Etikett: Pensionsekonomen bloggar

gå i pension, Ha koll på din pension, jobbonär, Pensionsekonomen bloggar, riktålder, Så fungerar pensionen

Orange kuvert för allmän pension och årsbesked för tjänstepension – vad är nytt?

Varje vår får miljoner svenskar två centrala pusselbitar i sin ekonomiska framtid: orange kuvert för den allmänna pensionen från Pensionsmyndigheten samt årsbeskeden för tjänstepensionen från pensionsbolagen och valcentralerna. Och det finns några nyheter som är bra att tänka på när man läser dessa besked.

Tre saker i orange kuvert för allmän pension:

1. Årets omräkning är relativt låg
De flesta får en liten ökning – men variationerna är stora beroende på kombinationen av inkomst-, tilläggs-, premie- och garantipension. För pensionärerna höjs inkomstpensionen med 1,9 procent från januari 2026, garantipensionen höjs med 0,7 procent – i takt med prisutvecklingen.

2. Riktåldern gäller för alla födda 1960 och senare
Från 2026 är gäller riktåldern för allmän pension.

Födda 1960-1966: 67 år

Födda 1967-1981: 68 år

Födda 1982-1997: 69 år

Födda 1998-2014: 70 år

För de födda 1960–1964 är riktåldern redan bestämd, för övriga är den enligt prognos.

Inkomst- och premiepension kan tidigast tas ut vid 64 års ålder (under många år framöver). Garantipension och bostadstillägg kan först tas ut vid riktåldern, alltså 67 år från och med 2026. Många kommer nog fundera på om man kan förlänga yrkeslivet – på heltid eller deltid – och planera när och hur pensionsuttaget sker.

3. Nya fonder för premiepensionen för dig som gjort eget fondval
Fonderna för premiepensionen kommer ersättas nu och kommande år. Antalet fonder blir klart färre men det kommer fortfarande finnas många alternativ. Generellt kommer avgifterna att sjunka. Är du nöjd med dina ersättningsfonder behöver du inte göra något. Men det är ändå klokt att reflektera över sina fondval. Du kanske har en annan inställning till finansiell risk än för 10, 15 eller 20 år sedan? Livet förändras – din fondportfölj kanske också borde göra det. Logga in på Pensionsmyndigheten för att söka och jämföra fonder för din premiepension.

Tre saker i årsbeskeden för tjänstepension:

1. Små omräkningar men stora skillnader
Till skillnad från den allmänna pensionen varierar tjänstepensionens utveckling mycket mellan avtalsområden, bolag och sparformer. De förmånsbestämda tjänstepensionerna har en låg ökning vid detta årsskifte – i många fall 0,89 procent – eftersom de följer inflationen som numera är låg. För premiebestämda tjänstepensioner finns det stora individuella skillnader – inte minst beroende på om du har traditionell försäkring eller fondförsäkring. I de flesta fall handlar det om en liten ökning men det finns undantag där utvecklingen har varit negativ (vilket även gäller för premiepensionen).

2. Avtalad pensionsålder för tjänstepensionen
Många som arbetar i privata företag har en avtalad pensionsålder för tjänstepensionen vid 65 eller 66 år. Det innebär att arbetsgivaren slutar betala in premier till tjänstepensionen då samt att automatisk utbetalning av tjänstepensionen startar – om du inte väljer något annat. För andra tjänstepensioner krävs det att du ansöker om utbetalning. Villkoren varierar beroende på vilken tjänstepension det handlar om. Kolla upp vad som gäller för dig.

I offentlig sektor omfattas många av avtal där arbetsgivaren betalar in tjänstepension utan bortre åldersgräns och där den automatiska utbetalningen startar automatiskt månaden efter man fyller 70 år eller samma månad man fyller 72 år – om du inte väljer något annat. Åldersgränserna för intjäning och automatisk utbetalning av tjänstepension beror alltså på vilket avtal du omfattas av.

Förmånsbestämd tjänstepension, i både privat och offentlig sektor, är slutbetalad vid 65 år. Det innebär att det inte sker några fortsatta inbetalningar efter denna tidpunkt.

3. Uttag av tjänstepension – går numera att ångra i efterhand
Allt fler kombinerar jobb och pension och fortsätter arbeta längre upp i åren. Det gör tjänstepensionens flexibla uttagsmöjligheter viktigare än någonsin. I dag kan du ofta pausa, förlänga, tidigarelägga eller ändra dina utbetalningar – något som ger en större frihet att anpassa inkomsten efter hur du faktiskt vill leva och jobba.

Så fungerar det på minPension:

I förvalsprognosen räknar vi med att du fortsätter arbeta på ditt nuvarande arbete, med nuvarande lön, fram till riktåldern (beslutad eller beräknad beroende på födelseår) och att du sedan tar ut alla dina pensioner. Med en knapptryckning kan du ändra uttagsålder, tidigare eller senare, eller klicka dig vidare i verktygen för att till exempel välja olika uttagstidpunkter för allmän pension och tjänstepension.

Vill du veta mer?

Lyssna på minPensionsPodden: Vad innebär riktåldern?

Mer info hos Pensionsmyndigheten: Riktålder – när kan jag ta ut allmän pension?

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

arbetslöshet, gå i pension, Ha koll på din pension, jobbonär, Pensionsekonomen bloggar, riktålder, Så fungerar pensionen, sjukdom

Vad gäller om man inte kan eller orkar arbeta till riktåldern?

Riktåldern införs 2026 och är 67 år under många år framöver – en ålder som höjs stegvis för kommande generationer i takt med att medellivslängden ökar. Riktåldern är ett riktmärke – inte ett tvång. Riktåldern påverkar också när du kan ta ut olika delar av den allmänna pensionen. Tjänstepensionen omfattas inte av riktåldern men många kollektivavtalade försäkringar vid sjukdom, arbetsskada och arbetsbrist gäller till 67 år från 2026 och framåt. Men vad gäller om du inte kan – eller orkar – arbeta fram till riktåldern?

Här går vi igenom vilka alternativ som finns och vad du bör tänka på:

1. Trappa ner arbetstiden
På många arbetsplatser finns möjligheten att trappa ner arbetstiden de sista yrkesåren, vanligen från 61-64 år. Det är ingen ovillkorlig rättighet, arbetsgivaren kan neka dig möjligheten att gå ner i arbetstid.

2. Tidigt pensionsuttag
Du som är född 1963 och senare kan ta ut inkomstpension och premiepension tidigast vid 64 år – tre år före riktåldern. Tidigaste uttag av tjänstepension är vid 55, 60 eller 62 år i de flesta fall – olika beroende på avtal. Men ett tidigt uttag innebär att pensionen blir lägre – och det är en livsvarig minskning. Utbetalning av garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg kan ske från 67 år – inte tidigare.

3. Sjukdom och arbetsskada
Om du har nedsatt arbetsförmåga resten av arbetslivet kan du ansöka om sjukersättning hos Försäkringskassan som betalas ut till och med månaden innan du fyller 67 år. Det finns särskilda regler för sjukersättning de sista yrkesåren. Och även kollektivavtalade försäkringar vid sjukdom och arbetsskada som AGS, TFA och ITP Sjukpension gäller också till 67 år.

4. Arbetslöshet
Om du blir arbetslös före riktåldern – till exempel på grund av arbetsbrist – kan du få ersättning från a-kassan. Även denna ersättning kan betalas ut fram till 67 år. Inkomstförsäkring, som är komplement till a-kassan, kan också ge skydd fram till 67 år. Här är det också bra att känna till att omställnings- och kompetensstöd genom kollektivavtal kan gälla till 67 år (beroende på avtal).

Fem tips:

1. Att gå i pension före riktåldern innebär lägre pension – både för att du slutar tjäna in pension och för att utbetalningen sprids över fler år. Jämför olika alternativ på minPension.se – där ser du hur olika uttagsåldrar påverkar din pension. Allmän pension fortsätter du att tjäna in oavsett ålder. Vissa tjänstepensioner tjänar du in fram till 65 eller 66 år – andra har ingen bortre åldersgräns.

2. Det handlar inte om allt eller inget. På vissa arbetsplatser kan man gå ner i arbetstid de sista yrkesåren. I vissa fall kan arbetsgivaren bekosta delar av denna nedtrappning men det kan också vara så att man finansierar hela arbetstidsförkortningen själv. Kolla vilka möjligheter som finns och hur det skulle påverka din ekonomi. Både lön och pension.

3. Att gå ner i arbetstid behöver inte vara detsamma som att börja ta ut pension. Ett alternativ kan vara att finna sig i att lönen minskar under denna period samtidigt som man väntar med pensionen eftersom månadsbeloppen för den då räknas om och blir högre (gäller ej garantipension, bostadstillägg och/eller inkomstpensionstillägg).

