Börsoro, fondflytt och känslostyrda val – vad säger trenderna?

När Donald Trump tillträdde som president i februari 2025 började kapitalet röra på sig. Sedan kom nya handelstullar – och världens börser skakade.

Men vad låg egentligen bakom flyttarna i början av året från USA till Sverige och Europa? Var det rationella analyser eller känslostyrda reaktioner? Var det småsparare som snabbt flyttade sina fonder? Eller institutionella jättar som viktade om portföljerna i tysthet?

I det här avsnittet av minPensionsPodden pratar vi om årets fondtrender tillsammans med Fredrik Hård af Segerstad från Fondbolagens förening. Vi reder ut hur svängningarna påverkat våra sparbeslut – och om det går att se några mönster i hur vi väljer att placera våra pengar.

I veckans lyssnarfråga får Marika veta var man kan få digitalt stöd för sina fondval.

Lyssna på avsnittet via länken eller där poddar finns – och bli lite klokare på hur känslor, händelser och världsläget styr vårt fondsparande.

Deklaration och intjäning av pension – hur hänger det ihop?

Mer än åtta miljoner svenskar ska deklarera nu i dagarna. Många tänker förstås på hur mycket skatt man betalar, vilka datum som gäller och om man har några avdrag. Men inkomsten är också avgörande för hur mycket som betalas in till pensionen.

Inom kort kommer Skatteverket börja skicka besked om slutgiltig skatt till dig som har godkänt din deklaration. På översta raden i slutskattebeskedet framgår storleken på din pensionsgrundande inkomst (PGI) för den allmänna pensionen under 2024. Inkomster av lön, arvoden, sjukpenning, föräldrapenning och a-kassa räknas som pensionsgrundande inkomst. Däremot är kostnadsersättningar, kapitalinkomster och stipendier inte pensionsgrundande. Och naturligtvis inte heller pensionsutbetalningar.

Det finns ingen undre eller övre åldersgräns för intjänande till den allmänna pensionen.* Det krävs dock att man har en årsinkomst på minst 42,3 procent av prisbasbeloppet, 24 238 kr för 2024 (24 873 kr för 2025). Det finns ett inkomsttak för den allmänna pensionen som gör att årsinkomster över 614 934 kr för 2024 (650 442 kr för 2025) inte ger några ytterligare pensionsrätter.

Skatteverket skickar uppgiften om din pensionsgrundande inkomst till Pensionsmyndigheten. När beskedet om slutgiltig skatt kommer kan du kontrollera att uppgiften som ligger till grund för din allmänna pension stämmer.

Frågor och svar

Tjänar jag inte in pension över inkomsttaket?

Inkomsttaket i den allmänna pensionen innebär att det blir extra viktigt att ha tjänstepension för de delar av lönen som inte ger allmän pension. De allra flesta avtal ger mer tjänstepension på högre löner (för att kompensera för att man inte får allmän pension).

Varför får jag inte besked om tjänstepensionen i min inkomstdeklaration?

Den allmänna pensionen kommer från staten. Tjänstepensionen kommer från jobbet, i de flesta fall genom kollektivavtal mellan arbetsgivare och fackförbund men det finns även individuell tjänstepension. Därför får du separat besked om din tjänstepension.

Hur kan jag kolla upp att uppgifterna för tidigare år stämmer?

För den allmänna pensionen är det lätt att kolla pensionsrätter på Pensionsmyndighetens hemsida. När du är inloggad kan du under ’Mina tjänster’ (högst upp till höger) välja ’Mina pensionskonton’ för att se pensionsgrundande inkomster och belopp långt tillbaka i tiden. Du kan alltså se uppgifter för enskilda år men du får inte upp dina gamla inkomstdeklarationer (de finns hos Skatteverket).

För kollektivavtalade tjänstepensioner kan du kolla vilka uppgifter som din arbetsgivare har rapporterat in hos valcentralerna eller direkt hos pensionsbolagen (det senare gäller förmånsbestämd eller individuell tjänstepension).

Vill du veta mer?


minPensionsPodden

Spotify: Tio pensionsfällor – och hur du undviker dem
Spotify: Byter du jobb? Tänk på pensionen!
Spotify: Bästa tipsen inför lönesamtalet

Testa minPension för unga

Få koll på vad som påverkar pensionen i vårt verktyg för unga

*Undantaget är de som är födda 1937 eller tidigare där det inte beräknas någon pensionsgrundande inkomst (eftersom man omfattas av tilläggspension från det tidigare pensionssystemet som inte ger intjäning efter 65 år).

Text: Dan Adolphson Björck, minPension

Utbildning ger högre pension

Utbildning på högskola och universitet ger högre pension. Det visar nya uppgifter från minPension.

För nionde gången har minPension jämfört skillnaden mellan de förväntade slutlönerna med de första pensionsuttagen, det som brukar kallas kompensationsgrad. Årets rapport är baserad på pensionssparare som har gjort prognoser på minPension där SCB har verifierat utbildningsnivån. 

Tabell: Genomsnittlig förväntad pension vid riktåldern

(kr/mån) 
Samtliga27 500 
Förgymnasial 24 600 
Gymnasial 26 100 
Eftergymnasial 29 300 
Forskarutbildning 37 800 

– Utbildning på högskola eller universitet ger i snitt 3 200 kronor mer i pension varje månad livet ut jämfört med gymnasial utbildning. Även om akademiker får en högre pension än de med enbart gymnasial utbildning, spelar lönen under arbetslivet en större roll för pensionens storlek. Detta beror på flera faktorer bland annat senare etableringsålder på arbetsmarknaden för akademiker, att löneökningar kommer relativt sent i yrkeslivet och pensionssystemets utformning säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension.  

Andelen högskoleutbildade har ökat över tid, närmare en fördubbling de senaste två decennierna, och det sägs att utbildning ska löna sig. Samtidigt har det skett stora förändringar i pensionssystemet. En allt större del av den samlade pensionen är beroende av utvecklingen på de finansiella marknaderna där tidiga inbetalningar ger större avkastningsmöjlighet genom ränta-på-ränta. Att tidigt etablera sig på arbetsmarknaden är med andra ord gynnsamt för pensionen. Men det är minst lika viktigt att man mäktar med ett långt yrkesliv eftersom medellivslängden fortsätter att stiga. Att utbilda sig mitt i livet för en andra karriär inom ett yrke med framtidsförutsättningar kan med andra ord vara bra för pensionen.  

– Kompensationsgraden förutsätter en konstant lön och konstant pensionsutbetalning. I praktiken har dock akademiker större möjligheter att mäkta med ett längre arbetsliv vilket leder till högre pensioner än vad som syns i standardiserade mått, säger Dan Adolphson Björck.  

Det är stora skillnader mellan män och kvinnor med jämförbar utbildning. Bland de som är födda på 1960-talet har män med förgymnasial utbildning en pension som är cirka 5 400 kr högre varje månad livet ut, för de med gymnasial utbildning 5 100 kr och för de med forskarutbildning 8 000 kr. Störst är dock skillnaden för de med eftergymnasial utbildning, 10 400 kr mer i pension för män jämfört med kvinnor. För yngre generationer är skillnaderna mindre. Privatanställda arbetare och utrikes födda med eftergymnasial utbildning har lägre kompensationsgrader än andra med samma utbildningsnivå. Det tyder på att den ekonomiska utväxling man får på utbildning skiljer sig åt mellan olika grupper.  

– Antagningen till höstterminen 2025 har precis öppnat. Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension. Och ha för vana att någon gång om året kolla hur du ligger till på minPension, säger Dan Adolphson Björck.  

Läs rapporten på minPension.se/Om oss

Tio pensionsfällor – och hur du undviker dem

Om du jobbar och betalar skatt tjänar du in till din allmänna pension. Om du har en omtänksam arbetsgivare får du dessutom tjänstepension. Vad kan då gå fel i ditt pensionssparande?

I minPensionsPoddens avsnitt 238 går vi igenom de tio vanligaste pensionsfällorna – och vår pensionsekonom Dan förklarar hur du bäst undviker dem. I dagens fråga undrar småbarnspappan Jocke när det är läge att ta bort återbetalningskyddet från tjänstepensionen.

Lyssna via länken nedan (som går till Spotify) eller leta upp minPensionsPodden i din egen poddkanal. Kom ihåg att slå på pushnotis för minPensionsPodden i din poddkanalen så missar du inte när vi släpper nya avsnitt.

