Längre liv – men hur mår vi före pensionen

Att vi lever längre är inget nytt. Men gäller det alla? Och är det de friska åren som blir fler?

En ny rapport från Skandia visar att hälsan under åren innan pension spelar större roll än vi kanske tror. Personer som lyckas hålla sig friska åren mellan 50 och 65 år förväntas att leva 3-4 år längre än andra. Men många drabbas av ohälsa just i den här perioden – ibland med långvarig sjukfrånvaro som följd.

Det väcker viktiga frågor:
– Vad kan jag själv göra för att hålla mig frisk?
– Kan min arbetsgivare hjälpa mig genom att skapa bra förutsättningar?

I det senaste avsnittet av #minPensionsPodden försöker vi förstå vad som påverkar hälsan i de senare arbetsåren. Tillsammans med Skandias hållbarhetschef, Gabriel Lundström, pratar vi om hur både individer och arbetsgivare kan agera för att minska risken för ohälsa – och öka chansen till ett hållbart arbetsliv och friska år som pensionär.

🎧 Lyssna på avsnittet i din poddkanal, eller i Spotify här: https://open.spotify.com/episode/2d3YqKbHEL294xAclfsO9A?si=yu7bo2s8SquNeoSRhHdhFQ

Läs Skandias rapport Lev längre (pdf): https://www.skandia.se/499565/globalassets/pdf/press-och-media/rapporter-och-debatt/lev-langre—fler-friska-ar-pa-toppen/skandia_rapport_lev-langre_2025_lev-1.pdf

Därför lönar det sig att gå i pension på sommaren – och vad unga bör veta om pension på sommarjobbet

För dig som rundar av yrkeslivet

Att gå i pension mitt i året – på sommaren – kan vara ett smart drag ur ett skattemässigt perspektiv. Här berättar vi varför.

1. Lägre total årsinkomst = lägre skatt

Om du arbetar fram till exempelvis juli och sedan börjar ta ut pension från augusti, kommer din totala årsinkomst (lön + pension) att bli lägre än om du hade jobbat hela året. Eftersom Sverige har ett progressivt skattesystem, innebär en lägre årsinkomst ofta att du hamnar i en lägre skatteklass.

2. Förhöjt grundavdrag

Från och med det år du fyller 67 får du ett förhöjt grundavdrag. Det innebär att du betalar mindre i skatt på både lön och pension. Är du född 1960 eller senare får du det förhöjda grundavdraget från året du fyller 68 år (ett år senare jämfört med dagens regler).

3. Förstärkt jobbskatteavdrag

Vid samma tidpunkt som du får det förhöjda grundavdraget får du även det förstärkta jobbskatteavdraget. Det förstärkta jobbskatteavdraget gäller dock enbart på lön (inte pension). Så för just lön blir det alltså en dubbeleffekt, både förhöjda grundavdraget och förstärkta jobbskattavdraget. Det kan med andra ord vara mycket lönsamt att fortsätta jobba lite extra eftersom man får behålla en stor andel av sin lön efter skatt.  


För dig som är ung och får ditt första jobb

Att börja jobba och tjäna in pension är ett stort steg – och det är viktigt att förstå vad det innebär. När du får en beskattningsbar inkomst, mer än 24 873 kronor för helåret 2025 (42,3 procent av ett prisbasbelopp) tjänar du in allmän pension. 

Förr om åren fick man tjänstepension från 25 eller 28 år. Numera är det allt fler som får tjänstepension direkt när de börjar jobba, utan lägsta åldersgräns.

Privat sektor

Om du omfattas av ITP (privatanställd tjänsteman) är den lägsta åldern 25 år för att få inbetalning till tjänstepension . Omfattas du av Avtalspension SAF-LO (för privatanställd arbetare) är den lägsta åldern 22 år. Det kan även finnas branschavtal om flexpension eller deltidspension som ger extra inbetalningar utan åldersgräns. Sommarjobb i ung ålder kan alltså ge flexpension/deltidspension direkt även om man inte har uppnått åldern för intjäning av ITP eller Avtalspension SAF-LO. Den samlade inbetalningen (ITP eller SAF-LO samt flexpension/deltidspension) är vanligtvis på 4,5 till 6,5 procent av din lön.

På arbetsplatser utan kollektivavtal kan arbetsgivaren ha tecknat individuell tjänstepension men i vissa fall tjänar du inte in någon tjänstepension alls.

