#minPensionsPodden

Bostadstillägg: extra stöd för den med låg pension

För den som har låg pension finns bostadstillägg för pensionärer – ett skattefritt ekonomiskt stöd som kan hjälpa till att täcka boendekostnaderna. För att ha rätt till stödet behöver man bo i Sverige, vara 66 år eller äldre och ta ut hela sin allmänna pension.

Trots informationsinsatser från Pensionsmyndighetens sida missar fortfarande en del att ansöka om bostadstillägg. Varför är det så? Vem kan ha rätt till bostadstillägg? Och hur jobbar myndigheten med att stoppa eventuella bidragsfuskare? Kan jag hjälpa min gamla mamma att ansöka?

I det senaste avsnittet av minPensionsPodden gästas vi av Johanna Carlsson, verksamhetsspecialist för bostadstillägg på Pensionsmyndigheten. Hon berättar vad som krävs för att ha rätt till bostadstillägget – och hur du kan hjälpa en närstående att ansöka. Lyssna i Spotify via länken här nedanför, eller i din poddkanal.

Lyssna på avsnitt 247 i Spotify: https://open.spotify.com/episode/7pjEP8brAMxtP9odp3QXQZ?si=S86i1_t4QKe6Q_CRD-UNFg

👉 Ansökan görs via Pensionsmyndighetens hemsida, där man också kan testa möjligheten att få bostadstillägg innan ansökan skickas in: https://www.pensionsmyndigheten.se/for-pensionarer/ekonomiskt-stod/sa-fungerar-bostadstillagg/testa-om-du-kan-fa-bostadstillagg

Ha koll på din pension, Omvärldsbevakning, riktålder, Så fungerar pensionen

Riktåldern för 2031 är fastställd – så påverkar det dig

Regeringen har beslutat att riktåldern för pension kommer att vara 67 år även år 2031 – alltså samma riktålder som börjar gälla från 2026.

Det här påverkar dig som är född mellan 1960 och 1966. För dig innebär beslutet att:

  • Garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg kan tidigast betalas ut från den månad du fyller 67 år.
  • Inkomstpension och premiepension kan du tidigast börja ta ut från 64 års ålder. (Om du är född mellan 1960 och 1962 kan du redan ha påbörjat uttag av allmän pension från tidigare ålder.)

Riktåldern är ett sätt att anpassa pensionssystemet till att vi lever allt längre. Varje år ser regeringen och riksdagen över vilken riktålder som ska gälla sex år framåt i tiden.

Vilket beslut väntar nästa år?

Vid den här tiden nästa år väntas regeringen och riksdagen fatta beslut om riktåldern för år 2032. Enligt dagens prognos blir riktåldern då 68 år – och skulle gälla för dig som är född mellan 1967 och 1980.

Mer om riktåldern?

Läs vårt tidigare blogginlägg ”Frågor och svar om riktåldern” via länken: https://blogg.minpension.se/2024/08/15/fragor-och-svar-om-riktaldern/

Text: Maria Eklund, minPension

#minPensionsPodden, Kundtjänst, Lär känna oss på minPension

Hur tänker vi egentligen kring vår pension – och vad undrar vi mest om?

Vi packade poddutrustningen och åkte till vår kundservice i Söderhamn. Där mötte vi bland andra Sanna och Johnny, som dagligen svarar på frågor från er användare.

I det här avsnittet får du veta vilken som är den vanligaste frågan till minPensions kundservice, vilka frågor vi inte kan svara på – och vilka frågor vi pensionssparare faktiskt borde ställa oss oftare.

Lyssna på avsnittet och få ett unikt inifrånperspektiv på hur det låter när pensionsfrågor möter verklighet.

Avsnitt 246: Vanligaste frågan till minPension – Sanna och Johnny på kundservice berättar.

Ha koll på din pension, minPension för unga, Omvärldsbevakning, påverka din pension, Så fungerar pensionen, Tips

Pensionstips för unga

I vilken ålder ska man börja tänka på sin pension?

Är privatekonomi inte ditt största fritidsintresse? Du behöver inte få panik om du närmar dig 30 och fortfarande inte börjat tänka på pensionen. De flesta har vi den tidpunkten ändå redan börjat tjäna in till sin allmänna pension – och i bästa fall också till sin tjänstepension. Och det räcker gott!

Deklaration = orange kuvert

När du har deklarerat får du ett orange kuvert. Då vet du säkert att du har fått inbetalning till allmän pension. Får du dessutom ett kuvert från ett pensionsbolag (eller en valcentral) har du troligen också börjat få tjänstepension. Och mer koll än så behöver du inte ha de första åren på arbetsmarknaden.

Om du har passerat 30 och inser att du inte fått någon information om pensioner från Pensionsmyndigheten – varken i fysisk eller digital brevlåda – är det hög tid att börja fundera på varför.

  • Har du inte jobbat tillräckligt mycket?
  • Har du jobbat mycket – men inte betalat skatt?

Så tjänar du in till allmän pension

Du kan tjäna in till allmän pension hela livet. I den allmänna pensionen finns det inte några åldersgränser. När du jobbar och betalar skatt avsätts 18,5 procent av det du tjänar till din framtida allmänna pension. Den magiska formeln heter skatt… När du har jobbat ihop en årsinkomst över 24 872 kronor under år 2025, betalar du skatt och samtidigt tjänar du in till din allmänna pension från första kronan. Därför kan det vara bra – också för pensionen – att sommarjobba under studietiden.

Dessutom tjänstepension?

Vissa jobb – inom staten, kommuner och regioner – ger dessutom tjänstepension från första kronan. Oavsett ålder.

Inom privat sektor får du kollektivavtalad tjänstepension från 22 år om du jobbar som arbetare och 25 år om du jobbar som tjänsteman. Om du är osäker på vad som gäller på din arbetsplats kan du fråga din arbetsgivare.

Faktaruta för unga som vill göra kloka pensionsval

  • Plugga inte för länge! Även om CSN-bidraget ger lite allmän pension går det inte att jämföra med att få lön varje månad.
  • Jobba vitt – svarta jobb ger ingen pension.
  • Se till att sommarjobbet ger lön över 24 872 kronor – då betalar du skatt och tjänar in till din allmänna pension.
  • När du börjar jobba på riktigt – se till att du har tjänstepension!

Tips!

Testa vad som påverkar din pension i minPension för unga

Logga in på minPension och se din hittills intjänade pension

Text: Maria Eklund, minPension

#minPensionsPodden, Omvärldsbevakning, Orange kuvert, pensionärsbudget

Behöver pensionsavgiften höjas?

Intjänandet i pensionssystemet bygger på livsinkomstprincipen – ju mer du tjänar under yrkeslivet, desto mer betalas in till din allmänna pension. Men också själva avgiftens storlek spelar en viktig roll för hur mycket pengar som sätts av till framtiden.

Hur hållbart är dagens system på sikt? Behöver pensionsavgiften höjas för att trygga pensionerna framöver?

Som en del av pensionsgruppens överenskommelse om långsiktigt höjda och trygga pensioner tillsatte regeringen en utredning för att se över avgiftsnivån i det allmänna pensionssystemet. I april 2025 presenterade den särskilda utredaren, Lisa Laun, sitt resultat.

Vi bjöd in Lisa Laun till studion för att prata om slutsatserna: Räcker det att vi jobbar längre – eller krävs en höjning av avgiften?

Lyssna på avsnitt 245 via Spotify: https://spotifycreators-web.app.link/e/s5qZ8TmGcTb

Ha koll på din pension, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen, spara till pensionen

Utbildning och pension – skillnader mellan olika inkomstgrupper

Den allmänna pensionen står för huvuddelen av den samlade pensionen för de allra flesta. Men med stigande inkomst ökar tjänstepensionen i betydelse. Det beror på att den allmänna pensionen har ett intjänandetak och att högre löner oftast ger större inbetalningar till tjänstepensionen (för att kompensera för att man inte tjänar in mer allmän pension).

Många låg- och medelinkomsttagare får en samlad pensionsinbetalning, allmän pension och tjänstepension, som är på cirka 22 – 23 procent av lönen. För de med högre inkomster är inbetalningen till tjänstepensionen ofta på 30 – 31,5 procent på lönedelar över 50 400 kr/mån (7,5 inkomstbasbelopp).

I inkomstintervallet 35 – 45 000 kr/mån återfinns en något lägre kompensationsgrad bland akademiker (förväntad pension jämfört med lön). Det är en inkomstnivå som är nära intjänandetaket för allmän pension men som inte ger större avsättningar till tjänstepensionen. Och till skillnad från de med lägre inkomster omfattas man inte av garantipension som utfyllnad till sin inkomstbaserade allmänna pension.

För de som har månadslöner över 150 000 kronor faller kompensationsgraden tydligt. Det beror sannolikt på att det finns intjänandetak på 30 inkomstbasbelopp i flertalet stora tjänstepensionsavtal. En annan sannolik förklaring är att högre chefer och egenföretagare även tryggar pensionen på annat sätt än i en pensionsförsäkring (såsom direktpension, kapitalförsäkringar och i stiftelser vilket inte finns på minPension).

Det bör också betonas att underlaget i denna jämförelse avser just senaste lön (inga historiska löner eftersom minPension inte har de uppgifterna). Vilken lön man har under yrkeslivet spelar stor roll för vilken samlad pension som väntar.

Vill du veta mer?

Utbildning ger högre pension

Ger hög lön alltid hög pension?

Podd

Spotify: Ger utbildning högre pension?
Spotify: Hur kan hög lön ge låg pension?

Läs rapporten

Uppgifterna ovan kommer från minPensions nya rapport: ‘Ger utbildning högre pension?’

Text: Dan Adolphson Björck, minPension

Ha koll på din pension, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen, spara till pensionen

Utbildning och pension – skillnader mellan inrikes och utrikes födda

Ett helt yrkesliv, där man arbetar och betala skatt i Sverige, är en förutsättning för att få en bra pension. Om man är född i ett annat land och kommer till Sverige när många inrikes födda redan är i yrkeslivet innebär det färre år med inkomstpension, premiepension och tjänstepension. Pensionsmyndigheten har visat att utrikes födda har betydligt färre genomsnittliga antal intjänandeår (22,5 år) jämfört med inrikes födda (43,8 år). Om pensionen blir låg kan garantipensionen bli ett viktigt tillägg till den inkomstbaserade pensionen. Men för att få maximal garantipension ska man ha varit bosatt i Sverige 40 år som vuxen.

Utbildningsnivån spelar också in, precis som för inrikes födda, och män har högre pensioner än kvinnor i alla åldrar. I den äldre åldersgruppen, födda på 1960-talet, som har eftergymnasial utbildning återfinns de största skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda. Det finns flera tänkbara förklaringar till detta. Akademiker i den senare delen av yrkeslivet har högre löner, större andel tjänstepension och premiepension, vars storlek är beroende av lång förvaltningstid (inbetalningar under hela yrkeslivet och avkastning på pensionskapitalet med ränta-på-ränta).

Rimligen finns det stor spridning mellan hur många år man har varit yrkesverksam i Sverige (vilket inte gäller för utrikesfödda i de yngre generationerna som redan bor eller arbetar i Sverige för att vara med i jämförelsen som visar här). För de med forskarutbildning tycks skillnaderna, relativt sätt, vara mindre men utrikes födda med forskarutbildning är relativt få i denna jämförelse. För de med lägst utbildning och inkomst fyller garantipensionen på den inkomstbaserade pensionen, och tjänstepensionen är inte lika stor, vilket sammantaget ger en mindre skillnad mellan inrikes och utrikes födda. Utrikes födda kan ha pension intjänad i sitt hemland vilket inte ingår i denna jämförelse.

Vill du veta mer?

Utbildning ger högre pension

Pension när du jobbar i ett annat land

Podd

Spotify: Ger utbildning högre pension?
Spotify: Pensionsprognos för utlandsfödda

Läs rapporten

Uppgifterna ovan kommer från minPensions nya rapport: ‘Ger utbildning högre pension?’

Text: Dan Adolphson Björck, minPension

#minPensionsPodden, Omvärldsbevakning

Fler pensionärer, färre som jobbar – vad händer nu?

Vi blir allt äldre – och det är ju egentligen något fantastiskt! Men när färre barn föds och fler människor lever längre, händer något med balansen i samhället. Det blir helt enkelt färre som jobbar och bidrar till välfärden medan fler lever som pensionärer.

I Sverige märks det kanske inte så tydligt ännu – här växer antalet personer i arbetsför ålder fortfarande, om än lite långsammare än förut. Men i länder som Tyskland, Italien, Polen och Kina minskar den arbetsföra befolkningen redan nu. Det påverkar arbetsmarknaden, ekonomin och pensionssystemen.

Så vad betyder det för samhällsstrukturen och för framtidens pensioner? Behöver vi fler som jobbar med äldrevård än på förskolor? Och kan det påverka pensionen för de som är unga idag?

I det senaste avsnittet av minPensionsPodden möter vi Anna Österberg och Caroline Flodberg från Riksbanken som har analyserat de demografiska utmaningarna i rapporten ”Effekter på utbud och efterfrågan av en åldrande befolkning”.

Häng med oss när vi försöker förstå hur förändringarna kan komma att påverka såväl samhället som våra pensioner. I veckans fråga får Claes svar på om det går att föra över delar av pensionen till barnen.

Lyssna på avsnitt 244 via Spotify: https://open.spotify.com/episode/3i02qcLBAGjQk1v27wE2qD?si=PzohdZSMTmepxjgDVNfHpw

Ha koll på din pension, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen, spara till pensionen

Utbildning och pension – skillnader mellan kvinnor och män

Det finns stora skillnader mellan kvinnor och mäns inkomster både under och efter yrkeslivet. Dessa skillnader är påtagliga även vid jämförbar utbildningsnivå.

Kvinnor jobbar i större utsträckning deltid, tar ut fler föräldrapenningdagar och VAB-dagar och har större sjukfrånvaro. Därtill är det vanligt att man jobbar inom olika yrken, kvinnor i större utsträckning i offentlig sektor och män i privat sektor. Kvinnor har lägre löner och därmed större inslag av allmän pension medan männen har högre inkomster som ger mer tjänstepension. Däremot är förväntad pension jämfört med lön, det som brukar kallas för kompensationsgrad, relativt lika för kvinnor och män vid jämförbar utbildningsnivå.

Bland de som är födda på 1960-talet och som har huvuddelen av yrkeslivet bakom sig, har män med förgymnasial utbildning en förväntad pension som är cirka 5 400 kronor högre per månad livet ut, för de med gymnasial utbildning är skillnaden 5 100 kronor per månad och för de med forskarutbildning 8 000 kronor per månad. Störst är dock skillnaden för de med eftergymnasial utbildning, 10 400 kronor per månad mer i pension för män jämfört med kvinnor med samma utbildningsnivå.

För de födda på 1970-talet går det att finna ett liknande mönster medan skillnaderna är något mindre mellan män och kvinnor födda på 1980- och 90-talet. De yngre generationerna har mindre inslag av redan intjänad pension och mer prognosbelopp (som är osäker) så man bör dra försiktiga slutsatser som skillnaderna för just yngre. Generellt är det allt fler som läser vidare efter gymnasiet, enligt SCB är det 54 procent av kvinnorna och 40 procent av männen.

Vill du veta mer?

Blogg

Utbildning ger högre pension

Pensionstips till föräldrar som jobbar deltid

Podd

Spotify: Ger utbildning högre pension?
Spotify: Hur får kvinnor högre pensioner?
Spotify: Så får mammor en bra pension

Läs rapporten

Uppgifterna ovan kommer från minPensions nya rapport: ‘Ger utbildning högre pension?’

Text: Dan Adolphson Björck, minPension

På gång på minpension, Releaseinformation, Uttagsplaneraren

Enklare att se dina val när du skapar en pensionsplan

Uttagsplaneraren på minPension är till för att göra det lättare för dig att planera hur du ska ta ut dina pensioner. Sedan verktyget lanserades hösten 2019 har vi fortsatt att utveckla och förbättra det — allt för att det ska bli enkelt för dig att fatta trygga beslut inför pensionen.

Ett steg i Uttagsplaneraren är att skapa en egen pensionsplan. Det gör du i flik 3 – ”Skapa plan”. Där kan du testa hur olika uttagsalternativ påverkar din ekonomi som pensionär, till exempel om du vill ta ut alla pensioner enligt avtal eller om du vill anpassa uttagen efter din egen livssituation.

Nu har det blivit enklare att direkt se och förstå konsekvenser av dina val i planeringen. Genom en ny tabell kan du tydligt se:

  • Vilka pensioner du har och vad de heter.
  • En färgmarkering som visar om pensionen är allmän, privat eller tjänstepension.
  • Vilka pensioner som det betalas in pengar till (spargris).
  • Vilka pensioner som det betalas ut pengar från (upp-och-nedvänd spargris).
  • Hur olika pensioner påverkas av de uttagsval du testar.
  • Vilka val du gör för respektive pension i den här planen.

–  Vi hoppas att den nya tabellen gör det enklare att få en överblick. Om man brukar tycka att grafer och siffror är svåra att tolka blir det nu lättare att förstå, säger Ulrika Nordgren, projektledare på minPension.

När du skapar planer blir den nya tabellen ett bra komplement till diagrammet och pensionskorten. I diagrammet kan du fortfarande se din summerade utbetalning över tid och med hjälp av pensionskorten kan du testa olika uttagsalternativ för varje enskild pension.

– Vårt mål är att användarna ska känna sig välinformerade och trygga i sina pensionsval. Tabellen blir en sammanställning som engagerar. Där ser du enkelt vilka pensioner du har och hur de påverkas när du testar olika uttagsvarianter, säger Linda Sporrek, UX-lead på minPension.

Text: Maria Eklund, minPension
Foto: Romina Zomegnan, minPension