I februari 2025 presenterade IF Metall slutrapporten från sin pensionsutredning – med skarpa reformförslag för ett mer jämställt och rättvist pensionssystem. Rapporten lyfter konkreta åtgärder för att stärka pensionerna och minska könsdiskrimineringen, bland annat genom:
Stärkt pensionsrätt under föräldraledighet
Avskaffande av karensavdrag
Men frågan kvarstår: är dagens pensionssystem egentligen utformat för manliga tjänstemän – snarare än för arbetare och kvinnor? Och i så fall – vem bär ansvaret för att förändra det? Är det staten, eller är det arbetsmarknadens parter som måste ta initiativet?
I det senaste avsnittet av minPensionsPodden samtalar vi med IF Metalls vice ordförande, Tomas With, om rapportens innehåll, drivkrafterna bakom reformförslagen och vad som krävs för att skapa ett pensionssystem som fungerar för fler.
När vi talar om svensk kulturkanon tänker vi ofta på litteratur, musik och konst. Men även samhällsbygget har sina hörnstenar – och i kulturkanon ingår folkpensionen vilket kan få en del att höja på ögonbrynen.
Allmän pensionsförsäkring infördes i Sverige 1913. Innan denna tidpunkt var pensionerna ofta en del av en naturaekonomi. Pensionerna var inte alltid tryggade utan betalades löpande. Om man kom på kant med sin arbetsgivare, om denne gick i konkurs eller om man slutade i förtid riskerade man att bli utan ersättning. I mitten av 1930-talet infördes ett mer omfattande system. I takt med att reallönerna ökade blev pensionerna politik. Folkpensionen blev en statlig grundtrygghet, lika för alla, oavsett arbetslivets längd eller inkomst. Samtidigt fanns det sedan länge olika avtal för tjänstepension på arbetsmarknaden.
På 1950-talet blev det tydligt att folkpensionen inte räckte till för att ge en rimlig levnadsstandard för äldre, särskilt för dem som haft ett långt arbetsliv. Det fanns också en växande opinion för att pensionen borde spegla arbetsinsats och inkomst. Därför infördes allmän tilläggspension (ATP) 1960 som efter 1990-talets pensionsreform ersattes med en ny inkomstgrundad allmän pension (inkomstpension och premiepension). Garantipension och andra grundskydd har ersatt folkpension.
På senare år har den allmänna pensionen blivit mer omdiskuterad. Många menar att skillnaden mellan att ha jobbat och inte jobbat är liten för de med lägre inkomster. Här varnar vissa för en återgång just till folkpension, lika pension för alla oavsett arbetsinsats, istället för ett inkomstgrundat system.
Folkpensionen bidrog till att vi blev av med socknarnas fattighus som Astrid Lindgren skildrar genom kommendoran i Emil i Lönneberga. Men folkpensionen representerar också något som inte eftersträvas idag. De flesta tycker att ett långt yrkesliv ska göra skillnad för den allmänna pensionen. Sveriges välstånd har ökat markant på ett sekel så vi förväntar oss mycket mer än när folkpensionen såg dagens ljus.
Att gå i pension är en av livets stora förändringar. Plötsligt byts lönen ut mot pension – men hur mycket får man egentligen kvar i plånboken? Räcker det för det liv man vill leva?
För att få svar på de frågorna har Alecta sedan 2018 följt de årskullar som fyller 67 år. Genom att granska nyblivna pensionärers inkomster följer de hur ekonomin förändras när arbetslivet tar slut. Årets granskning innehöll något som förvånade! För första gången visade statistiken att nyblivna pensionärer (födda 1955 och 1956) fick mindre pengar kvar i plånboken än tidigare årgångar.
I det här avsnittet av #minPensionsPodden pratar vi med Alectas pensionsekonom, Staffan Ström, om årets studie. Vad säger den om framtidens pensioner? Och vad kan du själv göra för att förbereda dig på livet efter lönen?
Det sker två viktiga förändringar i tjänstepensionen för dig som arbetar inom kommun eller region (AKAP-KR). Det införs en nedtrappningsförmån som gör det möjligt att gå ner i arbetstid – utan att tjänstepensionen påverkas negativt. Dessutom höjs den lägsta åldern för att ta ut tjänstepension från 60 till 62 år.
Bakgrunden till förändringen är tydlig: vi lever längre, är friska längre – och pensionssystemet behöver anpassas därefter. Riktåldern för allmän pension är 67 år (under många år framöver) vilket innebär att vi förväntas arbeta längre än tidigare. Tidigaste uttag av inkomst- och premiepension blir 64 år (från 2026 och framåt) vilket också blir den ålder då arbetsgivaren inom kommun och region kan erbjuda en nedtrappningsförmån (från 2027 och framåt) där du går ner till 80 procent arbetstid och 80 procent lön, men ändå får 100 procent inbetalning till tjänstepensionen (inbetalningen till den allmänna pensionen påverkas dock). Det här är ett steg mot ett mer flexibelt arbetsliv. För dig som vill trappa ner inför pensionen – men ändå fortsätta arbeta – är detta en möjlighet att göra just det, utan att drabbas av ett stort inkomstbortfall.
Att höja tidigaste uttagsåldern för tjänstepensionen till 62 år inom just kommun och region är en annan förändring från 2026. För dig som planerat att ta ut tjänstepensionen vid 60 år kan detta förstås innebära en omställning. Samtidigt är det ovanligt att lyfta sin tjänstepension så tidigt. De flesta har helt enkelt inte råd med det. Detta är ett sätt att stärka pensionen – varje år du arbetar längre ger mer i plånboken livet ut. Och uttag av allmän pension kan som sagt inte ske före 64 år (från 2026 och framåt).
En sak som är lätt att missa i pensionsplaneringen är skatten. För dig som är född 1960 eller senare gäller att lägre skatten på pension och lön först från januari det år du fyller 68 år (ett år senare än vad som gäller idag). Det här är särskilt viktigt att ha med i beräkningen om du funderar på att ta ut pension tidigt eller kombinera arbete med pension. Att vänta med uttaget ger alltså både högre pension och lägre skatt. Win-win. Du kan se hur skatten påverkar din pension i Uttagsplaneraren på minPension (enligt nuvarande års skatteregler).
Här är några saker att fundera på:
Hur påverkar riktåldern dig? Riktåldern styr när du kan ta ut olika delar av den allmänna pensionen.
Vill du trappa ner inför pensionen? Prata med din arbetsgivare om möjligheten till att trappa ner. Inom AKAP-KR införs detta från 64 års ålder från 2027 och framåt. Tänk på att en nedtrappning av arbetstiden inte behöver innebära motsvarande uttag av pension. Om du väntar med uttaget ökar månadsbeloppen.
Hur påverkar skatten ditt pensionsuttag? För dig som är född 1960 eller senare kan det vara klokt att vänta till 68 år för att få lägre skatt på pensionen.
Nästa år införs riktåldern – och för att få samma pensionsnivåer som tidigare generationer förväntas vi arbeta till 67 år.
Men verkligheten ser annorlunda ut för många. Varje år tvingas tusentals personer över 60 att lämna arbetslivet tidigare än de vill. Och möjligheten att få ett nytt jobb i den åldern är liten. Inte på grund av kompetensen, utan åldern.
En vanlig fråga vi får är ”Hur mycket pension får jag i månaden?” Det svaret hittar du i våra prognoser. En annan vanlig fråga är ”Finns allt det jag tjänat in med i prognosen?” Det kan du ta reda på – och även hur alla år i arbetslivet påverkar din framtida pension.
På Pensionsmyndigheten finns en lista med alla år som du tjänat in till allmän pension. Ju fler år du har arbetat desto längre blir listan. Där framgår tydligt att alla år räknas. Även de då du kanske inte hade så goda inkomster.
Hitta dina egna siffror
Logga in på Pensionsmyndighetens hemsida. Klicka på ”Mina tjänster”.
Då får du upp en lång lista på olika saker du kan göra hos Pensionsmyndigheten. Nästan längst ner hittar du ”Mina Pensionskonton”.
Här ser du alla år som du har deklarerat och fått pensionsrätter till inkomstpensionen. Det vill säga, alla år då du betalat skatt på dina löneinkomster. Det är ju de som ligger till grund för den allmänna pensionen.
Det går att klicka på varje år för att få mer detaljer.
I det här exemplet, från 1979, är den pensionsgrundande inkomsten 46 900 kronor. Av det gick 18,5 procent till den framtida pensionen, alltså 8 676 kronor.
Intjänandetaket det året var 98 250 kronor (7,5 inkomstbasbelopp). Löner högre än så gav inga pensionsrätter. Fortfarande är gränsen för maxavsättningen till allmän pension 7,5 inkomstbasbelopp.
Den som har barn under fyra år, och har den lägsta inkomsten av föräldrarna det året, får barnårsrätter. De syns också i listan.
Det finns även en ruta som summerar alla år av insättningar till din framtida pension. Här finns också den totala värdeutvecklingen, både för inkomst-och premiepensionen.
Du ser vad du betalat in – och vad pengarna är värda i dag. Här finns också uppgifter om balansering. Det är en minuspost i inkomstpensionen, som också brukar kallas för bromsen. Om årets inbetalningar till inkomstpensionerna inte förväntas täcka årets utbetalningar av allmän pension, minskar inbetalningarna något tills det råder balans mellan inbetalningar och förväntade utgifter.
Arvsvinster finns också med. Det är pengar som betalats in till ditt konto från andra i din ålder som har avlidit.
Här redovisas också administrationsavgifterna som Pensionsmyndigheten tar ut. De dras av för både inkomst- och premiepensionen. Till det kommer de fondavgifter som betalats till fondbolagen för förvaltningen av premiepensionen.
Tjänstepensionen är inte med
Det som saknas i sammanställningen hos Pensionsmyndigheten är uppgifter om din tjänstepension och hur du tjänat in den under dina arbetsår.
På minPension kan du se hur mycket pengar du tjänat in till din tjänstepension. Men det saknas detaljer om hur och när du tjänat in den. För att ta reda på mer kan du behöva vända dig till de bolag som förvaltar dina pengar eller till den valcentral dit din arbetsgivare har skickat pengarna till din tjänstepension. När du loggat in på minPension kan du se vilka bolag som förvaltar dina pengar i fliken ”Intjänad pension”. Här ser du oftast även uppgift om din valcentral.
Att vi lever längre är inget nytt. Men gäller det alla? Och är det de friska åren som blir fler?
En ny rapport från Skandia visar att hälsan under åren innan pension spelar större roll än vi kanske tror. Personer som lyckas hålla sig friska åren mellan 50 och 65 år förväntas att leva 3-4 år längre än andra. Men många drabbas av ohälsa just i den här perioden – ibland med långvarig sjukfrånvaro som följd.
Det väcker viktiga frågor: – Vad kan jag själv göra för att hålla mig frisk? – Kan min arbetsgivare hjälpa mig genom att skapa bra förutsättningar?
I det senaste avsnittet av #minPensionsPodden försöker vi förstå vad som påverkar hälsan i de senare arbetsåren. Tillsammans med Skandias hållbarhetschef, Gabriel Lundström, pratar vi om hur både individer och arbetsgivare kan agera för att minska risken för ohälsa – och öka chansen till ett hållbart arbetsliv och friska år som pensionär.
Att gå i pension mitt i året – på sommaren – kan vara ett smart drag ur ett skattemässigt perspektiv. Här berättar vi varför.
1. Lägre total årsinkomst = lägre skatt
Om du arbetar fram till exempelvis juli och sedan börjar ta ut pension från augusti, kommer din totala årsinkomst (lön + pension) att bli lägre än om du hade jobbat hela året. Eftersom Sverige har ett progressivt skattesystem, innebär en lägre årsinkomst ofta att du hamnar i en lägre skatteklass.
2. Förhöjt grundavdrag
Från och med det år du fyller 67 får du ett förhöjt grundavdrag. Det innebär att du betalar mindre i skatt på både lön och pension. Är du född 1960 eller senare får du det förhöjda grundavdraget från året du fyller 68 år (ett år senare jämfört med dagens regler).
3. Förstärkt jobbskatteavdrag
Vid samma tidpunkt som du får det förhöjda grundavdraget får du även det förstärkta jobbskatteavdraget. Det förstärkta jobbskatteavdraget gäller dock enbart på lön (inte pension). Så för just lön blir det alltså en dubbeleffekt, både förhöjda grundavdraget och förstärkta jobbskattavdraget. Det kan med andra ord vara mycket lönsamt att fortsätta jobba lite extra eftersom man får behålla en stor andel av sin lön efter skatt.
För dig som är ung och får ditt första jobb
Att börja jobba och tjäna in pension är ett stort steg – och det är viktigt att förstå vad det innebär. När du får en beskattningsbar inkomst, mer än 24 873 kronor för helåret 2025 (42,3 procent av ett prisbasbelopp) tjänar du in allmän pension.
Förr om åren fick man tjänstepension från 25 eller 28 år. Numera är det allt fler som får tjänstepension direkt när de börjar jobba, utan lägsta åldersgräns.
Privat sektor
Om du omfattas av ITP (privatanställd tjänsteman) är den lägsta åldern 25 år för att få inbetalning till tjänstepension . Omfattas du av Avtalspension SAF-LO (för privatanställd arbetare) är den lägsta åldern 22 år. Det kan även finnas branschavtal om flexpension eller deltidspension som ger extra inbetalningar utan åldersgräns. Sommarjobb i ung ålder kan alltså ge flexpension/deltidspension direkt även om man inte har uppnått åldern för intjäning av ITP eller Avtalspension SAF-LO. Den samlade inbetalningen (ITP eller SAF-LO samt flexpension/deltidspension) är vanligtvis på 4,5 till 6,5 procent av din lön.
På arbetsplatser utan kollektivavtal kan arbetsgivaren ha tecknat individuell tjänstepension men i vissa fall tjänar du inte in någon tjänstepension alls.
Offentlig sektor
Jobbar du på kommun, region eller inom staten så kan du vara säker på att du har tjänstepension. Här finns det ingen lägsta ålder för när inbetalningarna börjar. Inbetalningen till tjänstepension i offentlig sektor är 6 procent av din lön.
För dig som bara jobbar en kortare tid inom kommun och region, t.ex. under sommaren, kan det innebära att du istället för en inbetalning till tjänstepensionen får en motsvarande summa utbetalad som lön (eftersom det handlar om så lite pengar). Beloppet betalas ut kontant om lönen före skatt är lägre än 9 533 kronor på ett halvår (1 januari-30 juni eller 1 juni-31 december).
Kolla med din arbetsgivare eller facket om du omfattas av tjänstepension – och vad som gäller för ditt sommarjobb.
Svenskar lever allt längre – och enligt statistiken blir vi också friskare. Men gäller det alla?
Nationalekonomen Johannes Hagen och hans kollegor har nyligen publicerat en studie som undersöker hur sambandet mellan inkomst och livslängd har förändrats i Sverige under mer än sex decennier. Trots vårt starka välfärdssystem visar studien att hälsoklyftorna ökar. Personer med höga inkomster lever i genomsnitt mer än tio år längre än de med låga inkomster. Skillnaden i förväntad livslängd har enligt forskningen tredubblats sedan 1960-talet.
Vad ligger bakom utvecklingen? Och vad kan vi göra åt den?
Att få koll på sin framtida pension behöver inte vara krångligt. När du loggar in på minPension.se får du tillgång till flera smarta verktyg som ger dig en överblick över hela din pension – både allmän, tjänstepension och eget sparande.
Och har du fyllt 54 år? Då finns ett extra värdefullt verktyg: Uttagsplaneraren. Den hjälper dig att steg för steg planera när och hur du vill ta ut din pension – och visar hur olika val påverkar din ekonomi över tid.
I en kort film – på bara 1 minut och 34 sekunder – förklarar Dan Adolphson Björck på ett enkelt sätt hur du använder de olika verktygen på minPension och vad de kan hjälpa dig med. Filmen är ett perfekt första steg för dig som vill börja tänka på pensionen, utan att fastna i siffror eller fackspråk.
blogg.minpension.se 