Offentlig sektor

Jobbar du på kommun, region eller inom staten så kan du vara säker på att du har tjänstepension. Här finns det ingen lägsta ålder för när inbetalningarna börjar. Inbetalningen till tjänstepension i offentlig sektor är 6 procent av din lön. 

För dig som bara jobbar en kortare tid inom kommun och region, t.ex. under sommaren, kan det innebära att du istället för en inbetalning till tjänstepensionen får en motsvarande summa utbetalad som lön (eftersom det handlar om så lite pengar). Beloppet betalas ut kontant om lönen före skatt är lägre än 9 533 kronor på ett halvår (1 januari-30 juni eller 1 juni-31 december).

Kolla med din arbetsgivare eller facket om du omfattas av tjänstepension – och vad som gäller för ditt sommarjobb.

Podd

Spotify: Fördelarna med att pensionera sig på sommaren

Spotify: Plugg, extrajobb och pensioner

Text: Dan Adolphson Björck, minPension

Vilket verktyg ska jag använda när?

Att få koll på sin framtida pension behöver inte vara krångligt. När du loggar in på minPension.se får du tillgång till flera smarta verktyg som ger dig en överblick över hela din pension – både allmän, tjänstepension och eget sparande.

Och har du fyllt 54 år? Då finns ett extra värdefullt verktyg: Uttagsplaneraren. Den hjälper dig att steg för steg planera när och hur du vill ta ut din pension – och visar hur olika val påverkar din ekonomi över tid.

I en kort film – på bara 1 minut och 34 sekunder – förklarar Dan Adolphson Björck på ett enkelt sätt hur du använder de olika verktygen på minPension och vad de kan hjälpa dig med. Filmen är ett perfekt första steg för dig som vill börja tänka på pensionen, utan att fastna i siffror eller fackspråk.

Bostadstillägg: extra stöd för den med låg pension

För den som har låg pension finns bostadstillägg för pensionärer – ett skattefritt ekonomiskt stöd som kan hjälpa till att täcka boendekostnaderna. För att ha rätt till stödet behöver man bo i Sverige, vara 66 år eller äldre och ta ut hela sin allmänna pension.

Trots informationsinsatser från Pensionsmyndighetens sida missar fortfarande en del att ansöka om bostadstillägg. Varför är det så? Vem kan ha rätt till bostadstillägg? Och hur jobbar myndigheten med att stoppa eventuella bidragsfuskare? Kan jag hjälpa min gamla mamma att ansöka?

I det senaste avsnittet av minPensionsPodden gästas vi av Johanna Carlsson, verksamhetsspecialist för bostadstillägg på Pensionsmyndigheten. Hon berättar vad som krävs för att ha rätt till bostadstillägget – och hur du kan hjälpa en närstående att ansöka. Lyssna i Spotify via länken här nedanför, eller i din poddkanal.

👉 Ansökan görs via Pensionsmyndighetens hemsida, där man också kan testa möjligheten att få bostadstillägg innan ansökan skickas in: https://www.pensionsmyndigheten.se/for-pensionarer/ekonomiskt-stod/sa-fungerar-bostadstillagg/testa-om-du-kan-fa-bostadstillagg

Riktåldern för 2031 är fastställd – så påverkar det dig

Regeringen har beslutat att riktåldern för pension kommer att vara 67 år även år 2031 – alltså samma riktålder som börjar gälla från 2026.

Det här påverkar dig som är född mellan 1960 och 1966. För dig innebär beslutet att:

  • Garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg kan tidigast betalas ut från den månad du fyller 67 år.
  • Inkomstpension och premiepension kan du tidigast börja ta ut från 64 års ålder. (Om du är född mellan 1960 och 1962 kan du redan ha påbörjat uttag av allmän pension från tidigare ålder.)

Riktåldern är ett sätt att anpassa pensionssystemet till att vi lever allt längre. Varje år ser regeringen och riksdagen över vilken riktålder som ska gälla sex år framåt i tiden.

Vilket beslut väntar nästa år?

Vid den här tiden nästa år väntas regeringen och riksdagen fatta beslut om riktåldern för år 2032. Enligt dagens prognos blir riktåldern då 68 år – och skulle gälla för dig som är född mellan 1967 och 1980.

Mer om riktåldern?

Läs vårt tidigare blogginlägg ”Frågor och svar om riktåldern” via länken: https://blogg.minpension.se/2024/08/15/fragor-och-svar-om-riktaldern/

Text: Maria Eklund, minPension

Hur tänker vi egentligen kring vår pension – och vad undrar vi mest om?

Vi packade poddutrustningen och åkte till vår kundservice i Söderhamn. Där mötte vi bland andra Sanna och Johnny, som dagligen svarar på frågor från er användare.

I det här avsnittet får du veta vilken som är den vanligaste frågan till minPensions kundservice, vilka frågor vi inte kan svara på – och vilka frågor vi pensionssparare faktiskt borde ställa oss oftare.

Lyssna på avsnittet och få ett unikt inifrånperspektiv på hur det låter när pensionsfrågor möter verklighet.

Avsnitt 246: Vanligaste frågan till minPension – Sanna och Johnny på kundservice berättar.

Pensionstips för unga

I vilken ålder ska man börja tänka på sin pension?

Är privatekonomi inte ditt största fritidsintresse? Du behöver inte få panik om du närmar dig 30 och fortfarande inte börjat tänka på pensionen. De flesta har vi den tidpunkten ändå redan börjat tjäna in till sin allmänna pension – och i bästa fall också till sin tjänstepension. Och det räcker gott!

Deklaration = orange kuvert

När du har deklarerat får du ett orange kuvert. Då vet du säkert att du har fått inbetalning till allmän pension. Får du dessutom ett kuvert från ett pensionsbolag (eller en valcentral) har du troligen också börjat få tjänstepension. Och mer koll än så behöver du inte ha de första åren på arbetsmarknaden.

Om du har passerat 30 och inser att du inte fått någon information om pensioner från Pensionsmyndigheten – varken i fysisk eller digital brevlåda – är det hög tid att börja fundera på varför.

  • Har du inte jobbat tillräckligt mycket?
  • Har du jobbat mycket – men inte betalat skatt?

Så tjänar du in till allmän pension

Du kan tjäna in till allmän pension hela livet. I den allmänna pensionen finns det inte några åldersgränser. När du jobbar och betalar skatt avsätts 18,5 procent av det du tjänar till din framtida allmänna pension. Den magiska formeln heter skatt… När du har jobbat ihop en årsinkomst över 24 872 kronor under år 2025, betalar du skatt och samtidigt tjänar du in till din allmänna pension från första kronan. Därför kan det vara bra – också för pensionen – att sommarjobba under studietiden.

Dessutom tjänstepension?

Vissa jobb – inom staten, kommuner och regioner – ger dessutom tjänstepension från första kronan. Oavsett ålder.

Inom privat sektor får du kollektivavtalad tjänstepension från 22 år om du jobbar som arbetare och 25 år om du jobbar som tjänsteman. Om du är osäker på vad som gäller på din arbetsplats kan du fråga din arbetsgivare.

Faktaruta för unga som vill göra kloka pensionsval

  • Plugga inte för länge! Även om CSN-bidraget ger lite allmän pension går det inte att jämföra med att få lön varje månad.
  • Jobba vitt – svarta jobb ger ingen pension.
  • Se till att sommarjobbet ger lön över 24 872 kronor – då betalar du skatt och tjänar in till din allmänna pension.
  • När du börjar jobba på riktigt – se till att du har tjänstepension!

Tips!

Testa vad som påverkar din pension i minPension för unga

Logga in på minPension och se din hittills intjänade pension

Text: Maria Eklund, minPension

Behöver pensionsavgiften höjas?

Intjänandet i pensionssystemet bygger på livsinkomstprincipen – ju mer du tjänar under yrkeslivet, desto mer betalas in till din allmänna pension. Men också själva avgiftens storlek spelar en viktig roll för hur mycket pengar som sätts av till framtiden.

Hur hållbart är dagens system på sikt? Behöver pensionsavgiften höjas för att trygga pensionerna framöver?

Som en del av pensionsgruppens överenskommelse om långsiktigt höjda och trygga pensioner tillsatte regeringen en utredning för att se över avgiftsnivån i det allmänna pensionssystemet. I april 2025 presenterade den särskilda utredaren, Lisa Laun, sitt resultat.

Vi bjöd in Lisa Laun till studion för att prata om slutsatserna: Räcker det att vi jobbar längre – eller krävs en höjning av avgiften?

Lyssna på avsnitt 245 via Spotify: https://spotifycreators-web.app.link/e/s5qZ8TmGcTb

Utbildning och pension – skillnader mellan olika inkomstgrupper

Den allmänna pensionen står för huvuddelen av den samlade pensionen för de allra flesta. Men med stigande inkomst ökar tjänstepensionen i betydelse. Det beror på att den allmänna pensionen har ett intjänandetak och att högre löner oftast ger större inbetalningar till tjänstepensionen (för att kompensera för att man inte tjänar in mer allmän pension).

Många låg- och medelinkomsttagare får en samlad pensionsinbetalning, allmän pension och tjänstepension, som är på cirka 22 – 23 procent av lönen. För de med högre inkomster är inbetalningen till tjänstepensionen ofta på 30 – 31,5 procent på lönedelar över 50 400 kr/mån (7,5 inkomstbasbelopp).

I inkomstintervallet 35 – 45 000 kr/mån återfinns en något lägre kompensationsgrad bland akademiker (förväntad pension jämfört med lön). Det är en inkomstnivå som är nära intjänandetaket för allmän pension men som inte ger större avsättningar till tjänstepensionen. Och till skillnad från de med lägre inkomster omfattas man inte av garantipension som utfyllnad till sin inkomstbaserade allmänna pension.

För de som har månadslöner över 150 000 kronor faller kompensationsgraden tydligt. Det beror sannolikt på att det finns intjänandetak på 30 inkomstbasbelopp i flertalet stora tjänstepensionsavtal. En annan sannolik förklaring är att högre chefer och egenföretagare även tryggar pensionen på annat sätt än i en pensionsförsäkring (såsom direktpension, kapitalförsäkringar och i stiftelser vilket inte finns på minPension).

Det bör också betonas att underlaget i denna jämförelse avser just senaste lön (inga historiska löner eftersom minPension inte har de uppgifterna). Vilken lön man har under yrkeslivet spelar stor roll för vilken samlad pension som väntar.

Vill du veta mer?

Podd

Spotify: Ger utbildning högre pension?
Spotify: Hur kan hög lön ge låg pension?

Läs rapporten

Uppgifterna ovan kommer från minPensions nya rapport: ‘Ger utbildning högre pension?’

Text: Dan Adolphson Björck, minPension

Utbildning och pension – skillnader mellan inrikes och utrikes födda

Ett helt yrkesliv, där man arbetar och betala skatt i Sverige, är en förutsättning för att få en bra pension. Om man är född i ett annat land och kommer till Sverige när många inrikes födda redan är i yrkeslivet innebär det färre år med inkomstpension, premiepension och tjänstepension. Pensionsmyndigheten har visat att utrikes födda har betydligt färre genomsnittliga antal intjänandeår (22,5 år) jämfört med inrikes födda (43,8 år). Om pensionen blir låg kan garantipensionen bli ett viktigt tillägg till den inkomstbaserade pensionen. Men för att få maximal garantipension ska man ha varit bosatt i Sverige 40 år som vuxen.

Utbildningsnivån spelar också in, precis som för inrikes födda, och män har högre pensioner än kvinnor i alla åldrar. I den äldre åldersgruppen, födda på 1960-talet, som har eftergymnasial utbildning återfinns de största skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda. Det finns flera tänkbara förklaringar till detta. Akademiker i den senare delen av yrkeslivet har högre löner, större andel tjänstepension och premiepension, vars storlek är beroende av lång förvaltningstid (inbetalningar under hela yrkeslivet och avkastning på pensionskapitalet med ränta-på-ränta).

Rimligen finns det stor spridning mellan hur många år man har varit yrkesverksam i Sverige (vilket inte gäller för utrikesfödda i de yngre generationerna som redan bor eller arbetar i Sverige för att vara med i jämförelsen som visar här). För de med forskarutbildning tycks skillnaderna, relativt sätt, vara mindre men utrikes födda med forskarutbildning är relativt få i denna jämförelse. För de med lägst utbildning och inkomst fyller garantipensionen på den inkomstbaserade pensionen, och tjänstepensionen är inte lika stor, vilket sammantaget ger en mindre skillnad mellan inrikes och utrikes födda. Utrikes födda kan ha pension intjänad i sitt hemland vilket inte ingår i denna jämförelse.

Vill du veta mer?

Podd

Spotify: Ger utbildning högre pension?
Spotify: Pensionsprognos för utlandsfödda

Läs rapporten

Uppgifterna ovan kommer från minPensions nya rapport: ‘Ger utbildning högre pension?’

Text: Dan Adolphson Björck, minPension