Allt fler får större inbetalningar till tjänstepensionen – hur mycket får du?

En högre pensionsålder behövs för att möta utmaningen med att vi lever längre. Men det är inte det enda sättet att trygga framtidens pensioner. Det går att sätta av mer pengar också. Och på allt fler arbetsplatser är det precis vad som sker genom avtal om större inbetalningar till tjänstepensionen.

I de fyra största tjänstepensionsavtalen är det numera cirka 3,2 miljoner löntagare som omfattas av detta. I många fall handlar det om kompletterande flex- eller deltidspensionspremier i branschavtal men det kan även gå under andra benämningar eller att man helt enkelt ökar avsättningen för alla i centrala avtal. I praktiken innebär det att inbetalningen till tjänstepensionen varierar mellan 4,5 – 6 procent på lönen upp till 47 625 kr/mån (2024) och 30-31,5 procent på lönedelar över. Men andra procentsatser förekommer också.

Branschavtal i privat sektor:
955 000privatanställda arbetare omfattas av olika kompletterande premier utöver Avtalspension SAF-LO (ungefär 6 av 10).
800 000privatanställda tjänstemän omfattas av flex-/deltidspensionspremier utöver ITP (nästan alla).
Centrala avtal i offentlig sektor:
1 167 000kommun- och regionanställda omfattas av AKAP-KR (men det finns även de med högre inkomster eller tidigare intjänande som står kvar i KAP-KL).
72 000statligt anställda omfattas av flexpensionspremie inom PA16 avd 1.
200 000statligt anställda omfattas av flexpensionspremie inom PA16 avd 2 från 2024 (men upp till 36 000 inom PA16 avd 2 kan potentiellt få beviljad delpension istället).
Källa: Fora, Collectum, Pensionsvalet, Valcentralen/Skadikon och SPV 2023.

Tanken med den förstärkta tjänstepensionen är att man ska få ökad flexibilitet att gå ner i arbetstid i slutet av yrkeslivet alternativ fortsätta arbeta i samma omfattning och få en högre pension. En fördel med att förstärka tjänstepensionen är att man kan få låga avgifter och för arbetsgivarna är det en enkel och kostnadseffektiv administration.

Samtidigt finns det nackdelar. Alla vill inte avsätta mer pengar till pensionen. I dessa tider när många har svårt att få sin ekonomi att gå ihop värdesätter man nog en löneökning istället. Att förstärka pensionerna tar dessutom tid. Det är framför allt en reform för dagens unga som hinner spara ihop ett tillräckligt stort kapital. Dessutom innebär det ökade kostnader för arbetsgivarna.

Arbetsmarknadens parter har i etapper satt av mer pengar till tjänstepensionen på senare år medan inbetalningarna till den allmänna pensionen inte har förändrats sedan det gjordes om i mitten på 1990-talet. Förmodligen kommer vi till en punkt där balansen mellan lön idag och pension imorgon kommer diskuteras mer ingående. Och hur stor tjänstepensionen bör vara i förhållande till den allmänna pensionen.

De tre viktigaste faktorerna för att få en bra pension är lönen, tiden i arbetslivet och att man får tjänstepension i sin anställning. Samtidigt är frågan om hur mycket arbetsgivaren betalar in till tjänstepensionen allt viktigare. För det skiljer sig åt mellan olika arbetsplatser.

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

Fler nya användare på minPension än invånare i Örebro län

Nu har vi kommit en bit in i januari och på minPension vill vi ta tillfället i akt och titta tillbaka på året som har passerat. En hel del har hänt på området pensioner, nya villkor för anställda i kommun och region, statligt anställda och pensionsgruppen är överens om att det ska vara möjligt att pausa uttag av tjänstepensioner.

Även på minPension.se har det hänt en hel del och vi ser fortsatta ökningar i användandet av våra olika tjänster. I det här inlägget tänkte vi belysa olika delar av vår statistik. Som vanligt i samband med avslutat kvartal publicerar vi kvartalsstatistik under fliken ”Statistik” här på bloggen.

Fler än 9 av 10 svenskar mellan 65 och 69 använder minPension

Man kan använda minPension från att man fyller 16 till och med att man fyller 80. När vi tittar på antalet användare per ålder, beräknat utifrån innevarande år och födelseåret, jämfört med Sveriges befolkning kan vi få en bild av vilken del av befolkningen som använder våra tjänster. På totalen ser vi att 60 procent av befolkningen mellan 16 och 80 har använt eller använder minPension. Vi är speciellt glada för att i användarna som är mellan 65 och 69 mer än 9 av 10 svenskar använt minPension.