Koll på pensionen även under utbetalning – en viktig prioritering för minPension

På minPension arbetar vi för att stötta användare som tjänar in till sin pension såväl som användare som har påbörjat uttag av någon eller alla sina pensioner. Vi vet att användare vill ha en samlad bild av sin hela pension även efter att första utbetalningen har startat. I april började VFF Pension, som tar hand om tjänstepension åt Volvoanställda, leverera pensioner under utbetalning till minPension.

Vi är mycket glada att även SPP, SH Pension, PP Pension och SPK har tillkommit under 2024. Numera är det 12 anslutna aktörer till minPension som skickar information när en pension är under utbetalning så att det utbetalda beloppet kan visas tillsammans med det övriga innehavet i prognostjänsterna. Vid årets slut är det följande som levererar pensioner under utbetalning till minPension: Pensionsmyndigheten, Alecta, AMF, SPP, Kåpan Tjänstepension, Avanza, Futur Pension, PP Pension, SH Pension, Kyrkans pension, SPK och VFF Pension.

Denna utveckling får genomslag och vi kan se att merparten av tjänstepensioner och privata pensioner hos användare mellan 63 och 70 år numera återfinns under utbetalning i användarnas prognos. Till detta finns många pensioner som inte kan inkluderas i prognosen men som fortfarande finns synlig för användare under intjänad pension. Vi vet att intresset för att kombinera pension med arbete är stort och därför arbetar vi aktivt för att fler pensioner ska kunna inkluderas i prognosen, även under utbetalning.

Uttagsplaneraren på minPension hjälper användaren att planera och simulera sina framtida pensioner och för att göra detta korrekt måste även redan påbörjade utbetalningar inkluderas. Man vill inte enbart planera sitt första uttag i Uttagsplaneraren utan även fortsätta sin planering senare som jobbonär när någon del av pensionen redan är under utbetalning. Utan dessa uppgifter riskerar användaren att överskatta eller underskatta sin framtida ekonomi om man inte har koll på sitt kontoutdrag (och eftersom de olika pensionsdelarna har olika utbetalningsdagar kan det vara en styv uppgift). Pensioner beskattas som inkomst och summan av alla inkomster avgör vilken skattesats som gäller. Om pensioner under utbetalning inte är inkluderade kan alltså skatteberäkningarna bli felaktiga. En komplett bild över både framtida och nuvarande pensioner ger användaren en mer rättvisande prognos av sin ekonomi som pensionär, vilket är en av huvudfunktionerna i Uttagsplaneraren.

Sammanfattningsvis är pensioner under utbetalning avgörande för att användaren ska kunna fatta välgrundade beslut om sin pension och undvika ekonomiska överraskningar i framtiden. På minPension kommer vi fortsätta våra dialoger med resterande anslutna aktörer för att kunna ge en komplett bild inte bara när pensionen tjänas in utan också under utbetalning.

Tjänar du in tjänstepension till 65, 66 eller 69 år?

Ett längre arbetsliv kan ge flera ekonomiska fördelar. Man är kortare tid som pensionär (månadsbeloppen för pensionen ökar med senare uttag) och längre tid som yrkesverksam (fler inbetalningar till pensionen). En vanlig fråga är om det finns en bortre åldersgräns när man inte får fler inbetalningar till pensionen.

Den allmänna pensionen fortsätter man att tjäna in så länge man har en årslön över 25 000 kr (42,3 procent av ett prisbasbelopp). Här finns inga åldersgränser för intjäning (inte att förväxla med riktåldern som är en rekommendation för när uttag av allmän pension bör ske).

När det gäller tjänstepensionen beror det på vilket avtal man omfattas av. Förmånsbestämd tjänstepension är slutbetalad vid 65 år medan intjäningen av premiebestämd tjänstepension kan fortsätta. Men i många fall, inte minst om du jobbar privat efter 65 eller 66 år får du ingen intjäning. Villkoren skiljer sig alltså åt beroende på var du jobbar.

Åldersgränser för intjäning av tjänstepension:

65 år:

Avtalspension SAF-LO (privatanställda arbetare)

ITP2 (privatanställda tjänstemän)

KAP-KL förmånsbestämd (kommun- och regionanställda)*

FTP2 (försäkringsanställda)

BTP2 (bank- och finansanställda)

GTP (kooperativt anställda arbetare)

KTP2 (kooperativt anställda tjänstemän)

Individuell tjänstepension (utan kollektivavtal)**

66 år:

ITP1 (privatanställda tjänstemän)

FTP1 (försäkringsanställda)***

KTP1 (kooperation eller folkrörelse)****

69 år:

PA16 (statligt anställda)*****

Ingen övre åldersgräns:

AKAP-KR (kommun- och regionanställda)******

KAP-KL premiebestämd (kommun- och regionanställda)*

BTP1 (bank- och finansanställda)

TPA18 (anställd Svenska kyrkan)

Frågor och svar:

Är arbetsgivaren skyldig att fortsätta betala in tjänstepension efter den ålder som anges i kollektivavtalet?

Nej, intjäningen av tjänstepension gäller oftast fram till en viss ålder som är beroende på avtal (se ovan). Du fortsätter att tjäna in allmän pension oavsett ålder.

Kan man förhandla om fortsatta inbetalningar?

Det råder avtalsfrihet så det beror på vad du och din arbetsgivare kommer överens om. I vissa fall kan arbetsgivaren fortsätta betala in tjänstepension. Det förekommer också att man enas om en löneökning (istället för tjänstepension). Men arbetsgivaren är alltså inte skyldig att betala in tjänstepension efter den tidpunkt som anges i avtal.

Hur mycket pengar handlar det om?

För många kan ett års sista inbetalning till tjänstepensionen höja pensionen med en hundralapp eller två livet ut. Att det inte handlar om större summor beror på att inbetalningen ska spridas under en lång utbetalningstid (vanligtvis cirka 20 år) och man inte får samma avkastning på sena inbetalningar som för tidiga (som har längre förvaltningstid). För de flesta är den största ekonomiska vinsten med ett längre yrkesliv att man fortsatt har lön och senarelägger pensionsuttaget samt att skatten sjunker på både lön och pension när man blir äldre (när man uppnår åldern för förhöjt grundavdrag och förstärkt jobbskattavdrag).

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

*Kommun- och regionanställd med premiebestämd KAP-KL har ingen övre åldersgräns. Avsättningen är 4,5 procent. Intjäning av förmånsbestämd KAP-KL, för de som omfattas, sker fram till 65 år.

**Anställda på företag utan kollektivavtal med individuell tjänstepension har intjäning till 65 år i de flesta fall. Men det varierar mellan olika avtal. Hör med din arbetsgivare vad som gäller.

***Försäkringstjänstemän med FTP1 tjänar in tjänstepension upp till 66 år från den 1 april 2025 och framåt.

****Tjänsteman som inom kooperation eller folkrörelse med KTP1 tjänar in tjänstepension upp till 66 år från den 1 januari 2026 och framåt.

*****Statligt anställd har intjäning av premiebestämd tjänstepension till 69 år. Intjäning av förmånsbestämd tjänstepension, för de som omfattas, sker fram till 65 år.

******Kommun- och regionanställd med AKAP-KR har ingen övre åldersgräns om denna är anställd före 69 års ålder. Från 69 år är avsättningen 6 procent på hela lönen, även över 7,5 inkomstbasbelopp.

Vill du veta mer?

Så påverkas pensionen om du jobbar länge

Hur blir pensionen för en soft girl?

”Soft girls” är ett nytt ord, men knappast ett nytt fenomen. Förr kallade vi dem kort och gott för hemmafruar. Ungdomsbarometern, som stämmer av trender bland unga, visar att många unga tjejer drömmer om ett liv utan fokus på eget ekonomiskt ansvar, där tiden istället läggs på hem och familj.

På försommaren fick soft girls tio tips för bra pensioner. Sedan dess har fenomenet fortsatt att förbrylla i media. Vi ville därför djupa i ämnet ännu en gång och bjöd in ekonomijournalisten Birgitta Piper till minPensionsPodden. Hon har under årens lopp besvarat många frågor i olika tidningar från frustrerade kvinnor som känt oro över sin ekonomi. Att unga kvinnor idag önskar bli försörjda av en man gör en henne förbryllad och väcker frågor om hur fenomenet har kunnat återuppstå? Och varför?

Lyssna på minPensionsPoddens avsnitt 230 – Hur blir pensionen för en soft girl? Med Birgitta Piper

Länken går till avsnittet i Soundcloud. Du kan också lyssna på minPensionsPodden i din egen poddkanal.

Hurra för tjänstepensionen!

Idag är det Tjänstepensionens dag! En dag som finns till bara för att fira den bästa och viktigaste löneförmånen! Så STORT GRATTIS till dig som har tjänstepension!

Är du osäker på om du har tjänstepension? Logga in på minPension och se efter.

