Bästa pensionstipsen om du är singel

Singellivet är vanligt. SCB:s statistik från december 2022 visar att det finns nästan två miljoner singelhushåll i Sverige. För pensionen behöver inte singellivet vara en dålig affär.

På Alla hjärtans dag handlar det mycket om att vara två. Eller kanske att vilja bli två. Men just i Sverige finns det väldigt många singlar, åtminstone om vi mäter hushållstyp.

Tvärtemot vad vi kanske tror är det inte storstäderna som befolkas av singlar, utan glesbygdskommunerna. Inte sällan är singeln en ensamstående pensionär. Ibland änka eller änkling.

Pensionsplus för singlar

Singellivet kan faktiskt ha betydelse för din pension. Det finns en del du kan göra, både för att faktiskt få mer pension om du är singel, och för skaffa krockkuddar om du blir det under livets gång.

Du kan jobba massor

En singel, utan krav på att finnas där för familjen, har massor av tid för att jobba och tjäna pengar. Hög lön och många år i arbetslivet betyder hög pension.

Du behöver inte ha något efterlevandeskydd

Som singel (utan barn) kan du välja bort återbetalningsskydd, familjeskydd och familjepensioner. Det är pengar som anhöriga får när du dör, men som samtidigt minskar din egen pension. Förtjänsten av att inte ha den här typen av skydd för sina anhöriga är värd mycket pengar.

Tips! Återbetalningsskydd finns i tjänstepensionen. I en del avtal i offentlig sektor  är den inbakad om du inte gör något eget aktivt val, i andra måste du själv välja till den. Kolla med din arbetsgivare hur du tar reda på om du har återbetalningsskydd eller inte.  Det går att när som helst välja bort ett återbetalningsskydd. Om din familjesituation ändras, till exempel om du gifter dig, kan du ansöka om det igen, utan hälsoprövning.

Om du har ITP2 eller liknande avtal kan du ha en automatisk familjepension i din tjänstepension som du kan välja bort. Det gör du på Collectums-  (ITP2) eller Valcentralens (FTP2, BTP2)  hemsida. Läs igenom villkoren noga så du vet vad som gäller.

Garantipensionen blir högre

Har du en låg pension och får delar av den allmänna pensionen i form av ett statligt stöd, garantipension, så får du mer varje månad om du lever ensam. Beloppet som betalas ut är högre för ensamhushåll än om du är gift eller sambo. Skälet är inte lika kul, ensamhushållen brukar ha högre kostnader.

Större chans att få bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd

Bostadstillägget för pensionärer och äldreförsörjningsstöd är behovsprövade stöd som grundar sig på hushållsinkomsten. För att få stöden ska du ha fyllt 66 år och har en låg pension. Om du har en partner med egen inkomst minskar din möjlighet att få stödet. Ansökan görs på Pensionsmyndighetens hemsida.

Pensionsminus för singlarna

Dyrare att leva singelliv

Att leva ensam brukar betyda att du ensam får betala hyra, försäkringar, bil och annat som blir billigare per person om ni är flera i hushållet.

Ingen pension från någon annan

I ett parförhållande kan du ge och få pensionspengar från din partner, via återbetalningsskydd eller genom att ge bort din premiepension i den allmänna pensionen. Har du ingen partner finns inte den möjligheten.

Detta gäller dock inte om du blivit singel för att din partner avlidit.

Du får också behålla den del av premiepensionen som din make/maka gett bort fram till skilsmässan.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Ny studie visar att många vill kombinera jobb och pension

Var tredje 60-plussare blandar jobb och pension eller planerar att göra det. Mindre än hälften, 47 procent, kan inte alls tänka sig att bli det som kallas jobbonärer. Det visar en enkätundersökning bland minPensions användare. Jobbonärerna planerar att jobba längre upp i åren jämfört med andra grupper.


