Löneväxling är en överenskommelse mellan arbetsgivare och anställd som innebär att den anställde avstår en del av sin bruttolön mot en extra pensionsavsättning. Löneväxling kan vara ett alternativ att spara till pensionen om man tjänar 51 250 kr i månaden (2024) eller mer efter att beloppet för löneväxlingen är avdraget. Om lönen efter löneväxlingen är lägre än så påverkas den allmänna pensionen negativt och om man sänker sin inkomst ytterligare påverkas även den ersättning man får från Försäkringskassan vid sjukdom eller föräldraledighet.

Två anledningar till ökat intresse

Löneväxling är i ropet just nu med anledning av att brytgränsen för statlig inkomstskatt inte justerades vid årsskiftet. Det är alltså fler personer än tidigare som, efter sin senaste löneökning, behöver betala 20 kronor mer i skatt på varje extra hundralapp. Här kan löneväxling framstå som ett attraktivt alternativ. Att räntorna sjunker spelar nog också in eftersom de med bostadsrätt och villa inte behöver betala lika mycket för sina bolån utan även får utrymme att spara.

För- och nackdelar med löneväxling

Pension är billigare än lön för arbetsgivaren så varje hundralapp man växlar kan resultera i en inbetalning på 106 kr. En annan fördel är om man omfattas av statlig inkomstskatt idag (marginalskatt på ca 53 procent) men inte som pensionär när inkomsten sjunker (kommunalskatt på ca 33 procent). Under tiden man sparar är den årliga avkastningsskatten på pensionskapitalet lägre än för i investeringssparkonto (ISK) eller kapitalförsäkring. Ännu en fördel om man löneväxlar inom sin kollektivavtalade tjänstepension är att man kan få låga avgifter på sparandet. I stor utsträckning kan man styra själv hur mycket man vill löneväxla även om arbetsgivaren ytterst avgör vad som är möjligt.   

Den uppenbara nackdelen är förstås att man sänker sin inkomst här och nu för att binda pengarna till pensionen. Och även om man avstår egen lön så går pengarna in till tjänstepensionen och den går inte att likställa med ett privat sparande. Tjänstepensionen är en arbetsgivarägd försäkring även om man själv omfattas av den. Man ska vara medveten om att både regelverk och skatter kan ändras den dag som pensionen betalas ut. Viktigt är också att avsättningen till den ordinarie tjänstepensionen inte minskar på grund av bruttolöneavdraget. Löneväxling är alltså komplext. Det krävs att man har koll på sin ekonomi och arbetsgivarens pensionspolicy för att kunna göra ett informerat val.  

Löneväxling på minPension

På minPension kan man registrera löneväxling i sin befintliga kollektivavtalade tjänstepension och simulera effekten av ett sådant sparande för pensionsprognosen. Uppgifter om löneväxling i separat försäkring finns också på minPension. Totalt har vi uppgifter om löneväxling för cirka 125 000 pensionssparare. Samtidigt finns det ett mörkertal. Vissa löneväxlar i pensioner som inte är uppmärkta som löneväxling och då kan vi inte se dem, och alla pensionssparare är inte registrerade på minPension. Därför vet ingen med säkerhet hur många löneväxlare det egentligen handlar om.

Uppgifterna nedan är hämtade i juni 2024 från minPension och gäller de som själva har registrerat att de har månadsvis löneväxling i kollektivavtalad tjänstepension alternativt där vi kan se att man har månadsvis löneväxling i separat försäkring:

Löneväxlingspremie (kr per månad)Andel
1 – 5006%
501 – 1 0009%
1 001 – 1 5004%
1 501 – 2 00015%
2 001 – 2 5003%
2 501 – 3 00012%
3 001 – 4 00010%
4 001 – 5 00014%
5 001 – 6 0005%
6 001 – 7 0003%
7 001 – 8 0003%
8 001 – 9 0001%
9 001 – 1 00006%
1 0001 – 11 0001%
11 001 – 12 0001%
12 001 – 20 0003%
20 001 –4%
100%
Månadslön (kr)Andel
0 – 25 0002%
25 001 – 30 0002%
30 001 – 35 0001%
35 001 – 40 0001%
40 001 – 45 0001%
45 001 – 50 0004%
50 001 – 55 00013%
55 001 – 60 00017%
60 001 – 65 00015%
65 001 – 70 00011%
70 001 – 75 0009%
75 001 – 80 0006%
80 001 – 85 0004%
85 001 – 90 0004%
90 001 – 95 0002%
95 001 – 100 0002%
100 001 –6%
 100%
FödelseårAndel
2000 –1%
1990 – 994%
1980 – 8915%
1970 – 7937%
1960 – 6940%
1950 – 593%
 100%
Kön
Män60%
Kvinnor40%
100%
AvtalAndel (månadsvis löneväxling)
Privatanställda tjänstemän (ITP)54%
Kommun- och regionanställda (AKAP-KR/KAP-KL)17%
Individuell tjänstepension (ej kollektivavtalad)14%
Statligt anställda (PA16)4%
Privatanställda arbetare (Avtalspension SAF-LO)3%
Övriga8%
100%

Löneväxling är en uppskattad förmån men är inte för alla

Många som löneväxlar sparar ansenliga belopp som kan göra skillnad den dag man går i pension. Men en del går vilse med hänsyn tagen till inkomstnivå, ålder eller redan befintlig löneväxling. Har man en låg inkomst är löneväxling som sagt inte förmånligt. Med förmånsbestämd tjänstepension bör man också känna till att stora löneökningar efter 60 år kan resultera i lönekapning, att hela löneökningen inte är pensionsgrundande. Och från det år man fyller 67 år och framåt är insättningar till pensionen dyrare än lön (tvärtom jämfört med tidigare eftersom arbetsgivaravgiften sjunker medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader är oförändrad). Det innebär att den som löneväxlar en hundralapp i månaden inte får 106 kr längre utan 89 kr om förmånen ska vara kostnadsneutral för arbetsgivaren.

Vi ser också att var tionde person som registrerar månadsvis löneväxling i en kollektivavtalad tjänstepension på minPension redan har en löneväxling i separat försäkring. Därför visas en prognosvarning för att undvika att uppgifter om två löneväxlingar registreras för den som i själva verket bara har en.

Tre saker att tänka på

  • Fundera på om du behöver förstärka din pension. Se din intjänade pension på minPension och jämför dig med andra i fliken ”Pensionsstatistik”.
  • Ta reda på om löneväxling är förmånligt för dig med hänsyn tagen till din inkomst, ålder och din arbetsgivares pensionspolicy.
  • Tänk igenom om du vill du vill gå ner i lön och binda pengar till pensionen. Alternativet kan annars vara att spara i investeringssparkonto, kapitalförsäkring eller annat privat sparande där pengarna inte är inlåsta till pensionen.

Vill du veta mer?

Allt du behöver veta om löneväxling

Om löneväxling och hur du ångrar den

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension