredrik Mandelin, pensionsexpert på PTK till #minPensionsPodden för att ta reda på vad olika begrepp som ”guldsparken” och ”kollektiv slutbetalning” egentligen innebär. Lyssna via länken här nedanför eller i din poddkanal.

Vad händer med pensionerna om AI tar över jobbet?

När vi jobbar och betalar skatt betalar vi pension till dagens pensionärer. Det är ett generationskontrakt, skulle man kunna säga. Men vad händer då med pensionerna om allt fler jobb ersätts med AI och arbetslösheten därmed blir väldigt hög? Och hur ska framtida pensioner finansieras om antalet födda barn blir kraftigt färre?

En som har räknat på det här är Pensionsmyndighetens analyschef, Ole Settergren. Lyssna på samtalet med Ole Settergren i din poddkanal eller via länken nedan som går till Spotify.

AP-fonderna – bufferten i den allmänna pensionen

Vid utgången av 2023 uppgick AP-fondernas totala fondkapital till 1 880 miljarder kronor. Under förra året stärkte AP-fonderna inkomstpensionssystemets finansiella ställning med 142 miljarder kronor. Resultatet motsvarar en genomsnittlig avkastning på 8,1 procent. 

Men trots alla dessa pengar som AP-fonderna förvaltar så arbetar de i det fördolda. Kanske har du koll på AP 7 som har hand om förvalsalternativet i premiepensionen. Men vad vet du om AP 1, 2, 3, 4 och 6? Och varför finns det inte en AP 5?

Vi bjöd Staffan Hansén, vd på AP 3 till minPensionsPodden för att prata om AP-fonderna och deras arbete. Lyssna på avsnitt 231 i din poddkanal eller via länken här nedanför.