Riktåldern för 2031 är fastställd – så påverkar det dig

Regeringen har beslutat att riktåldern för pension kommer att vara 67 år även år 2031 – alltså samma riktålder som börjar gälla från 2026.

Det här påverkar dig som är född mellan 1960 och 1966. För dig innebär beslutet att:

  • Garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg kan tidigast betalas ut från den månad du fyller 67 år.
  • Inkomstpension och premiepension kan du tidigast börja ta ut från 64 års ålder. (Om du är född mellan 1960 och 1962 kan du redan ha påbörjat uttag av allmän pension från tidigare ålder.)

Riktåldern är ett sätt att anpassa pensionssystemet till att vi lever allt längre. Varje år ser regeringen och riksdagen över vilken riktålder som ska gälla sex år framåt i tiden.

Vilket beslut väntar nästa år?

Vid den här tiden nästa år väntas regeringen och riksdagen fatta beslut om riktåldern för år 2032. Enligt dagens prognos blir riktåldern då 68 år – och skulle gälla för dig som är född mellan 1967 och 1980.

Mer om riktåldern?

Läs vårt tidigare blogginlägg ”Frågor och svar om riktåldern” via länken: https://blogg.minpension.se/2024/08/15/fragor-och-svar-om-riktaldern/

Text: Maria Eklund, minPension

Pensionstips för unga

I vilken ålder ska man börja tänka på sin pension?

Är privatekonomi inte ditt största fritidsintresse? Du behöver inte få panik om du närmar dig 30 och fortfarande inte börjat tänka på pensionen. De flesta har vi den tidpunkten ändå redan börjat tjäna in till sin allmänna pension – och i bästa fall också till sin tjänstepension. Och det räcker gott!

Deklaration = orange kuvert

När du har deklarerat får du ett orange kuvert. Då vet du säkert att du har fått inbetalning till allmän pension. Får du dessutom ett kuvert från ett pensionsbolag (eller en valcentral) har du troligen också börjat få tjänstepension. Och mer koll än så behöver du inte ha de första åren på arbetsmarknaden.

Om du har passerat 30 och inser att du inte fått någon information om pensioner från Pensionsmyndigheten – varken i fysisk eller digital brevlåda – är det hög tid att börja fundera på varför.

  • Har du inte jobbat tillräckligt mycket?
  • Har du jobbat mycket – men inte betalat skatt?

Så tjänar du in till allmän pension

Du kan tjäna in till allmän pension hela livet. I den allmänna pensionen finns det inte några åldersgränser. När du jobbar och betalar skatt avsätts 18,5 procent av det du tjänar till din framtida allmänna pension. Den magiska formeln heter skatt… När du har jobbat ihop en årsinkomst över 24 872 kronor under år 2025, betalar du skatt och samtidigt tjänar du in till din allmänna pension från första kronan. Därför kan det vara bra – också för pensionen – att sommarjobba under studietiden.

Dessutom tjänstepension?

Vissa jobb – inom staten, kommuner och regioner – ger dessutom tjänstepension från första kronan. Oavsett ålder.

Inom privat sektor får du kollektivavtalad tjänstepension från 22 år om du jobbar som arbetare och 25 år om du jobbar som tjänsteman. Om du är osäker på vad som gäller på din arbetsplats kan du fråga din arbetsgivare.

Faktaruta för unga som vill göra kloka pensionsval

  • Plugga inte för länge! Även om CSN-bidraget ger lite allmän pension går det inte att jämföra med att få lön varje månad.
  • Jobba vitt – svarta jobb ger ingen pension.
  • Se till att sommarjobbet ger lön över 24 872 kronor – då betalar du skatt och tjänar in till din allmänna pension.
  • När du börjar jobba på riktigt – se till att du har tjänstepension!

Tips!

Testa vad som påverkar din pension i minPension för unga

Logga in på minPension och se din hittills intjänade pension

Text: Maria Eklund, minPension

Utbildning och pension – skillnader mellan olika inkomstgrupper

Den allmänna pensionen står för huvuddelen av den samlade pensionen för de allra flesta. Men med stigande inkomst ökar tjänstepensionen i betydelse. Det beror på att den allmänna pensionen har ett intjänandetak och att högre löner oftast ger större inbetalningar till tjänstepensionen (för att kompensera för att man inte tjänar in mer allmän pension).

Många låg- och medelinkomsttagare får en samlad pensionsinbetalning, allmän pension och tjänstepension, som är på cirka 22 – 23 procent av lönen. För de med högre inkomster är inbetalningen till tjänstepensionen ofta på 30 – 31,5 procent på lönedelar över 50 400 kr/mån (7,5 inkomstbasbelopp).

I inkomstintervallet 35 – 45 000 kr/mån återfinns en något lägre kompensationsgrad bland akademiker (förväntad pension jämfört med lön). Det är en inkomstnivå som är nära intjänandetaket för allmän pension men som inte ger större avsättningar till tjänstepensionen. Och till skillnad från de med lägre inkomster omfattas man inte av garantipension som utfyllnad till sin inkomstbaserade allmänna pension.

För de som har månadslöner över 150 000 kronor faller kompensationsgraden tydligt. Det beror sannolikt på att det finns intjänandetak på 30 inkomstbasbelopp i flertalet stora tjänstepensionsavtal. En annan sannolik förklaring är att högre chefer och egenföretagare även tryggar pensionen på annat sätt än i en pensionsförsäkring (såsom direktpension, kapitalförsäkringar och i stiftelser vilket inte finns på minPension).

Det bör också betonas att underlaget i denna jämförelse avser just senaste lön (inga historiska löner eftersom minPension inte har de uppgifterna). Vilken lön man har under yrkeslivet spelar stor roll för vilken samlad pension som väntar.

Vill du veta mer?

Podd

Spotify: Ger utbildning högre pension?
Spotify: Hur kan hög lön ge låg pension?

Läs rapporten

Uppgifterna ovan kommer från minPensions nya rapport: ‘Ger utbildning högre pension?’

Text: Dan Adolphson Björck, minPension

Utbildning och pension – skillnader mellan inrikes och utrikes födda

Ett helt yrkesliv, där man arbetar och betala skatt i Sverige, är en förutsättning för att få en bra pension. Om man är född i ett annat land och kommer till Sverige när många inrikes födda redan är i yrkeslivet innebär det färre år med inkomstpension, premiepension och tjänstepension. Pensionsmyndigheten har visat att utrikes födda har betydligt färre genomsnittliga antal intjänandeår (22,5 år) jämfört med inrikes födda (43,8 år). Om pensionen blir låg kan garantipensionen bli ett viktigt tillägg till den inkomstbaserade pensionen. Men för att få maximal garantipension ska man ha varit bosatt i Sverige 40 år som vuxen.

Utbildningsnivån spelar också in, precis som för inrikes födda, och män har högre pensioner än kvinnor i alla åldrar. I den äldre åldersgruppen, födda på 1960-talet, som har eftergymnasial utbildning återfinns de största skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda. Det finns flera tänkbara förklaringar till detta. Akademiker i den senare delen av yrkeslivet har högre löner, större andel tjänstepension och premiepension, vars storlek är beroende av lång förvaltningstid (inbetalningar under hela yrkeslivet och avkastning på pensionskapitalet med ränta-på-ränta).

Rimligen finns det stor spridning mellan hur många år man har varit yrkesverksam i Sverige (vilket inte gäller för utrikesfödda i de yngre generationerna som redan bor eller arbetar i Sverige för att vara med i jämförelsen som visar här). För de med forskarutbildning tycks skillnaderna, relativt sätt, vara mindre men utrikes födda med forskarutbildning är relativt få i denna jämförelse. För de med lägst utbildning och inkomst fyller garantipensionen på den inkomstbaserade pensionen, och tjänstepensionen är inte lika stor, vilket sammantaget ger en mindre skillnad mellan inrikes och utrikes födda. Utrikes födda kan ha pension intjänad i sitt hemland vilket inte ingår i denna jämförelse.

Vill du veta mer?

Podd

Spotify: Ger utbildning högre pension?
Spotify: Pensionsprognos för utlandsfödda

Läs rapporten

Uppgifterna ovan kommer från minPensions nya rapport: ‘Ger utbildning högre pension?’

Text: Dan Adolphson Björck, minPension

Utbildning och pension – skillnader mellan kvinnor och män

Det finns stora skillnader mellan kvinnor och mäns inkomster både under och efter yrkeslivet. Dessa skillnader är påtagliga även vid jämförbar utbildningsnivå.

Kvinnor jobbar i större utsträckning deltid, tar ut fler föräldrapenningdagar och VAB-dagar och har större sjukfrånvaro. Därtill är det vanligt att man jobbar inom olika yrken, kvinnor i större utsträckning i offentlig sektor och män i privat sektor. Kvinnor har lägre löner och därmed större inslag av allmän pension medan männen har högre inkomster som ger mer tjänstepension. Däremot är förväntad pension jämfört med lön, det som brukar kallas för kompensationsgrad, relativt lika för kvinnor och män vid jämförbar utbildningsnivå.

Bland de som är födda på 1960-talet och som har huvuddelen av yrkeslivet bakom sig, har män med förgymnasial utbildning en förväntad pension som är cirka 5 400 kronor högre per månad livet ut, för de med gymnasial utbildning är skillnaden 5 100 kronor per månad och för de med forskarutbildning 8 000 kronor per månad. Störst är dock skillnaden för de med eftergymnasial utbildning, 10 400 kronor per månad mer i pension för män jämfört med kvinnor med samma utbildningsnivå.

För de födda på 1970-talet går det att finna ett liknande mönster medan skillnaderna är något mindre mellan män och kvinnor födda på 1980- och 90-talet. De yngre generationerna har mindre inslag av redan intjänad pension och mer prognosbelopp (som är osäker) så man bör dra försiktiga slutsatser som skillnaderna för just yngre. Generellt är det allt fler som läser vidare efter gymnasiet, enligt SCB är det 54 procent av kvinnorna och 40 procent av männen.

Vill du veta mer?

Blogg

Podd

Spotify: Ger utbildning högre pension?
Spotify: Hur får kvinnor högre pensioner?
Spotify: Så får mammor en bra pension

Läs rapporten

Uppgifterna ovan kommer från minPensions nya rapport: ‘Ger utbildning högre pension?’

Text: Dan Adolphson Björck, minPension

Utbildning och pension – skillnader i avtal på arbetsmarknaden

Anledningarna till att studera på högskola och universitet är många. Akademisk utbildning är en förutsättning inom flertalet yrken. Att vara behörig och ha legitimation är ett krav för att få jobb som t.ex. sjuksköterska eller läkare. I vissa yrkeskategorier är högre utbildning vanligare. Inom offentlig sektor finns även många som har forskarutbildning. Här är tjänstepensionen ofta en stor andel av den framtida pensionen. För forskarutbildade inom kommun och region är kompensationsgraden för tjänstepension ungefär dubbelt så stor (33 procent) jämfört med de som är gymnasial utbildning (17 procent).

Arbetare får sämre utväxling på studier

Generellt har privatanställda tjänstemän i större utsträckning akademisk utbildning jämfört med privatanställda arbetare. Privatanställda arbetare som har högre utbildning får sämre utväxling än andra grupper. Förmodligen beror det på att studierna inte alltid har givit en högre lön (jämfört med att inte studera) men också på hur pensionsavtalet för privatanställda arbetare har varit utformat historiskt fram till och med 2011 (med lägre avsättningar än andra stora tjänstepensionsavtal på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp).

Fler kvinnor studerar senare i livet

Fler studerar senare i livet, särskilt kvinnor, delvis tack vare höjd åldersgräns för studiemedel och omställningsstudiestöd. Att välja ett yrke som man trivs och mäktar med, eller att skola om sig mitt i livet för en andra karriär, är avgörande eftersom yrkeslivet behöver förlängas för att pensionskalkylen ska gå ihop. Annars väntar fallande pensionsnivåer för dagens unga. Riktåldern för den allmänna pensionen och de högre åldersgränserna för intjäning av tjänstepension i flera avtal spelar sannolikt en stor roll för framtida pensionsbeslut (när och hur breda grupper lämnar arbetsmarknaden för pensionsuttag).

Vill du veta mer?

Blogg

Podd

Spotify: Ger utbildning högre pension?
Spotify: Vad innebär riktåldern?
Spotify: Morötter för att behålla äldre arbetskraft

Läs rapporten

Uppgifterna ovan kommer från minPensions nya rapport: ‘Ger utbildning högre pension?’

Text: Dan Adolphson Björck, minPension

Börsoro, fondflytt och känslostyrda val – vad säger trenderna?

När Donald Trump tillträdde som president i februari 2025 började kapitalet röra på sig. Sedan kom nya handelstullar – och världens börser skakade.

Men vad låg egentligen bakom flyttarna i början av året från USA till Sverige och Europa? Var det rationella analyser eller känslostyrda reaktioner? Var det småsparare som snabbt flyttade sina fonder? Eller institutionella jättar som viktade om portföljerna i tysthet?

I det här avsnittet av minPensionsPodden pratar vi om årets fondtrender tillsammans med Fredrik Hård af Segerstad från Fondbolagens förening. Vi reder ut hur svängningarna påverkat våra sparbeslut – och om det går att se några mönster i hur vi väljer att placera våra pengar.

I veckans lyssnarfråga får Marika veta var man kan få digitalt stöd för sina fondval.

Lyssna på avsnittet via länken eller där poddar finns – och bli lite klokare på hur känslor, händelser och världsläget styr vårt fondsparande.

Deklaration och intjäning av pension – hur hänger det ihop?

Mer än åtta miljoner svenskar ska deklarera nu i dagarna. Många tänker förstås på hur mycket skatt man betalar, vilka datum som gäller och om man har några avdrag. Men inkomsten är också avgörande för hur mycket som betalas in till pensionen.

Inom kort kommer Skatteverket börja skicka besked om slutgiltig skatt till dig som har godkänt din deklaration. På översta raden i slutskattebeskedet framgår storleken på din pensionsgrundande inkomst (PGI) för den allmänna pensionen under 2024. Inkomster av lön, arvoden, sjukpenning, föräldrapenning och a-kassa räknas som pensionsgrundande inkomst. Däremot är kostnadsersättningar, kapitalinkomster och stipendier inte pensionsgrundande. Och naturligtvis inte heller pensionsutbetalningar.

Det finns ingen undre eller övre åldersgräns för intjänande till den allmänna pensionen.* Det krävs dock att man har en årsinkomst på minst 42,3 procent av prisbasbeloppet, 24 238 kr för 2024 (24 873 kr för 2025). Det finns ett inkomsttak för den allmänna pensionen som gör att årsinkomster över 614 934 kr för 2024 (650 442 kr för 2025) inte ger några ytterligare pensionsrätter.

Skatteverket skickar uppgiften om din pensionsgrundande inkomst till Pensionsmyndigheten. När beskedet om slutgiltig skatt kommer kan du kontrollera att uppgiften som ligger till grund för din allmänna pension stämmer.

Frågor och svar

Tjänar jag inte in pension över inkomsttaket?

Inkomsttaket i den allmänna pensionen innebär att det blir extra viktigt att ha tjänstepension för de delar av lönen som inte ger allmän pension. De allra flesta avtal ger mer tjänstepension på högre löner (för att kompensera för att man inte får allmän pension).

Varför får jag inte besked om tjänstepensionen i min inkomstdeklaration?

Den allmänna pensionen kommer från staten. Tjänstepensionen kommer från jobbet, i de flesta fall genom kollektivavtal mellan arbetsgivare och fackförbund men det finns även individuell tjänstepension. Därför får du separat besked om din tjänstepension.

Hur kan jag kolla upp att uppgifterna för tidigare år stämmer?

För den allmänna pensionen är det lätt att kolla pensionsrätter på Pensionsmyndighetens hemsida. När du är inloggad kan du under ’Mina tjänster’ (högst upp till höger) välja ’Mina pensionskonton’ för att se pensionsgrundande inkomster och belopp långt tillbaka i tiden. Du kan alltså se uppgifter för enskilda år men du får inte upp dina gamla inkomstdeklarationer (de finns hos Skatteverket).

För kollektivavtalade tjänstepensioner kan du kolla vilka uppgifter som din arbetsgivare har rapporterat in hos valcentralerna eller direkt hos pensionsbolagen (det senare gäller förmånsbestämd eller individuell tjänstepension).

Vill du veta mer?


minPensionsPodden

Spotify: Tio pensionsfällor – och hur du undviker dem
Spotify: Byter du jobb? Tänk på pensionen!
Spotify: Bästa tipsen inför lönesamtalet

Testa minPension för unga

Få koll på vad som påverkar pensionen i vårt verktyg för unga

*Undantaget är de som är födda 1937 eller tidigare där det inte beräknas någon pensionsgrundande inkomst (eftersom man omfattas av tilläggspension från det tidigare pensionssystemet som inte ger intjäning efter 65 år).

Text: Dan Adolphson Björck, minPension

Utbildning ger högre pension

Utbildning på högskola och universitet ger högre pension. Det visar nya uppgifter från minPension.

För nionde gången har minPension jämfört skillnaden mellan de förväntade slutlönerna med de första pensionsuttagen, det som brukar kallas kompensationsgrad. Årets rapport är baserad på pensionssparare som har gjort prognoser på minPension där SCB har verifierat utbildningsnivån. 

Tabell: Genomsnittlig förväntad pension vid riktåldern

(kr/mån) 
Samtliga27 500 
Förgymnasial 24 600 
Gymnasial 26 100 
Eftergymnasial 29 300 
Forskarutbildning 37 800 

– Utbildning på högskola eller universitet ger i snitt 3 200 kronor mer i pension varje månad livet ut jämfört med gymnasial utbildning. Även om akademiker får en högre pension än de med enbart gymnasial utbildning, spelar lönen under arbetslivet en större roll för pensionens storlek. Detta beror på flera faktorer bland annat senare etableringsålder på arbetsmarknaden för akademiker, att löneökningar kommer relativt sent i yrkeslivet och pensionssystemets utformning säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension.  

Andelen högskoleutbildade har ökat över tid, närmare en fördubbling de senaste två decennierna, och det sägs att utbildning ska löna sig. Samtidigt har det skett stora förändringar i pensionssystemet. En allt större del av den samlade pensionen är beroende av utvecklingen på de finansiella marknaderna där tidiga inbetalningar ger större avkastningsmöjlighet genom ränta-på-ränta. Att tidigt etablera sig på arbetsmarknaden är med andra ord gynnsamt för pensionen. Men det är minst lika viktigt att man mäktar med ett långt yrkesliv eftersom medellivslängden fortsätter att stiga. Att utbilda sig mitt i livet för en andra karriär inom ett yrke med framtidsförutsättningar kan med andra ord vara bra för pensionen.  

– Kompensationsgraden förutsätter en konstant lön och konstant pensionsutbetalning. I praktiken har dock akademiker större möjligheter att mäkta med ett längre arbetsliv vilket leder till högre pensioner än vad som syns i standardiserade mått, säger Dan Adolphson Björck.  

Det är stora skillnader mellan män och kvinnor med jämförbar utbildning. Bland de som är födda på 1960-talet har män med förgymnasial utbildning en pension som är cirka 5 400 kr högre varje månad livet ut, för de med gymnasial utbildning 5 100 kr och för de med forskarutbildning 8 000 kr. Störst är dock skillnaden för de med eftergymnasial utbildning, 10 400 kr mer i pension för män jämfört med kvinnor. För yngre generationer är skillnaderna mindre. Privatanställda arbetare och utrikes födda med eftergymnasial utbildning har lägre kompensationsgrader än andra med samma utbildningsnivå. Det tyder på att den ekonomiska utväxling man får på utbildning skiljer sig åt mellan olika grupper.  

– Antagningen till höstterminen 2025 har precis öppnat. Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension. Och ha för vana att någon gång om året kolla hur du ligger till på minPension, säger Dan Adolphson Björck.  

Läs rapporten på minPension.se/Om oss