4. Om du har ett fysiskt eller psykiskt krävande jobb bör du ställa frågan om arbetet kan anpassas efter den egna situationen. Prata med din chef eller med facket.

5. Pension bör inte vara en alternativ försörjning vid arbetsoförmåga eller arbetslöshet om man faller mellan stolarna för sjukpenning eller a-kassa. För de flesta är det en dålig affär med ett tidigt pensionsuttag vid ohälsa eller arbetslöshet. Kolla istället vilka möjligheter du har till ersättning från Försäkringskassan, a-kassan och/eller kollektivavtalade försäkringar från jobbet.

Vill du veta mer?

Lyssna på minPensionsPodden: Vad innebär riktåldern?

Mer info hos Pensionsmyndigheten: Riktålder – när kan jag ta ut allmän pension?

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

Ha koll på din pension, Omvärldsbevakning, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen

Allt fler får större inbetalningar till tjänstepensionen – hur mycket får du?

En högre pensionsålder behövs för att möta utmaningen med att vi lever längre. Men det är inte det enda sättet att trygga framtidens pensioner. Det går att sätta av mer pengar också. Och på allt fler arbetsplatser är det precis vad som sker genom avtal om större inbetalningar till tjänstepensionen.

I de fyra största tjänstepensionsavtalen är det numera cirka 3,2 miljoner löntagare som omfattas av detta. I många fall handlar det om kompletterande flex- eller deltidspensionspremier i branschavtal men det kan även gå under andra benämningar eller att man helt enkelt ökar avsättningen för alla i centrala avtal. I praktiken innebär det att inbetalningen till tjänstepensionen varierar mellan 4,5 – 6 procent på lönen upp till 47 625 kr/mån (2024) och 30-31,5 procent på lönedelar över. Men andra procentsatser förekommer också.

Branschavtal i privat sektor:
955 000privatanställda arbetare omfattas av olika kompletterande premier utöver Avtalspension SAF-LO (ungefär 6 av 10).
800 000privatanställda tjänstemän omfattas av flex-/deltidspensionspremier utöver ITP (nästan alla).
Centrala avtal i offentlig sektor:
1 167 000kommun- och regionanställda omfattas av AKAP-KR (men det finns även de med högre inkomster eller tidigare intjänande som står kvar i KAP-KL).
72 000statligt anställda omfattas av flexpensionspremie inom PA16 avd 1.
200 000statligt anställda omfattas av flexpensionspremie inom PA16 avd 2 från 2024 (men upp till 36 000 inom PA16 avd 2 kan potentiellt få beviljad delpension istället).
Källa: Fora, Collectum, Pensionsvalet, Valcentralen/Skadikon och SPV 2023.

Tanken med den förstärkta tjänstepensionen är att man ska få ökad flexibilitet att gå ner i arbetstid i slutet av yrkeslivet alternativ fortsätta arbeta i samma omfattning och få en högre pension. En fördel med att förstärka tjänstepensionen är att man kan få låga avgifter och för arbetsgivarna är det en enkel och kostnadseffektiv administration.

Samtidigt finns det nackdelar. Alla vill inte avsätta mer pengar till pensionen. I dessa tider när många har svårt att få sin ekonomi att gå ihop värdesätter man nog en löneökning istället. Att förstärka pensionerna tar dessutom tid. Det är framför allt en reform för dagens unga som hinner spara ihop ett tillräckligt stort kapital. Dessutom innebär det ökade kostnader för arbetsgivarna.

Arbetsmarknadens parter har i etapper satt av mer pengar till tjänstepensionen på senare år medan inbetalningarna till den allmänna pensionen inte har förändrats sedan det gjordes om i mitten på 1990-talet. Förmodligen kommer vi till en punkt där balansen mellan lön idag och pension imorgon kommer diskuteras mer ingående. Och hur stor tjänstepensionen bör vara i förhållande till den allmänna pensionen.

De tre viktigaste faktorerna för att få en bra pension är lönen, tiden i arbetslivet och att man får tjänstepension i sin anställning. Samtidigt är frågan om hur mycket arbetsgivaren betalar in till tjänstepensionen allt viktigare. För det skiljer sig åt mellan olika arbetsplatser.

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension