Sommar, sol och pensionsprognoser

På minPension är vi alltid nyfikna på hur ni användare interagerar med prognostjänsterna, både direkt på minPension.se men även via våra partners Pensionsmyndigheten och SPV som också visar våra pensionsprognoser. I samband med att vi sammanställde vår vanliga kvartalsstatistik passade vi på att undersöka hur aktiviteten sett ut under alla helgdagar i juni.

Vi började med att titta på hur många användare som har loggat in under respektive dag. Betydligt fler användare loggade in under midsommarhelgen 2024 jämfört med tidigare år. Under Nationaldagen var det istället något färre som loggade in jämfört med 2023.

Förra året tittade vi brett på många högtider, det kan du läsa mer om här.

I nästa steg ville vi veta när under dygnet man valde att logga in. Vi sammanställde antalet beräknade prognoser per timme under dessa dagar, samt genomsnittet per timme under hela juni.

Uppenbarligen är intresset för pensionen högst under förmiddagen, på midsommarafton var antalet prognoser som högst redan mellan klockan 8 och 9. Förutom mellan klockan 9 och 10 under nationaldagen ser vi dock att antalet prognoser per timme ligger under snittet för hela månaden. Flest prognoser under juni gjordes måndagen den 17 juni, mellan klockan 10 och 11 på förmiddagen. Då skapades 10 300 prognoser.

Vill du veta mer om hur våra användare har använt minPension?
Mer information hittar du under fliken ”Statistik” här på bloggen.

Text: Ivar Wahlstein, statistiker minPension

Fler pensionärer hamnar hos Kronofogden

Förra året ökade skulderna hos Kronofogden med i snitt 50 miljoner kronor per dag. Både skulder och skuldsatta ökade. Hos Kronofogden såg man att ärendena med 65-plussare ökade mer än bland yngre generationer. En av förklaringarna tror man är att äldre tycker det är skamligt att be om hjälp när de hamnar i ekonomisk kris.

”Den äldre generationen är uppvuxen under en annan tid då man sparade först och köpte sen. När de får skulder söker de sällan hjälp. Även om det idag finns hjälp att få” säger Davor Vuleta från Kronofogden i minPensionsPodden.

De flesta av oss får mindre pengar att röra oss med när vi slutar jobba. Davor Vuleta menar att vi därför behöver se över vår situation i tid, långt innan det är dags att gå i pension.

”Skapa ekonomiska marginaler. Ta hjälp av kommunens budget- och skuldrådgivare – deras hjälp är gratis och finns i alla kommuner” säger Davor Vuleta i podden.

Lyssna på samtalet och få fler tips i avsnitt 225 av minPensionsPodden. I din poddkanal eller via länken här nedanför.

Hur tar man ut pensionen som jobbonär?

Det är många som planerar att bli jobbonärer – alltså att kombinera jobb och pensionsuttag. Men hur påverkas pensionerna om du jobbar vidare samtidigt som du tar ut pension?

Det finns många fördelar med att vara jobbonär. Du får lön vilket förbättrar ekonomin. Du kan vänta med att ta ut pensionen, vilket gör att utbetalningarna blir högre. Skatten blir lägre eftersom du får ett jobbskatteavdrag på din lön.

Men om du har någon typ av grundskydd, som garantipension, inkomstpensionstillägg, bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd blir effekterna inte lika stora eftersom höjd inkomstpension ibland sänker nivån på grundskydden. Det här kan vara bra att tänka på om du vill kombinera pensionen med extrainkomster.

Allmän pension

Den allmänna pensionen, den som betalas ut av Pensionsmyndigheten, består av flera olika delar: inkomstpension, premiepension, garantipension och inkomstpensionstillägg. Här kan du dessutom ansöka om behovsprövade stöd som bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Så här påverkas de olika delarna om du fortsätter att jobba, eller börjar jobba igen om du varit pensionär ett tag.

Inkomstpension och premiepension

Arbetar du och betalar skatt på dina inkomster så tjänar du in till mer inkomstpension. Du behöver ha en årsinkomst på minst 24 300 kronor innan du betalar skatt på lönen. Den skatt du betalar på pensionsuttag räknas inte.

Det finns ingen övre åldersgräns för intjänande. Du kan när du vill pausa utbetalningen av inkomst- och premiepension.  

Inkomstpensionstillägg

Inkomstpensionstillägg får du om du har många intjänandeår, men en relativt låg allmän pension.  När du ansöker om allmän pension betalas garantipensionen ut om du fyllt 66 år. Pengarna beskattas. Eftersom inkomstpensionstillägget är ett statligt stöd höjs inte utbetalningen om du väntar med att ta ut den.

Om du har inkomstpensionstillägg påverkas inte utbetalningen om du arbetar. Men tjänar du mer pengar och får mer pensionsgrundande inkomster kan inkomstpensionstillägget minska eftersom inkomstpensionen höjs.

Garantipension

Garantipension fyller ut en låg pension. När du ansöker om allmän pension betalas garantipensionen ut om du fyllt 66 år. Pengarna beskattas.  Eftersom garantipensionen är ett statligt stöd höjs inte utbetalningen om du väntar med att ta ut den. Om du har garantipension så kan beloppet minska om du tjänar in till ytterligare pensionsrätter som höjer din inkomstpension.

Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd

Om du har bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd kan beloppet påverkas om du fortsätter att arbeta. Här kan det vara bra att höra av sig till Pensionsmyndigheten och informera om förändrade inkomster eller tillgångar.

Tjänstepension

Väntar du med att ta ut din tjänstepension ökar månadsutbetalningarna. Tänk på att om du tar ut tjänstepension på kort tid och kombinerar med lön så kan den totala inkomsten bli väldigt hög och du kan få betala statlig skatt på pengarna.

Än så länge kan du inte pausa utbetalningen av tjänstepension eller ändra uttagsperioden när du väl börjat ta ut pengarna.

Privat pensionssparande

Tänk på att när du tar ut pengar från en privat pensionsförsäkring eller IPS (individuellt pensionssparande i bank) så beskattas det på samma sätt som uttag av allmän pension och tjänstepension, alltså ungefär som löneinkomster. Väntar du med att ta ut det privata sparandet ökar utbetalningen.

Tar du ut det här sparandet räknas det som inkomst när du ansöker om bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd.

Text: Kristina Kamp, minPension

Löneväxling för förstärkt pension – är det rätt val för dig?

Löneväxling är en överenskommelse mellan arbetsgivare och anställd som innebär att den anställde avstår en del av sin bruttolön mot en extra pensionsavsättning. Löneväxling kan vara ett alternativ att spara till pensionen om man tjänar 51 250 kr i månaden (2024) eller mer efter att beloppet för löneväxlingen är avdraget. Om lönen efter löneväxlingen är lägre än så påverkas den allmänna pensionen negativt och om man sänker sin inkomst ytterligare påverkas även den ersättning man får från Försäkringskassan vid sjukdom eller föräldraledighet.

Två anledningar till ökat intresse

Löneväxling är i ropet just nu med anledning av att brytgränsen för statlig inkomstskatt inte justerades vid årsskiftet. Det är alltså fler personer än tidigare som, efter sin senaste löneökning, behöver betala 20 kronor mer i skatt på varje extra hundralapp. Här kan löneväxling framstå som ett attraktivt alternativ. Att räntorna sjunker spelar nog också in eftersom de med bostadsrätt och villa inte behöver betala lika mycket för sina bolån utan även får utrymme att spara.

För- och nackdelar med löneväxling

Pension är billigare än lön för arbetsgivaren så varje hundralapp man växlar kan resultera i en inbetalning på 106 kr. En annan fördel är om man omfattas av statlig inkomstskatt idag (marginalskatt på ca 53 procent) men inte som pensionär när inkomsten sjunker (kommunalskatt på ca 33 procent). Under tiden man sparar är den årliga avkastningsskatten på pensionskapitalet lägre än för i investeringssparkonto (ISK) eller kapitalförsäkring. Ännu en fördel om man löneväxlar inom sin kollektivavtalade tjänstepension är att man kan få låga avgifter på sparandet. I stor utsträckning kan man styra själv hur mycket man vill löneväxla även om arbetsgivaren ytterst avgör vad som är möjligt.   

Den uppenbara nackdelen är förstås att man sänker sin inkomst här och nu för att binda pengarna till pensionen. Och även om man avstår egen lön så går pengarna in till tjänstepensionen och den går inte att likställa med ett privat sparande. Tjänstepensionen är en arbetsgivarägd försäkring även om man själv omfattas av den. Man ska vara medveten om att både regelverk och skatter kan ändras den dag som pensionen betalas ut. Viktigt är också att avsättningen till den ordinarie tjänstepensionen inte minskar på grund av bruttolöneavdraget. Löneväxling är alltså komplext. Det krävs att man har koll på sin ekonomi och arbetsgivarens pensionspolicy för att kunna göra ett informerat val.  

Löneväxling på minPension

På minPension kan man registrera löneväxling i sin befintliga kollektivavtalade tjänstepension och simulera effekten av ett sådant sparande för pensionsprognosen. Uppgifter om löneväxling i separat försäkring finns också på minPension. Totalt har vi uppgifter om löneväxling för cirka 125 000 pensionssparare. Samtidigt finns det ett mörkertal. Vissa löneväxlar i pensioner som inte är uppmärkta som löneväxling och då kan vi inte se dem, och alla pensionssparare är inte registrerade på minPension. Därför vet ingen med säkerhet hur många löneväxlare det egentligen handlar om.

Uppgifterna nedan är hämtade i juni 2024 från minPension och gäller de som själva har registrerat att de har månadsvis löneväxling i kollektivavtalad tjänstepension alternativt där vi kan se att man har månadsvis löneväxling i separat försäkring:

Löneväxlingspremie (kr per månad)Andel
1 – 5006%
501 – 1 0009%
1 001 – 1 5004%
1 501 – 2 00015%
2 001 – 2 5003%
2 501 – 3 00012%
3 001 – 4 00010%
4 001 – 5 00014%
5 001 – 6 0005%
6 001 – 7 0003%
7 001 – 8 0003%
8 001 – 9 0001%
9 001 – 1 00006%
1 0001 – 11 0001%
11 001 – 12 0001%
12 001 – 20 0003%
20 001 –4%
100%
Månadslön (kr)Andel
0 – 25 0002%
25 001 – 30 0002%
30 001 – 35 0001%
35 001 – 40 0001%
40 001 – 45 0001%
45 001 – 50 0004%
50 001 – 55 00013%
55 001 – 60 00017%
60 001 – 65 00015%
65 001 – 70 00011%
70 001 – 75 0009%
75 001 – 80 0006%
80 001 – 85 0004%
85 001 – 90 0004%
90 001 – 95 0002%
95 001 – 100 0002%
100 001 –6%
 100%
FödelseårAndel
2000 –1%
1990 – 994%
1980 – 8915%
1970 – 7937%
1960 – 6940%
1950 – 593%
 100%
Kön
Män60%
Kvinnor40%
100%
AvtalAndel (månadsvis löneväxling)
Privatanställda tjänstemän (ITP)54%
Kommun- och regionanställda (AKAP-KR/KAP-KL)17%
Individuell tjänstepension (ej kollektivavtalad)14%
Statligt anställda (PA16)4%
Privatanställda arbetare (Avtalspension SAF-LO)3%
Övriga8%
100%

Löneväxling är en uppskattad förmån men är inte för alla

Många som löneväxlar sparar ansenliga belopp som kan göra skillnad den dag man går i pension. Men en del går vilse med hänsyn tagen till inkomstnivå, ålder eller redan befintlig löneväxling. Har man en låg inkomst är löneväxling som sagt inte förmånligt. Med förmånsbestämd tjänstepension bör man också känna till att stora löneökningar efter 60 år kan resultera i lönekapning, att hela löneökningen inte är pensionsgrundande. Och från det år man fyller 67 år och framåt är insättningar till pensionen dyrare än lön (tvärtom jämfört med tidigare eftersom arbetsgivaravgiften sjunker medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader är oförändrad). Det innebär att den som löneväxlar en hundralapp i månaden inte får 106 kr längre utan 89 kr om förmånen ska vara kostnadsneutral för arbetsgivaren.

Vi ser också att var tionde person som registrerar månadsvis löneväxling i en kollektivavtalad tjänstepension på minPension redan har en löneväxling i separat försäkring. Därför visas en prognosvarning för att undvika att uppgifter om två löneväxlingar registreras för den som i själva verket bara har en.

Tre saker att tänka på

  • Fundera på om du behöver förstärka din pension. Se din intjänade pension på minPension och jämför dig med andra i fliken ”Pensionsstatistik”.
  • Ta reda på om löneväxling är förmånligt för dig med hänsyn tagen till din inkomst, ålder och din arbetsgivares pensionspolicy.
  • Tänk igenom om du vill du vill gå ner i lön och binda pengar till pensionen. Alternativet kan annars vara att spara i investeringssparkonto, kapitalförsäkring eller annat privat sparande där pengarna inte är inlåsta till pensionen.

Vill du veta mer?

Allt du behöver veta om löneväxling

Om löneväxling och hur du ångrar den

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

Pensionstips till företagare

Har du ett eget företag? Kanske har du i så fall redan löst sparandet till pensionen, men har du funderat på hur du ska sluta att jobba? Och när? Och på vad som händer med företaget den dagen du drar dig tillbaka?

Annika Creutzer är ekonomijournalist, styrelseproffs och egen företagare. Numera kan hon också lägga till jobbonär i titeln. I det här poddavsnittet ger hon handfasta, kloka och konkreta tips om pensioner till landets alla företagare.

Lyssna på Annika Creutzers pensionstips till alla företagare i #minPensionsPodden.

Lyssna via länken eller i din poddkanal

För dig som inte har fått nog

Vill du veta mer om företagande och pensioner?

Läs vår digitala bok på minPension.se

Läs Pensionsmyndighetens råd till företagare

Tio tips som kan ge soft girls bättre pension

Drömmer du om att vara en ”soft girl”, eller kanske gifta dig med en?

Fenomenet ”soft girl” blommar i sociala medier. Det handlar om unga kvinnor som vänder ryggen till karriär och ekonomisk frigörelse. Men dagens hemmafruar lever längre än gamla tiders, och pensionsvillkoren är dessutom sämre än tidigare. Så hur blir det för ”soft girls” på äldre dar? Här berättar vår pensionsexpert Kristina Kamp hur de kan undvika de värsta minorna.

Att vara soft girl är att inte jobba – åtminstone inte särskilt mycket. Att vara influenser och lägga ut sitt vackra och behagliga liv i sociala medier kan funka. Härligt nu kanske, men en och annan varningens röst har hörts. Soft girls riskerar att bli framtidens fattigpensionärer. Så här kommer några råd.

1. Gift dig! Gärna rikt! För du behöver ha någon som betalar dina räkningar. Att vara sambo ger inte samma juridiska skydd. Även om du hoppas på att bli berömd och få intäkter genom att berätta om ditt liv som ”soft girl” på sociala medier kan det vara svårt att få tillräckligt med inkomster härifrån. Om du skulle lyckas är du nog inte en riktig ”soft girl”, möjligen en ”hard working soft girl”. Då behöver du inte läsa det här.

      2. Undvik äktenskapsförord. Ett äktenskapsförord betyder att vissa tillgångar inte ska delas vid en eventuell skilsmässa. Det är inte särskilt bra om du lever på någon annans tillgångar. Men tänk på att om du har ett eget företag ska det också delas om ni skiljer er. Så här finns det en del att tänka på. En förutsättning för att ni ska ha ett äktenskapsförord är att ni är överens. Båda ska skriva under och äktenskapsförordet ska registreras hos Skatteverket för att vara giltigt.

      3. Lär dig hur pension funkar! Redan nu! Inga inkomster – ingen pension. Du behöver tjäna pengar för att betala skatt och den vägen tjäna in till din allmänna pension. De flesta anställda får dessutom en tjänstepension. Det får inte du, inte ens om du får in pengar som influenser. Logga in på minPension och lär dig mer. Här finns all information om dina egna pensionspengar (om du tjänat in några).

      4. Tro inte att det räcker med att få din partners premiepension. Det blir i bästa fall cirka 15 000 kronor om året som betalas in till din framtida pension. En person med normal lön på 35 000 kr i månaden får ungefär 100 000 kronor inbetalt till sin pension varje år, via skatten och tjänstepensionsinbetalningar.

      5. Låt din partner amor-tera. En smart ”soft girl” ser till att äga halva bostaden men låter partnern betala lånen. Vid en skilsmässa ska tillgångarna delas och värdet på halva bostaden tillfaller dig.

      6. Tänk skilsmässa och ha en plan B för ditt liv. Ungefär vartannat äktenskap slutar med skilsmässa enligt Statistikmyndigheten. Då har paren i genomsnitt varit gifta i drygt 11 år.

      7. Kolla din partners återbetalningsskydd. Finns det återbetalningsskydd ärver du pensionen om din partner dör före dig. Allra bäst är att vara gift med någon som har hög lön (mer än 50 000 kr/månaden) och en tjänstepension som heter ITP2. Finns det familjepension så får du pengar livet ut om hen dör före dig och ni fortfarande är gifta. Observera! Det gäller inte om ni bara bor ihop!

      Även om din partner har ett annat pensionsavtal än ITP2 så kan du ha möjlighet att ärva pensionen om hen dör före dig – men det är inte säkert, så det behöver kollas.

      8. Glöm ordet änkepension. Även om din mormor eller farmor får änkepension så kommer inte du att få det. Om din partner dör innan du har nått pensionsåldern kan du få lite pengar under ett år från Pensionsmyndigheten. Annars får du hoppas att det finns återbetalningsskydd från en tjänstepension, läs mer i punkt 7.

      9. Räkna inte med några bidrag före du fyller 70 år. Vi lever längre – och därför har pensionsåldrarna höjts. Det betyder också att du kan behöva vänta längre på att få något statligt stöd för att du blivit gammal. Du behöver troligen fylla minst 70 år innan du kan få garantipension, äldreförsörjningsstöd eller bostadstillägg.

      10. Försök att ha en fot kvar på arbetsmarknaden. Jobba lite deltid eller se till att vara anställningsbar, till exempel genom att ha en bra, uppdaterad, utbildning. Om du tröttnar på att vara ”soft girl” och vill slippa bli en sur tant kan det vara bra att ha en egen försörjning i bakfickan. Det ger dig möjlighet att faktiskt göra lite som du vill när du blir äldre. Det finns en anledning till att kvinnor som passerat en viss ålder gärna pratar om fuck-of-money.

      Kristina Kamp, minPension

        Håller den allmänna pensionen till nästa istid?

        Det är 30 år sedan riksdagen klubbade dagens pensionssystem. Redan då fanns det kända politiker som såg farhågor med systemet medan andra menade att det var så robust att det skulle hålla till nästa istid. Så här 30 år senare ställer vi frågan: vem fick rätt?

        I vårt hyllningsavsnitt till den allmänna pensionen menar Pensionsmyndighetens generaldirektör, Anna Pettersson Westerberg att pensionssystemet i grunden bygger på rimliga principer och att den stora utmaningen har varit att pensionsåldern inte har hängt med livslängdsökningen. I avsnittet pratar vi också om den parlamentariska pensionsgruppen som nu har formerat sig igen och hur andra länder vallfärdar till Sverige för att titta på det svenska pensionssystemet. I lyssnarfrågan får Johan svar på hur riktåldern kommer att påverka hans pensionsdrömmar.

        30 år efter pensionsreformen – så olika har 50 till 80-talister påverkats

        30 år efter klubbslaget som förändrade pensionerna – ny rapport från minPension visar hur det har påverkat olika åldersgrupper.

        I juni 1994 sa Sveriges riksdag ja till förändrade pensioner. Nu, 30 år senare, ser vi effekterna av klubbslaget i riksdagen. Olika åldersgrupper har påverkats på olika sätt. Det är inte bara den lagstadgade pensionen som förändrats. Minst lika stora förändringar har skett i tjänstepensionerna, där det är arbetsmarknadens parter som förhandlar fram avtalen.

        För 20 år sedan började minPension samla in pensionsunderlag från den allmänna pensionen, tjänstepensionerna och det avdragsgilla pensionssparandet. Omkring fem miljoner individer har registrerat sig som användare för att få en samlad bild av sitt pensionssparande.

        Sedan tio år tillbaka har vi regelbundet redovisat hur minPensions användares prognoser ser ut och därmed kunnat ge en bild av framtida pensioner.

        Vi har över tid följt 50-, 60-, 70- och 80-talisterna och under de sista åren även 90-talisterna. I en ny rapport har vi jämfört våra tidigare rapporter för att se hur olika åldersgrupper har påverkats, och kommer att påverkas, av de förändringar som gjorts av pensionerna.

        Generellt kan sägas:

        50-talisterna – kvinnorna har betydligt lägre pensioner än männen, även i de fall lönen var densamma när de slutade att arbeta.

        60-talisterna – påverkas märkbart av förändringarna i pensionerna och får jobba längre när medellivslängden ökar.

        70-talisterna – många hade en dålig start i arbetslivet, men räddas hem av premiepensionen som de haft under stora delar av arbetslivet.

        80-talistena – är mer jämställda än tidigare åldersgrupper, och har större andel tjänstepension.

        90-talisterna – mycket av intjänandet till pensionen återstår, att många tjänar in tjänstepension tidigt kommer påverka deras pensioner. 

        Plugg, extrajobb och pensioner

        Sommartiden står för dörren och snart är det dags för många unga att göra entré på arbetsmarknaden. Men lönar det sig att sommarjobba och att jobba extra under studietiden när man tvingas betala skatt på det lilla man tjänar? Eller kan det tvärtom vara smart att betala skatt? Kan CSN ge pensionsrätter? Och vilka är studentens pensionsfällor?

        I det här poddavsnittet träffar du Titus Fridell, lärarstudenten som tog sabbatsår för att jobba som ordförande på Saco Studentråd. Tillsammans pratar vi om det som är bra för unga att veta om pensioner. Till exempel att bidragsdelen i CSN faktiskt ger pensionsrätter!

        I dagens fråga får Ludvig svar på hur viktigt det är att komma upp till intjänandetaket i den allmänna pensionen.

        Privatanställd tjänsteman med ITP?

        Tjänstepensionen ITP är tjänstepensionslösningen för privatanställda tjänstemän. Den har tillkommit genom ett kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK.  

        Om du är privatanställd tjänsteman och arbetar på ett företag som omfattas av kollektivavtal har du ITP som tjänstepension. Du kan antingen ha din tjänstepension i ITP 1 eller ITP 2. Det är ganska stor skillnad på avtalen så det är bra att ta reda på vilket du tillhör.

        För att ta reda på allt som är viktigt att veta om ITP 1 och 2 bjöd vi Dan Wallberg, förhandlingschef på PTK till minPensionsPodden. För att du enkelt ska kunna hitta det som gäller för dig har vi delat informationen i två delar.

        Tillsammans med Dan Wallberg från PTK går vi igenom ITP. Lyssna via länkarna nedan eller i din poddkanal.

        ITP 2 (oftast för dig född 1978 eller tidigare)
        IPT 1 (för dig född 1979 eller senare)