Diagram 1 visar antalet registrerade användare som andel av Sveriges befolkning (SCB, M2023M10).

Fler nya användare än vad som bor i Örebro län

Under året har det tillkommit nästan 320 000 användare. Det är fler än antalet som bor i hela Örebro län (307 772, SCB 2022). Åldersfördelningen bland dessa visar att intresset för pensionskunskap är fortsatt stort i alla åldersgrupper och under 2023 utgjorde användare som är yngre än 40 år nästan 60 procent av alla nya användare. Användare yngre än 40 gjorde under året 4,7 miljoner prognoser och 775 000 användare i denna åldersgrupp loggade in. Detta innebär att användare yngre än 40 i genomsnitt gjort 6 prognoser under 2023.

Diagram 2 visar andelen nyregistrerade användare uppdelat på olika åldersgrupper.

48,7 miljoner prognoser under 2023

När det gäller våra användares aktivitet, ser vi att antalet inloggningar har ökat varje månad förutom under januari. Den procentuella ökningen visas i diagrammet med blå staplar och storleken på förändringen visas i den vänstra axeln. Den röda linjen visar antalet miljoner inloggningar varje månad under 2023.

Under året har vi som mest inloggningar under det första kvartalet. Vi ser även en stor ökning i antal inloggningar under månaderna som vanligtvis har varit lugnare. Totalt har antalet inloggningar ökat med 11 procent under 2023 jämfört med 2022. Under året har det gjorts 48,7 miljoner prognoser vilket är en ökning jämfört med 2022 med 23 procent. Att antalet prognoser ökar mer än antalet inloggningar innebär att användare överlag gör fler prognoser per besök än tidigare.

Vi ser även generellt stora ökningar i inloggningar per månad. Den procentuella ökningen jämfört med samma månad år 2022 visas i blått i diagram 3. Antal inloggningar per månad visas med den röda linjen. Generellt ser vi att aktiviteten framförallt har ökat under våra lugnare månader.

Diagram 3 visar förändringen i antal inloggningar (jämfört med samma månad år 2022) i blå staplar och antalet inloggningar per månad under år 2023 i rött.

Användarna av ”Överföra plan” ökade med 76 procent

Det finns flera olika verktyg för att göra prognoser på minPension, en av dessa är Uttagsplaneraren. I Uttagsplaneraren finns möjlighet att spara och jämföra flera olika uttagsplaner och när det är dags att påbörja uttag finns stöd att överföra valen direkt till tjänstepensionsbolaget. Användningen av Uttagsplaneraren kan delas upp i fyra steg:

  1. Användaren börjar göra prognoser i Uttagsplaneraren och bekantar sig med verktyget
  2. En eller flera planer sparas så att användaren lätt kan återkomma till planerna senare
  3. När användaren har bestämt sig för en uttagsplan som matchar användarens preferenser väljs den planen
  4. När uttaget närmar sig kan delar av den valda planen överföras till dom bolag som har stöd för funktionen

Diagram 4 visar förändringen i antal användare i Uttagsplanerarens olika steg mätt utifrån antalet användare i slutet av 2022.

I alla fyra steg ser vi stora ökningar i antalet användare jämfört med antalen vid slutet av 2022. Antalet användare som har valt och överfört en plan har ökat med 64 respektive 76 procent. Antalet som har gjort en prognos med verktyget och som sparat en plan har ökat med 22 respektive 30 procent.

Text: Ivar Wahlstein, statistiker på minPension

Januari – testa när du har råd att gå i pension

Januari brukar kallas årets fattigaste månad. Nu tvingas vi hålla igen efter julens alla utgifter. När du ändå är sparsam, passa på att testa när du har råd att gå i pension.

De allra flesta av oss kommer att ha mindre pengar att röra oss med när vi blir pensionärer. Att anpassa sig till en tunnare plånbok kan vara jobbigt. Det är svårt att beräkna vilka kostnader som det kanske går att dra ner på.

Därför är en sparmånad bra träning för vad som komma skall.

Vad får du i pension?

Ta reda på vad du kan räkna med att få i pension.

Gör en prognos och se vad du får. En normal pension ligger på kanske 65 procent av det du tjänar idag. Men det är stora skillnader beroende på hur mycket du jobbat under ditt arbetsliv, så det är viktigt att du tittar på din egen prognos.  Har du fyllt 54 år kan du testa i Uttagsplaneraren på minPension. Här får du även en indikation på vad pensionen blir när skatten är dragen.

Se vad som händer om du tar ut pensionen tidigt eller om du väntar något år. Att vänta brukar betyda någon eller några tusenlappar mer i månaden i pension.

Testa om du klarar dig på din framtida pension

Försök att klara dig på den pension som du kommer att få i framtiden.

Klara du dig på 65 procent av lönen? Vad kan du dra ner på här och nu? Vad händer om du skulle ha lägre utgifter för till exempel boende eller bil? Spara in på det som går!

Om du har tur får du dessutom pengar över nu när du fortfarande har en lön. Om du orkar fortsätta att vara snål någon eller några månader till blir det nog en rätt bra slant över.

Gör en pensionärsbudget

Fundera på vad som är en rimlig pensionärsbudget.

Hur sparsam orkar du vara, år efter år? Är det kanske värt att arbeta lite längre för att få en bättre pensionärsekonomi? Kan du kombinera arbete och pension några år?

Tänk på att pensioner vanligtvis inte stiger i samma takt som din lön har gjort. Pensionsutbetalningarna kan till och med sjunka vissa år. Se till att du har lite utrymme för oväntade utgifter även på sikt. Fortsätt att ha ett buffertsparande. Läs mer i vårt tidigare blogginlägg ”Vad kostar en pensionär 2024”.

Vissa utgifter kan vara svåra att förutse. Räntan på lån kan stiga kraftigt, elkostnaderna också. Kostnaderna för glasögon, tandvård och läkarbesök kan kosta mer när du blir äldre.

Ta hjälp av gratisverktygen

Ta hjälp med planeringen. Använd de bra hjälpmedel som finns. På Konsumentverkets hemsida finns en bra budgetmall – du hittar den här

Oroar du dig för att pengarna inte ska räcka till? Ta kontakt med kommunens budget- och skuldrådgivare redan nu, läs mer på Konsumentverkets hemsida. De kan både hjälpa dig med din ekonomi i dag och planera din pensionärsekonomi. Att ställa om sin ekonomi och krympa kostnader är en omställning som kan behöva ta tid. 

Tänk på att det finns stöd att få som pensionär. Bostadstillägget kan förbättra ekonomin betydligt. Läs mer om stödet hos Pensionsmyndigheten och se om det kan gälla för dig.

Text: Kristina Kamp, minPension

Vem ärver dina pensioner?

Pension är förstås i första hand pengar som du ska leva på när du blir gammal. Men vad händer med pengarna om du dör ifrån dem? I minPensionsPodden går vi igenom vad som gäller för efterlevandeskydden i dina tjänstepensioner – följ länken här nedanför.

I minPensionsPodden går Robert Cederberg från Skandia igenom efterlevandeskydden i de fyra stora tjänstepensionerna. Lyssna via länken eller i din poddkanal och få reda på vad du behöver göra och tänka igenom.


Ta reda på vad som gäller för dig och dina pensioner

Tänk på! Olika typer av pensioner har olika skydd.

Efterlevandeskydd är ett samlingsnamn för olika typer av ekonomiska ersättningar till anhöriga. Men det finns en hel del begrepp att hålla reda på. Om det blir förvirrande har vi sammanställt en ordlista längst ner i den här texten.

Den allmänna pensionen

Grundregeln är att din familj inte får några pengar. När du dör fördelas din intjänade pension till andra pensionssparare. För premiepensionen kan du teckna ett efterlevandeskydd när du börjar ta ut din premiepension första gången, läs mer hos Pensionsmyndigheten.

Om du dör före 66 års ålder kan din familj få olika typer av efterlevandestöd, läs mer om dem hos Pensionsmyndigheten.

Tjänstepensionen

I tjänstepensionerna finns olika typer av efterlevandeskydd. Du kan själv behöva ansöka om dem. Du kan också ta bort skyddet om du inte längre tycker att det behövs. Nackdelen med efterlevandeskydden är att de kan minska dina egna pensionsutbetalningar.

Gör så här för att kolla vad som gäller för dig

Ta först reda på vilken eller vilka tjänstepensioner du har. Det gör du lättast genom att logga in på minPension och klicka på fliken ”Intjänad pension”. I rutan ”Tjänstepension” kan du se vad dina avtal heter. De allra flesta har sin tjänstepension i något av de fyra stora avtalen: ITP, SAF-LO Avtalspension, PA16 eller AKAP-KR.

Om du vill veta om du har ett återbetalningsskydd kan du antingen logga in hos bolaget där dina pensionspengar finns. Eller också kan du vända dig till valcentralen dit din arbetsgivare skickar inbetalningen till din tjänstepension.

Mer om valcentraler hittar du i en av våra artiklar på minPension.

Dina tjänstepensioner kan ha olika villkor för efterlevandeskydd och vilka som omfattas av skyddet.  Ibland behöver man vara gift för att omfattas, i dessa fall får alltså inte sambor några pengar. Men även i de fall efterlevandeskyddet omfattar sambor kan det finnas särskilda villkor som måste uppfyllas.

Vid en skilsmässa, eller om ni flyttar isär, upphör vanligtvis efterlevandeskydden att gälla. Men det går att se till så att även ett ”ex” kan få del av pensionspengarna.

Läs mer om efterlevandeskydd för de olika avtalen

Läs mer hos Alecta om ITP (för privatanställda tjänstemän)

Läs mer hos Fora om SAF-LO Avtalspension (för privatanställda arbetare)

Läs mer hos Kåpan om PA16 (för statligt anställda)

Läs mer hos KPA om AKAP-KR (för anställda i kommun eller region eller
Läs mer hos Skandia om AKAP-KR (för anställda i kommun eller region)

Ordlista – det här betyder pensionsorden

  • Efterlevandeskydd
    Efterlevandeskydd är ett samlingsnamn på det stöd som går till familjen vid dödsfall. Det är också benämningen på det skydd som går att teckna för premiepensionen i samband med din pensionering. Om du tecknat skyddet får din partner din premiepension så länge han eller hon lever.
  • Familjepension 
    Familjepension finns i vissa tjänstepensioner, t ex ITP2 och ger ersättning till make eller maka och barn under 20 år.  Gäller bara om du har en lön högre än 7,5 inkomstbasbelopp. Motsvarar en månadsinkomst på 47 625 kr år 2024.

  • Familjeskydd
    Familjeskydd kan väljas till i tjänstepensionen. Det är en försäkring som ger dina anhöriga ett visst belopp pengar om du dör före pensionering.

  • Omställningspension 
    Omställningspension är ett stöd till dina anhöriga i den allmänna pensionen. Gäller om anhörig till den som dött är under 66 år och till barn.

  • Återbetalningsskydd
    Återbetalningsskydd finns i tjänstepensionen och är oftast något du behöver lägga till själv. Skyddet ger dina anhöriga de pengar du tjänat in till tjänstepensionen om du dör.
     
  • Änkepension 
    Änkepension är ett stöd till maka i den allmänna pensionen.  Änkepension kan i vissa fall betalas ut till personer som gift sig senaste den 31 december 1989 med den som avlidit.  Det finns särskilda regler för änkor som är födda 1944 och tidigare. Läs mer om änkepension hos Pensionsmyndigheten.

Text: Kristina Kamp, minPension

Bättre tjänstepensioner lyfter pensionsnivån

Ny rapport från minPension visar att pensionen stiger i förhållande till den sista lönen. Skillnaden från förra året beror på ökade inbetalningar till tjänstepensionerna.

För sjunde gången har minPension gått igenom användarnas prognoser för att jämföra skillnaden mellan de förväntade slutlönerna med de första pensionsuttagen, det som brukar kallas kompensationsgrad. I år har kompensationsgraden höjts jämfört med förra årets mätning. Skillnaden är cirka två procentenheter.

Det som lyfter kompensationsgraden i årets rapport är framför allt tjänstepensionen. Den har i genomsnitt stigit med drygt 1,8 procentenheter jämfört med 2022 års rapport. Den sammanlagda inkomst- och premiepensionen har stigit med drygt 0,3 procentenheter.

I #minPensionsPodden går vi igenom insikterna i årets rapport. Vilka är vinnare – och vilka är förlorare? Ser kvinnor och mäns kompensationsgrader ut att bli mer lika för yngre generationer? Hur ser det ut för gruppen utrikes födda?

Rapporten hittar du på minPension.se/om minPension.

I dagens fråga tar vi upp varför det är viktigt att aldrig logga in med e-legitimation på uppmaning av någon annan. Bra tips på hur du skyddar dig och dina uppgifter på nätet hittar du på Svårlurad.se.


Så tar du tempen på din premiepension (PPM)

Den här helgen får vi in nya pengar på premiepensionskontot. Den här delen av den allmänna pensionen är den som växter bäst. Utan den hade vi behövt jobba ännu längre.  Du kan själv lätt kolla hur det går för ditt PPM-sparande och se hur stor betydelse det har för din totala pension.

Premiepensionen, PPM-fonderna, är den del av den allmänna pensionen som placeras i fonder. Fondernas värde över tid avgör vad du kommer att få i pension från den delen av alla dina pensioner.

Pengarna kommer in när du betalar skatt på lön. Andelen är 2,5 procent av lönen upp till en lön på cirka 50 000 kronor i månaden (år 2023).

Varje år i december sätts pengarna in på ditt premiepensionskonto, som du kan se om du loggar in på Pensionsmyndighetens hemsida.

I år är maxinbetalningen strax under 14 000 kronor. Pengarna fördelas på de fonder du har valt.

Har du inte gjort något val?

Då hamnar pengarna i AP7Såfa. Det är en global aktiefond. När du fyllt 56 år kommer delar av de pengarna i stället att gradvis flyttas till en räntefond, men lägre risk.

Hur vet du om du valt fonder eller inte?

Du kan logga in på Pensionsmyndighetens hemsida och se vilka fonder du har. Här kan du också byta fonder om du vill. Det finns omkring 400 olika att välja på just nu.

Är PPM bra för pensionen?

För de allra flesta växter premiepensionens pengar snabbare än de pengar som finns i inkomstpensionen, den andra delen av den allmänna pensionen.

Värdeutvecklingen för premiepensionen ligger på omkring åtta procent om året. Inkomstpensionens värdeutveckling är omkring tre procent.

Hur vet du hur det går för fonderna?

Börja med att logga in på Pensionsmyndighetens hemsida och klicka på ”Se dina fonder”. Här kan du se vilka fonder du valt, värdeutvecklingen i år, men även den årliga värdeutvecklingen över tid.

Under rubriken ”Statistik och Publikationer” kan du sedan se hur fondsparandet har utvecklat sig över tid för alla premiepensionssparare. Notera att här har olika sparare olika startår. Men du kan ändå jämför din värdeutveckling med andras. Så här såg det ut den sista oktober 2023.

Årlig värdeutveckling på individuella premiepensionskonton. Källa: Pensionsmyndigheten

Hur viktig är premiepensionen för den totala pensionen?

Premiepensionen har inte funnits så länge. Det var först år 2000 som det gick att välja fonder första gången. Det betyder att den som är född på 60-talet inte har tjänat in till premiepension under hela sitt arbetsliv. Det har däremot de flesta 70-talisterna gjort och alla som är ännu yngre kommer att få inbetalningar till premiepensionen under hela sitt arbetsliv.

Eftersom det finns ett tak för intjänande i den allmänna pensionen vid inkomster på omkring 50 000 kronor i månaden (år 2023) så betyder det att premiepensionens betydelse för den totala pensionen minskar för de som har höga löner.

Diagrammet här nedanför visar premiepensionens andel av den totala pensionen i olika inkomstnivåer i prognoserna på minPension. Den redovisas som andel pension i förhållande till slutlönen. De flesta har en total kompensationsgrad på 65–70 procent.

Kompensationsgrad, pension i förhållande till lön, i olika inkomstlägen. Uppdelat på inkomstpension, premiepension och tjänstepension. Källa: minPension

För inkomster upp till cirka 50 000 kronor i månaden är andelen premiepension ungefär 15 procent av den totala pensionen (10 procentenheter av en total kompensationsgrad på 65 procent = 15 procent andel av den totala pensionen). För riktiga höginkomsttagare är andelen premiepension ungefär åtta procent av den totala pensionen.

Vad händer om vi får en börskrasch?

Det beror förstås på vilka fonder du valt och hur de påverkas av en allmän nedgång på världens börser.  Men om din pension är 25 000 kronor och andelen premiepension är 15 procent så motsvarar det 3 750 kronor i månaden. Om besparingarna i premiepensionen halveras så blir det 1 875 kronor kvar. De som drabbas direkt är de som har börjat ta ut sin premiepension. Men även de pengarna kan ju stiga igen om börskurserna vänder.

Är det inte bättre att ha allt i inkomstpensionen?

Sannolikt påverkas även inkomstpensionen av en börskrasch. Arbetslöshet och lägre tillväxt i ekonomin påverkar även den delen av pensionen. Även tjänstepensionerna påverkas förstås av en sämre världsekonomi.

Text: Kristina Kamp, pensionsexpert på minPension

Hur påverkas min pensionsutbetalning av börsens svängningar?

Förr om åren var pensionen bestämd på förhand. Det var ett visst belopp eller en viss procent av den lön man hade när man gick i pension. Det gällde både för det gamla allmänna pensionssystemet och för de flesta tjänstepensioner.

Men sedan 90-talet har det skett ett tydligt skifte. En allt större del av pensionen, både allmän pension och tjänstepension, är beroende på hur finansmarknaderna utvecklas. Premiepensionen (”PPM-fonderna”) var på små belopp till en början men står numera för en ansenlig andel av försörjningen för många som nyligen har blivit pensionärer. Förmånsbestämda tjänstepensioner har successivt ersatts av premiebestämda motsvarigheter. Man kan välja mellan traditionell försäkring (ett sparande med en garanti där pensionsbolaget sköter förvaltningen) eller fondförsäkring (där man kan välja fonder). Under utbetalning kan aktieandelen variera, ofta 20-60 procent för traditionell försäkring medan fondförsäkring kan innehålla upp till 100 procent.

Över tid har fondförsäkring vunnit mark. Ökningen syns tydligt i SCBs Sparbarometer. För 20 år sedan var 7 procent av svenskarnas tjänstepension placerad i fondförsäkring, för 10 år sedan var det 24 procent och nu är det 37 procent. Om man räknar bort förmånsbestämd tjänstepension (där man inte kan välja egen placeringsinriktning) är skiftet ännu mera påtagligt. Bland minPensions användare är cirka 57 procent av allt premiebestämt tjänstepensionskapital placerat i fonder eller i depåer.

SCB Sparbarometern. Ställningsvärden över hushållens finansiella förmögenhet (miljoner kronor)
2003
(kvartal 3)
2013
(kvartal 3)
2023
(kvartal 3)
Tjänstepension1 107 5732 041 0604 047 783
traditionell försäkring1 031 0011 559 0652 555 753
fondförsäkring76 572481 9951 492 030
Premiepension128 130601 2522 162 533

Det finns både för- och nackdelar med denna utveckling. När pensionen betalas ut kommer månadsbeloppen att variera mer för yngre pensionärer än för äldre. En börsnedgång som den under 2022 innebär sänkt utbetalning för de delar av pensionen som är beroende av finansmarknaderna. Den andra sidan av myntet är förstås att man kan få högre långsiktig avkastning på pensionen. Pensionspengarna läggs inte på hög när de betalas ut. I själva verket fortsätter pensionen förvaltas och den långsiktiga värdeutvecklingen har varit betydligt bättre än att ha pengarna på ett bankkonto som många jämför med.

Samtidigt ska man också komma ihåg att stora delar av pensionen, som inkomstpension och förmånsbestämd tjänstepension, beror på inkomst- och prisutvecklingen (inte börsutvecklingen).

Tre tips för dig som har pension under utbetalning:

1. Kolla om du kan göra placeringsval för delar av din pension
Ta reda på om du har fondförsäkring för din premiepension, tjänstepension och eventuell privat pension. Då kan du göra fondval hos Pensionsmyndigheten och hos pensionsbolaget både när du tjänar in till din pension och under utbetalning. Om du har flera fondförsäkringar kan du göra flera olika val. I de flesta fall kan du byta fonder med e-legitimation. Det kostar ingenting att byta fonder och det finns inga skatteeffekter för själva fondbytet.

2. Ta ställning till risknivå
Fonder går upp och ner i värde. Och fonder med hög risk svänger mer medan de med låg risk har en mer stabil värdeutveckling. Över tid har fonderna haft olika avkastning och det gör att man kan ha en annan riskfördelning än den man hade från början. Generellt är inställningen till risk även kopplat till ålder. I unga år kan många tänka sig en högre risk men med stigande ålder efterfrågas ofta lägre risk. Men inställningen till risk skiljer sig åt mellan olika personer. Tänk igenom vad som passar dig.

3. Fundera över om du vill vara aktiv eller inte
Pensionen utbetalas under en lång tid och man får vara med om både börsuppgångar och börsfall. Att tajma dessa händelser genom fondval kan vara svårt. Om man väljer fonder med en smalare inriktning, t.ex. viss bransch, kan man behöva se över sitt val oftare. Breda fonder har en större riskspridning inbyggt. Om du inte själv vill välja fonder finns det generationsfonder som anpassar risken automatiskt beroende på din ålder. Premiepensionen förvaltas alltid i fonder fram till utbetalning då man kan välja mellan att så kvar i fonder eller byta till traditionell försäkring.

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

Allt du behöver veta om din tjänstepension som statligt anställd

Det har hänt mycket i tjänstepensionerna de senaste åren. Arbetsmarknadens parter har förhandlat fram nya villkor både för avsättningar till premier och nya åldersgränser. Bland annat i PA16 som är tjänstepensionen för anställda inom staten.

Olika regler gäller inom PA16 beroende på när du är född. Parterna har därför valt att dela upp avtalet i två avdelningar. Om du är född 1988 eller senare tillhör du PA16 Avd 1, om du är född 1987 eller tidigare tillhör du PA16 Avd 2.

Christina Lindh från SPV är gäst i minPensionsPodden och berättar för oss vad som gäller. Programmet är uppdelat i två. Ett för varje avdelning. I det första pratar vi om avdelning 2. I det andra avsnittet går vi igenom avdelning 1 och avslutar med veckans fråga.

Sämre kronkurs sänker pensionen

Drömmer du om att flytta utomlands som pensionär? Tänk på valutaeffekten! För fem år sedan motsvarade en pension på 20 000 kronor i månaden 1 940 euro. Nu, hösten 2023, ger samma svenska pension 1 680 euro. Det betyder att den svenska pensionens värde har minskat med 14 procent. Bättre har kronan hållit mot valutan i Turkiet och Norge.

Jämför vi valutakurserna tio år tillbaka så har kronan tappat mer än 25 procent mot euron som ju är valuta i länder som Finland, Spanien och Kroatien.

Den som bara är borta några veckor behöver kanske inte fundera så mycket på valutaeffekter även om semesterresan också svider mer i plånboken än tidigare. Men för den som tänker betala hyra och mat i ett annat land kan förändringar i valutakurser bli rätt kännbara.

Svenska pensionsutbetalningar är kopplade till den svenska kronan, även om det går att få pensionen utbetald i lokal valuta för dem som ber om det.  Att då bo i ett land där valutan blivit starkare jämfört med den svenska kronan betyder att köpkraften kraftigt minskar för den som får svensk pension.

Valutakurser kan variera kraftigt över tid, både upp och ner jämfört med den svenska kronan. Förändringar på 20-30 procent på något år är inte ovanliga för till exempel stora valutor som euron och dollarn. Pensioner från Sverige har den svenska kronan som bas, och därför kan alltså köpkraften för pensionen variera. Ett tips brukar vara att försöka ha ett sparande i den lokala valutan för att jämna ut svängningarna.

Den som letar efter ett land där den svenska kronan stärkts får satsa på Turkiet. Här råder hyperinflation och liran har rasat med mer än 80 procent på tio år.

Fler saker att tänka på om du planerar att flytta från Sverige som pensionär

  • Garantipension och andra stöd till dig som är pensionär, som bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd, betalas inte ut om du flyttar till ett annat land.  Undantaget är inkomstpensionstillägget som fortfarande betalas ut.
  • Du betalar fortfarande skatt på svensk pension. Det kallas för SINK-skatt. Mer om det kan du läsa om på Skatteverkets hemsida
  • En gång om året behöver du bevisa att du fortfarande lever genom att lämna ett levnadsintyg. Läs mer om det på Pensionsmyndighetens hemsida

Värdet över tid av svensk pension i andra valutor

Så här mycket har en svensk pension på 20 000 kr/mån varit värd i andra valutor.

Euro

ÅrVärde
20132 270 euro
20181 940 euro
20231 680 euro

Danska kronor

ÅrVärde
201316 950 DKK
201815 150 DKK
202312 660 DKK

Norska kronor

ÅrVärde
201318 350 NKR
201818 520 NKR
202320 000 NKR

US Dollar

ÅrVärde
20133 070 dollar
20182 460 dollar
20231 795 dollar

Turkiska lira

ÅrVärde
20136 140 lira
20189 260 lira
202351 000 lira

Text: Kristina Kamp, pensionsexpert på minPension

Vad händer med pensionspengarna när du dör?

Det är tråkigt, jobbigt och läskigt att tänka på döden. Vi vill ju leva för alltid och aldrig behöva skiljas från våra nära och kära. Ändå är det bra att gå igenom vad som händer med dina tillgångar den dagen du dör. Både för dig själv och dina anhöriga.

Vissa pensioner går att ärva, men ofta behöver du då göra ett aktivt val. Kanske har du lagt till ett skydd för länge sedan som inte längre behövs? Dina barn kanske har blivit vuxna eller så bedömer du att din partner skulle klara sig bra utan pengar från din pension. Om du tar bort skyddet från en pension ökar värdet på den med upp till 20 procent. Mer pengar till dig själv alltså. Det beror på att du då får ta del av arvsvinster* .

Hos Konsumenternas kan du själv räkna ut vad ett efterlevandeskydd kostar för olika kollektivavtalade pensioner.

Vill du veta mer om hur din familj kan ärva dina pengar ska du följa den här länken till vår artikel på minPension.

Avtalen för tjänstepensioner ser olika ut. Att fråga vänner och bekanta om vad som gäller kan därför ge dig helt fel svar. Du behöver själv ta reda på vad som gäller för just dig.

Är du privatanställd arbetare: Avtalspension SAF-LO

Du kan välja till efterlevandeskydd. Då får dina anhöriga dina sparade pensionspengar om du dör.  Läs mer hos valcentralen Fora

Är du anställd i kommun eller region: AKAP-KR

Du har ett efterlevandeskydd som du kan välja bort om du vill. 
Läs mer om återbetalningsskydd hos KPA Pension
Läs mer om återbetalningsskydd hos Skandia

Är du privatanställd tjänsteman: ITP

Skydden ser olika ut beroende på om du tillhör ITP 1 eller ITP 2. Om du loggar in på Collectum ser du vad som gäller för dig.

Är du statligt anställd: PA 16

Du har efterlevandepension. Du kan också välja att ha återbetalningsskydd på delar av din tjänstepension som finns hos Kåpan Pensioner och på den valbara delen. Logga in hos kapan.se eller hos den förvaltare du valt för din valbara del för att se och ändra återbetalningsskydd.

Har du ett annat pensionsavtal?

Fråga din arbetsgivare vad som gäller för dig om du är osäker!

Den allmänna pensionen då?

Här kan din familj inte ärva de pengar du tjänat in. Däremot finns det andra stöd, som omställningsstöd och i vissa fall änkepension. Läs mer hos Pensionsmyndigheten.

Den allmänna pensionen betalas alltid ut livsvarigt och bygger till viss del på att den som lever länge får ta del av pensioner från dem som dör tidigare.

När en person dör fördelas pengar på dennes pensionskonto ut i form av arvsvinster* till de i samma ålder som fortfarande lever. Arvsvinsterna bidrar till att deras pensionsutbetalningar kan fortsätta livet ut, utan att pengarna tar slut.

Du kan teckna efterlevandeskydd för din premiepension

Du kan teckna efterlevandeskydd för premiepensionen den första gången du ansöker om allmän pension. Om du avstår då, kan du inte välja till det senare.

När du tecknar efterlevandeskydd för din premiepension blir din tilldelning av arvsvinster betydligt lägre. Om du avstår skydd fördelas dina pengar som arvsvinster på övriga pensionssparare och pensionärer.

*Vad är arvsvinst?

Arvsvinst får den som inte har efterlevandeskydd på sin pensionsförsäkring och den gör den egna pensionen högre. Arvsvinsten kommer från försäkrade som dött i samma åldersgrupp som också avstått efterlevandeskydd. Pengarna som finns kvar när någon dör, ärvs av dem som lever.

Text: Maria Eklund, minPension