Det orange kuvertet från Pensionsmyndigheten har nu landat hos landets pensionärer. Bland dem finns också de som både jobbar och tar ut pension samtidigt. Att vara jobbonär är något som lockar många.


I en enkät riktad till minPensions användare i åldersspannet 61–65 år har vi ställt frågan:
”Planerar du att ta ut hela eller delar av din pension samtidigt som du arbetar?”


• 11 procent var redan jobbonärer
• 20 procent planerade att bli det
• 21 procent svarade ” Vet ej”
• 47 procent svarade ”Nej”

– Det är ingen större skillnad på svaren om vi bryter ner dem på kön, inkomst eller avtalsområde eller var i landet du bor. Det går med andra ord inte att peka ut en grupp som en typisk jobbonär utan intresset är jämnt fördelat, säger Ivar Wahlstein, forskningsassistent vid Jönköping University, som gjort undersökningen på uppdrag av minPension.


I de öppna svaren om varför jobbonärslivet lockar framgår att skälen varierar. Här finns de som har svårt att släppa jobbet – som vill känna sig behövda.


”Är det kul att vara pensionär? Förväntan är att det ska vara så himla kul. Jag tror det är roligare att bidra till samhället.”


Ungefär en femtedel tror inte att deras arbetsplats skulle uppmuntra att man arbetade längre. Många känner också oro för att pensionen inte ska räcka till. Andra känner att de inte orkar jobba fullt ut de sista åren på jobbet.

Jobbonärer jobbar längre

Jobbonärerna kan tänka sig att jobba längre än de som inte planerar att blanda jobb och pension och därmed succesivt flexa ut sig från arbetslivet. Men samtidigt planerar de att ta ut pension tidigare än gruppen som inte vill bli jobbonärer.

De som planerar att bli jobbonärer vill i genomsnitt börja ta ut pension från 64,1 års ålder. De planerar att sluta arbeta vid i genomsnitt 65,6 års ålder.

För dem som inte planerar att arbeta och ta ut pension samtidigt är den genomsnittliga uttagsåldern och åldern när de vill sluta arbeta 64,7 respektive 64,6 år.

Bra att veta när du precis har loggat in på minPension

Har du just loggat in på minPension för första gången? För dig som är ung finns det en del tips som är bra att ha koll på.

Får du en väldigt låg prognos?

Det första som möter dig när du loggar in är en prognos som visar vad du får i pension från 65 års ålder. Prognosen bygger på att du fortsätter att jobba med ungefär den lön du har i dag. Om du pluggar, är föräldraledig eller jobbar deltid just nu så blir prognosen i deppigaste laget.

Hur får jag en vettig prognos?

Om du går in i fliken ”Simulatorn” kan du lägga in den lön du tror att du kommer att ha i framtiden. Då blir prognosen mer rättvisande. I ”Simulatorn” kan du dessutom se vad som händer om du går i pension lite senare än vid 65 års ålder. Om du är ung kommer du troligen att behöva arbeta några år till eftersom du förväntas leva längre än de som är pensionärer i dag.

Skärmbild på Simulatorn
I Simulatorn kan du testa vad som händer om du får en högre lön i framtiden eller om du vill gå i pension vid en annan ålder än 65 år.

Se vad som är viktigt för pensionen

Om du inte riktigt vet vad du kommer att ha för lön eller hur din framtid kan du testa olika alternativ i ”minPension för unga”.

minPension för unga
Testa hur olika val påverkar din pension i ”minPension för unga”.

Är det något mer jag ska ha koll på?

På minPension kan du se vad du har tjänat in hittills till din pension. Du kan se om du har fått allmän pension och vilka tjänstepensioner du eventuellt har. Det gör du i fliken ”Intjänad pension”.

I fliken ”Intjänad pension” kan du se hur mycket pengar du tjänat in hittills till din pension. Titta också i boxen ”Total pension” för att se var pengarna finns.

Tänk på att!

Uppgifterna i ditt Orange kuvert i år är för inkomsterna du tjänade in under 2020 och som du deklarerade för 2021. Det du tjänade in förra året kommer att visas först nästa år. Även uppgifter om din tjänstepension kan dröja ett tag.

Hur många sådana här har du fått? På minPension kan du se det samlade värdet av det du tjänat in hittills.

Vad är tjänstepension?

Även om du har tjänat in pengar till din allmänna pension kan det vara tomt i rutan för tjänstepension. Tjänstepension får du om du jobbat hos en arbetsgivare som har det. Ibland kan du behöva ha fyllt 25 år för att få inbetalningar till tjänstepensionen. Läs mer om tjänstepension.

Vill du veta mer?

Under fliken ”Allt om pensioner” kan du lära dig mer om pensioner.

Matnyttig info i minPensionsPoddens spellista för dig under 40

Hur mycket får andra i pension?

Många som gjort sin egen prognos på minPension brukar undra: Får jag ungefär lika mycket i pension som alla andra? Vad är rimligt att förvänta sig?

Vårt statistikverktyg kan ge dig svar och dessutom tips på vad du kan göra om du tycker att din pension är för låg.

På minPension har vi drygt 4,3 miljoner registrerade användare. Det betyder att vi har rätt bra koll på framtidens pensioner. Om du vill jämföra din egen pension med andras gör du det i vårt statistikverktyg som du hittar när du loggar in för att se din pensionsprognos.

En skärmbild från minPension på fliken Pensionsstatistik där du kan jämföra din prognos med andras.,

I vårt exempel jobbar du i kommun och region och börjar närma dig pensionsåldern. Din förväntade pension på 19 000 kronor i månaden ligger ganska precis i mitten om du jämför dig med andra med samma avtal och i samma ålder.

Om din pension verkar vara lägre än andras kan du klicka på den röda gubben under diagrammet. Då kommer du vidare till en sida med tips om hur du kan förbättra din pension.

Det går även att jämföra med andra avtal, andra åldrar eller om du bara vill jämföra din pension med andra kvinnor eller män. Underlaget är hela tiden andra användare som registrerat sig på minPension.

Lönen, att du har en tjänstepension och hur många år du arbetat brukar vara det som spelar allra störst roll för vilken pension du kan förväntas få.

Lönenivåerna skiljer sig åt i olika avtal, och här syns också skillnaden i pensionsnivå mellan kvinnor och män.

Testa vad som påverkar pensionen i verktyget ”minPension för unga” som du når på minPension innan inloggning.

Hur ser det ut i olika avtal?

Här är den genomsnittliga förväntade prognoser år 2021 i olika avtal för åldersgruppen 56-65 år. Förutsättningarna är att all pension tas ut från 65 års ålder och med så lång utbetalningstid som möjligt.

AvtalGenomsnittlig förväntad pension kr/mån
Kommun- och region
Kvinnor och män18 900
Kvinnor18 500
Män21 300
Privatanställda arbetare 
Kvinnor och män20 100
Kvinnor16 800
Män21 300
Statligt anställda
Kvinnor och män25 200
Kvinnor22 500
Män28 500
Privatanställda tjänstemän
Kvinnor och män28 300
Kvinnor23 500
Män31 400

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Så vet du om du får Inkomstpensionstillägg

Lyssna på minPensionsPodden när Ann-Sofie Kraft Nilsson från Pensionsmyndigheten förklarar Inkomstpensionstillägget

Från september får många pensionärer som fyllt 65 år lite påökt på sin pension. Det kallas för IPT, inkomstpensionstillägg.

Men för blivande pensionärer finns tillägget inte med i prognosen.

Från mitten av augusti skickar Pensionsmyndigheten ut information till en stor del av landets pensionärer som får ta del av det senaste tillskottet på pensionsfloran, inkomstpensionstillägg, eller IPT som det också förkortas.

Guide för IPT

Här är en guide till vad det handlar om, vem som kan få pengarna och vad blivande pensionärer kan förvänta sig.

  • Vad är inkomstpensionstillägg?

Tillägget är extra pension till de pensionärer som fyllt 65 år och som har en egen intjänad allmän pension på mellan 9 000-17 000 kronor i månaden. Det är ett tillägg till den allmänna pension du tjänat in till genom eget arbete när du arbetat och betalat skatt i Sverige. Pengarna tas från statskassan. 

  • Hur vet jag om jag får inkomstpensionstillägg?

I augusti skickar Pensionsmyndigheten ut information till berörda pensionärer.

  • Hur mycket pengar handlar det om?

Beloppen varierar beroende på hur mycket du har i inkomstpension.

Inkomstgrundad pension kr/månTillägg kr/mån
9 00025
10 000275
11 000–14 000600
15 000425
16 000225
17 00025
  • Får jag lägre belopp om jag arbetat färre år?

För att få maximalt inkomstpensionstillägg krävs att du har tjänat in pensionspoäng eller pensionsrätter ett visst antal år. De varierar beroende på hur gammal du är.

Född 1937 och tidigare30 år med pensionspoäng
Född 1937-194435 år med pensionsgrundande inkomst
Född 1945 eller senare  40 år med pensionsgrundande inkomst
  • Behöver jag skicka in en ansökan?

Nej, om du är berättigad till stödet kommer pengarna tillsammans med din inkomstpension.

  • Är det skattefria pengar?

Nej, pengarna beskattas på samma sätt som inkomstpensionen.

  • Räknas premiepensionen in och vad händer om den stiger i värde? Minskar inkomstpensionstillägget då?

Premiepensionen ingår, men bara till det värde som motsvarar om pengarna vuxit i samma takt som inkomstpensionen. Inkomstpensionstillägget påverkas alltså inte av värdeutvecklingen.

  • Jag tänkte jobba längre än till 65 år för att höja pensionen. Minskar mina möjligheter att få inkomstpensionstillägg då?

Nej, värdet beräknas som om du arbetar fram till 65 år. Det omvända gäller också. Du får inte högre inkomstpensionstillägg om du slutar arbeta tidigare och därmed får lägre pension. 

  • Jag räknar med att få bostadstillägg. Kommer det att påverkas av inkomstpensionstillägget?

Nej, bostadstillägg och andra liknande förmåner påverkas inte av inkomstpensionstillägget.

  • Jag tar ut min pension men har inte fyllt 65 år. Kommer jag att få inkomstpensionstillägg när jag blir äldre?

Ingen vet riktigt säkert vad som kommer att hända med inkomstpensionstillägget längre fram. Riksdagens pensionsgrupp ser det här som ett tillfälligt stöd, medan diskussionerna kring hur framtidens pensioner ska se ut fortsätter.


Om inkomstpensionstillägget blir kvar i sin nuvarande form så kommer tillägget att betalas ut även till de som nu är för unga för att vara berättigade till pengarna. Men från år 2023 kommer den lägsta åldern för att få inkomstpensionstillägg att höjas till 66 år.

  • Kommer tillägget att höjas framöver?

Meningen är att inkomstpensionstillägget ska höjas i takt med utvecklingen för inkomstpensionen.

  • Är ett eventuellt inkomstpensionstillägg medräknad i min prognos?

Nej, inkomstpensionstillägget finns inte med i de beräkningarna. Har du fyllt 60 år och kan vara berättigad till stödet längre fram så får du information om det när du loggar in.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom minPension

Lyssna också när vi pratar om Inkomstpensionstillägget i minPensionsPodden

Privat pensionssparande – frågor och svar

Lyssna på #minPensionsPodden när vi berättar vad du ska tänka på före och efter du matar in egna uppgifter på minPension

Sedan 2016 är möjligheten att ha ett avdragsgillt privat pensionssparande begränsad. Det är bara om du har eget företag eller om du saknar tjänstepension i din anställning som du på det här sättet kan sätta av pengar till din framtida pension. Men det är ändå många som har ett gammalt privat pensionssparande. Här är några vanliga frågor och svar för vad som gäller för dem.

Vem kan ha ett privat pensionssparande?

Bland minPensions nästan fyra miljoner användare är det drygt 800 000 som har någon typ av privat sparande. Med det menas sparande som är tänkt som pension och öronmärkt för det. Du hittar uppgifter om ditt eventuella privata sparande under Intjänad pension och Privat pension när du loggat in. Det privata pensionssparande som bolagen levererar till minPension är privata pensionsförsäkringar och IPS, individuellt pensionssparande. Alla bolag levererar ännu inte uppgifter om IPS, så egentligen är det ännu fler av våra användare som har den här sparformen.

Vad innebär det att ha ett privat pensionssparande?

I det här fallet handlar det om ett avdragsgillt sparande med vissa regler. Du kan antingen har en privat pensionsförsäkring eller en IPS, ett individuellt pensionssparande. I båda fallen handlar det om att du har fått ett skatteavdrag när pengarna satts in, att pengarna inte går att ta ut förrän tidigast från 55 års ålder och att pengarna beskattas på samma sätt som pension när du tar ut dem.

Varför kan inte alla ha ett avdragsgillt pensionssparande?

Möjligheten att spara till sin pension på det här sättet har successivt begränsats. Först sänktes maxbeloppet som gick att spara och för vanliga löntagare med någon typ av tjänstepension togs möjligheten bort att ha ett avdragsgillt sparande från 2016.

Om du fortfarande har möjlighet att göra avdrag för pensionssparande så finns bra information i Avdragslexikon på Skatteverkets hemsida.

Vad betalar jag för skatt?

Privat pensionssparande av den här typen beskattas som annan pension, alltså på samma sätt som lön fast med andra grundavdrag. Tanken är att du får ett skatteavdrag när du sätter in pengarna men att du sedan betalar skatt på dem när du tar ut dem. I de flesta fall har du lägre inkomst, och därmed lägre skatt, när du tar ut pengarna än när du satte in dem.

När kan jag ta ut pengarna?

Pengarna är tillgängliga från 55 års ålder. Men det går i två fall att ta ut pengarna tidigare.

1.Om ditt privata pensionssparande inte överstiger ett prisbasbelopp. År 2020 går gränsen vid 47 300 kronor. År 2021 höjs gränsen till 47 600 kronor. 

Möjligheten att ta ut ett privat pensionssparande kom när avdragsrätten försvann år 2016. Den som inte hade hunnit spara ihop så mycket pengar och som då inte längre hade möjlighet att spara mer fick en möjlighet att dra sig ut. Om du vill ta ut sparandet kontaktar du bolaget där du har pengarna och ber att få göra ett återköp. Det är bolaget som i sista hand bestämmer villkoren, men normalt är det inget problem. I det här fallet kan du få alla pengar på en gång.  

2.Om du har sparat ihop mer pengar än ett prisbasbelopp men har svårt att klara dig utan de här pengarna eller om det finns andra synnerliga skäl, t ex livshotande sjukdom. Då kan du få dispens från Skatteverket och det bolag där du har dina pengar.

Kan jag ta ut allt på en gång?

Nej, inte om du tar ut pengarna enligt vanliga regler (se undantagen i frågan ovan). Du och bolaget där du har pengarna har kommit överens om en utbetalningsplan. Den kortaste utbetalningstiden brukar vara fem år.

Får jag tillgång till pensionärsrabatt när jag tar ut pengarna?

Nej, inte för den här typen av pension. Enklaste sättet att få pensionärsrabatt före 65 års ålder är att ta ut någon del av den allmänna pensionen.

Kan jag jobba och ta ut privat pension samtidigt?

Absolut. Det finns inga regler som gör att du inte kan jobba när du tar ut privat pension.

Men tänk på att om du både tar ut lön och privat pensionssparande samtidigt kan din samlade inkomst bli hög. Tjänar du mer än 44 000 kronor i månaden (år 2020) kommer du över gränsen för när du får betala statlig inkomstskatt. Skatt på pension är dessutom högre än skatt på löneinkomster, i synnerhet om du är yngre än 66 år.

Påverkas a-kassan om jag tar ut mitt privata pensionsspar?

Nej. Ersättningen i a-kassan påverkas bara om du tar ut allmän pension eller tjänstepension.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom minPension

Tre tips till dig som ska plugga

I år är det högt tryck på högskolor och universitet. Andelen som har sökt – och antagits – till högre studier är rekordstort.

Men hur blir det med pensionen för den som pluggar? Blir det nåt? Jo faktiskt! Det ger pensionsrätter när du får studiemedel från Centrala studiestödsnämnden, CSN. Det som krävs är att du får bidragsdelen i studielånet.

Tre tips till dig som ska plugga

  • Ansök om bidragsdelen när du söker studielån så får du automatiskt pensionsrätter.  När du får ditt orange kuvert ser du vad den är värd.
  • Har du möjlighet att arbeta extra under studietiden? När du arbetar och betalar skatt tjänar du in till din allmänna pension. Läs mer om extrajobb och pension på minPension.se
  • Plugga inte för länge. De flesta av oss behöver jobba i drygt 40 år för att få en bra pension.

Funderar du på att plugga utomlands? Läs mer på minPension.se

Arbete ger mer pension

Jämfört med att arbeta så ger studier inte så mycket pension. Om du arbetar och tjänar 20 000 kronor i månaden får du ungefär 4 000 kronor till din framtida pension. Om du dessutom får tjänstepension blir det ännu mer.

Men att studera kan ge bra effekter på längre sikt! Genom att plugga kan du så småningom få ett jobb med bra villkor för din pension. Att studera kan ge högre lön, bättre möjligheter på arbetsmarknaden och kanske också ett yrke som gör att du orkar jobba långt upp i åren.

Om pension för unga i minPensionsPodden

Om du vill veta mer om din pension kan du lyssna på minPensionsPodden där vi i flera avsnitt pratar om pension för unga.

 

Tydlig värdeminskning i spararnas pensionskapital

en kvinna som tvättar händerna i ett kök

På tre veckor har pensionskapitalet i tjänstepensionerna och det privata pensionssparandet hos minPensions användare minskat med närmare 110 miljarder kronor, eller med omkring sju procent av kapitalet.

Coronakrisen har fått stora ekonomiska konsekvenser och även pensionskapitalet påverkas. Mellan vecka 11 och vecka 14 syns en tydlig värdeminskning av tjänstepensionskapitalet hos minPensions närmare fyra miljoner användare.

Det är framförallt fondförsäkringarna som fallit i värde. Där är den genomsnittliga värdeminskningen för tjänstepensionerna och de privata försäkringarna omkring 12 procent.

Även för de pensionssparare som valt att ha sina pensioner mer renodlat i aktiedepåer är värdeminskningen ungefär densamma, 13 procent på tre veckor.

De traditionella försäkringarna har kommit lindrigare undan. Här är den genomsnittliga värdeminskningen under en procent. Men redan nu har flera bolag sänkt återbäringsräntorna som en effekt av krisen.

Den del av den allmänna pensionen som finns i fonder, premiepensionen, har också påverkats av fallet. Men hos minPension uppdateras inte de siffrorna annat än när du som sparare går in och tittar på ditt konto. 

Funderar du på hur din egen pension påverkas av vad som händer på börsen och med ekonomin i stort? Då kan du enkelt få en överblick om du loggar in på ditt eget konto.

Här kan du se hur dina olika pensioner är placerade och om de påverkas mycket eller lite av det som händer i världsekonomin just nu. Logga in på minPension och gå in under fliken ”Intjänad pension”, klicka sedan på de olika pajdiagrammen så kan du se hur dina pengar är placerade. Vill du ha en mer fördjupad bild kan du logga in på dina sidor hos respektive bolag som förvaltar dina pengar.

Mer om hur coronakrisen påverkar din pension i minPensionsPodden

Så påverkas pensionen av krisen

Pension som inte påverkas av krisen

Garantipension, förmånsbestämd tjänstepension

Garantipensionen är ett grundskydd som förändras i takt med prisutvecklingen i Sverige.

Värdet på din förmånsbestämda pension påverkas av hur många år du arbetat inom avtalet och vilken lön du haft den sista tiden före pensionering.

Pension som påverkas något av krisen

Inkomstpension och tilläggspension

Här påverkas värdet av hur det går för svensk ekonomi och hur stora inbetalningarna blir från dem som jobbar. På sikt kan pensionerna påverkas negativt av en ekonomisk kris.

Pension som påverkas mer av krisen

Premiebestämd tjänstepension

Om du inte gjort något val är den här pensionen placerad i en traditionell försäkring. Här är pengarna placerade i aktier, fastigheter, obligationer och andra tillgångar. Värdeutvecklingen, uppåt och nedåt, brukar inte vara lika stor som i en fondförsäkring. Du kan själv välja om du vill ha din tjänstepension i en fondförsäkring. Om du gjort ett val kan du se vad du valt på minPension.

Premiepensionen i den allmänna pensionen

Här kan du välja olika fonder. Om du inte gör något val så finns pengarna i AP7 Såfa.

Är du under 55 år finns pengarna placerade i aktiefonder. När du blir äldre viktas risken ner successivt. När du börjar ta ut din pension kan du välja att ha pengarna i en traditionell försäkring som förvaltas av Pensionsmyndigheten.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom på minPension
Källa statistik: minPension

Skydda dina inloggningsuppgifter

mingel på altan på hustak i storstadsmiljö

Visst vore det smidigt att ha all information från banker, försäkringsbolag och myndigheter på ett samlat ställe. Att nå allt med en enda inloggning. Det finns företag vars affärsidé är att hjälpa dig med just det. Företagen samlar in dina uppgifter genom att använda din e-legitimation för att ge dem tillgång till att hämta in dina uppgifter från till exempel minPension. Det kallas andrahandsinloggning och det är otillåtet.

Andrahandsinloggning är osäker och otillåten

Din integritet är viktig för oss! Ingen annan än du själv ska komma åt dina uppgifter på minPension.se. När du vill se dina uppgifter behöver du därför logga in på ”Mina sidor” med din e-legitimation.

Att använda någon annans e-legitimation, eller låta någon annan använda din e-legitimation för att logga in på minPension.se, kan vara olagligt.

Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) förklarar på sin hemsida hur du skyddar din e-legitimation mot andrahandsinloggning.

Jurister varnar: tjänster missbrukar Mobilt BankID

Vi ringer gärna dig – om du ber oss!

Det händer också att personer ringer upp och påstår sig ha ett samarbete med minPension. Personen som ringer kan till och med utge sig för att ringa från minPension. Då är det viktigt att komma ihåg att vi bara ringer dig om du ber oss. Aldrig annars!

Den enda gång vi ringer upp dig är när du kontaktar vår kundservice och ber oss att ringa tillbaka till dig. Under samtalet med kundservice kan vi också be dig logga in med din e-legitimation för att till exempel hjälpa dig med din pensionsprognos. Vi kallar det för supportinloggning och den kräver att du ger oss ditt godkännande via vår hemsida.

Vad betyder risk för din pension?

Risk är ett knepigt ord. Oftast är det något som enbart för tankarna till något farligt, risk för storm och åska, risk för älgar på vägen eller risk för sämre tider. Men när vi pratar om pengar och kapitalinkomster är risk plötsligt något som kan vara riktigt bra. Vad betyder egentligen risk för din pension?

En tecknad bild som visar olika tankar om begreppet risk
Vad betyder risk för dig?

Vad betyder risk för dig?

Den här bilden kommer från omslaget till en avhandling, Financial advisory services, av Inga-Lill Söderberg. Den visar hur olika vi kan tänka när vi hör ordet risk. Även om vi bara pratar om finansiell risk så är det ändå inte lätt att förstå vad olika risknivåer på mitt sparande får för betydelse när jag blir pensionär. Vad betyder en värdeutveckling på två eller tre procent om året för storleken på min framtida pension?

Risken i PPM-fonder

För några år sedan gjorde dåvarande Premiepensionsmyndigheten, PPM, ett försök att beskriva hur olika risknivåer kunde påverka utfallet av premiepensionen.
Ett pedagogiskt försök som kanske liknar det danska exemplet.

De gröna pilarna är den förväntade avkastningen på fonder med låg risk och ju rödare pilar desto högre blir risken.

Från Premiepensionsmyndighetens PPM-Lots.
Från Premiepensionsmyndighetens PPM-Lots

Men låg risk hamnar det mest sannolika utfallet vid pension efter ett mångårigt PPM-sparande om omkring 4 000 kronor i månaden i pension. Skillnaden mellan bästa och sämsta tänkbara utfall ligger på dryga tusenlappen.

Men högsta risk hamnar det mest sannolika utfallet på närmare 7 000 kronor, men fallhöjden är betydligt högre än för den som väljer lägre risk. Skillnaden i utfall mellan sämsta och bästa alternativ är 9 000 kronor i månaden.

Känn efter själv, vilken kurva skulle du välja? Inte helt enkelt, eller hur? I synnerhet inte som premiepensionen bara är en del, kanske 15-20 procent, av den totala pensionen. Vilken är risken i inkomstpensionen och i tjänstepensionen? Hur mycket risk har du i din totala pension och vad betyder den risken för vad du kan räkna med att få i pension per månad i framtiden?

Danskt försök sprack

Sedan en tid tillbaka har den danska motsvarigheten till minPension, PensionsInfo funderat på hur risken i pensionssparandet ska åskådliggöras, för att öka förståelsen hos spararna. Meningen är att det ska bli lättare för spararna att förstå att olika risknivåer kan ge olika utfall och hur stora skillnaderna i de utfallen är. Alltså hur bra – eller hur dåligt – det kan gå beroende på risknivån.

Kunderna borde få information om både den förväntade pensionsutbetalningen och osäkerheten om den, det vill säga inom vilka intervall , med 90 procents sannolikhet, utbetalningarna kan hamna. En enhetlig riskmärkning borde införas som branschstandard. Det ska gå att jämföra olika produkter som till exempel har märkningen, hög- medel- eller låg risk.

Bolagen bör införa samma märkning på sina portföljinvesteringar, till exempel traditionella försäkringar.

Men när exemplen på utfall presenterades för spararna blev resultatet inte alls som väntat. Spararna tyckte inte om vad de såg. De var inte alls medvetna om hur stor risk de faktiskt tog med sitt sparande. Att se de olika tänkbara utfallen gjorde dem bara mer osäkra på hur de skulle placera sina pensionspengar.

Enligt PensionsInfos egen analys var de danska spararna helt enkelt inte mogna riktigt än för att prata om finansiell risk på det konkreta viset.

Frågan är om svenska pensionssparare är det?

I minPensions prognoser räknar vi med risken som finns i den branschstandard som bolag och myndigheter enats om. Här antas den reala värdeutvecklingen vara 2,1 procent om året.

Text och bild: Kristina Kamp, pensionsekonom minPension