Vet du att du jobbar på en arbetsplats där det saknas tjänstepension… förhandla! förhandla! förhandla! Vid nästa lönesamtal eller redan idag!

Läs mer på tjänstepensionensdag.se (länk öppnas i nytt fönster)

Tre, fyra, fem – hur många tjänstepensioner har du?

Det är ungefär en halv miljon svenskar som byter jobb varje år. Ett nytt jobb innebär ofta en högre lön. Och det är förstås extra välkommet efter en period av stigande priser och ökade levnadsomkostnader. Nytt jobb kan även betyda ny tjänstepension. I synnerhet om man byter yrke, bransch eller växlar mellan privat och offentlig sektor. En vanlig fråga, inte minst bland de som är i den senare delen av yrkeslivet, är varför man har så många tjänstepensioner. Här är de vanligaste anledningarna:

Nytt jobb

På det nya jobbet omfattas du av ett annat kollektivavtal än ditt tidigare jobb vilket resulterar i en ny tjänstepension. Din redan intjänade tjänstepension fortsätter att förvaltas precis som tidigare men det kommer inga nya inbetalningar till den. På arbetsplatser utan kollektivavtal kan det finnas individuell tjänstepension som är specifik för just den arbetsgivaren. Så ett jobbyte innebär ofta ny tjänstepension.

Egna pensionsval

För den premiebestämda tjänstepensionen kan man i de allra flesta fall göra egna placeringsval. Det går att välja pensionsbolag och sparform, traditionell försäkring eller fondförsäkring, för kommande inbetalningar (vilket ger en ny tjänstepensionsförsäkring vid sidan om den redan intjänade). Man kan även välja att flytta redan intjänad tjänstepension och den flytten hänger ofta (men inte alltid) samman med valet för kommande inbetalningar. När flytten genomförs händer det att valet för kommande inbetalningar går igenom först medan det flyttade kapitalet dröjer för att sedan hamna i en separat tjänstepensionsförsäkring (en tjänstepension kan alltså bli två efter att flytten är genomförd).

Ny upphandling av tjänstepension

De största tjänstepensionsavtalen upphandlas emellanåt av arbetsgivare och fackförbund för att få lägre avgifter och bättre villkor. När upphandlingen är genomförd finns det pensionsbolag och sparformer som upphör och ersätts med nya alternativ. Det förekommer också att pensionsbolagen ändrar produktegenskaper som gör att framtida inbetalningar går in till en ny tjänstepension. I dessa fall kan du alltså få en ny tjänstepension utan att du har bytt jobb eller gjort något eget val.

Även tidiga år räknas

Många yngre tjänar numera in tjänstepension på första jobbet, trots att det handlar om sommarjobb eller att man bara jobbar extra. Förr om åren fick man sällan tjänstepension före 25 eller 28 års ålder men i flera nya tjänstepensionsavtal finns ingen nedre åldersgräns. Så även en kortare period, innan man börjar på högskola eller när yrkeslivet startar på riktigt, kan ge tjänstepension. Det är vanligt med första anställning på kommun och region eller som privatanställd arbetare för att sedan byta bana. Det här är ofta förklaringen till varför du har en äldre tjänstepension på mindre belopp.

Vår statistiker Ivar Wahlstein har kikat närmare på antalet tjänstepensioner bland minPensions användare. I 30-årsåldern har man i genomsnitt tre stycken tjänstepensioner, i 40-årsåldern har man fem stycken och i 50-årsåldern har man sex stycken. Så du är i gott sällskap om du har flera tjänstepensioner. Uppsidan med flera tjänstepensioner är att man får en större riskspridning (istället för att lägga alla ägg i samma korg) och mer flexibilitet vid utbetalning (där man kan göra olika uttagsval). Samtidigt kan det vara svårare att få en överblick och det kan även innebära högre avgifter (inte minst med fasta årsavgifter per försäkring).

Osäker på hur det ser ut för dig? Logga in på minPension och klicka på fliken ’Intjänad pension’ för att få koll. Om du har en vildvuxen flora kan du välja att visa dina tjänstepensioner per pensionsbolag eller per avtal.

Vill du veta mer?

Om Avtalspension SAF-LO – för privatanställda arbetare

Om ITP – för privatanställda tjänstemän

Om AKAP-KR – för kommun- och regionanställda

Om PA16 – för statligt anställda

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension