Etikett: Pensionsekonomen bloggar

arbetslöshet, gå i pension, Ha koll på din pension, jobbonär, Pensionsekonomen bloggar, riktålder, Så fungerar pensionen, sjukdom

Vad gäller om man inte kan eller orkar arbeta till riktåldern?

Riktåldern införs 2026 och är 67 år under många år framöver – en ålder som höjs stegvis för kommande generationer i takt med att medellivslängden ökar. Riktåldern är ett riktmärke – inte ett tvång. Riktåldern påverkar också när du kan ta ut olika delar av den allmänna pensionen. Tjänstepensionen omfattas inte av riktåldern men många kollektivavtalade försäkringar vid sjukdom, arbetsskada och arbetsbrist gäller till 67 år från 2026 och framåt. Men vad gäller om du inte kan – eller orkar – arbeta fram till riktåldern?

Här går vi igenom vilka alternativ som finns och vad du bör tänka på:

1. Trappa ner arbetstiden
På många arbetsplatser finns möjligheten att trappa ner arbetstiden de sista yrkesåren, vanligen från 61-64 år. Det är ingen ovillkorlig rättighet, arbetsgivaren kan neka dig möjligheten att gå ner i arbetstid.

2. Tidigt pensionsuttag
Du som är född 1963 och senare kan ta ut inkomstpension och premiepension tidigast vid 64 år – tre år före riktåldern. Tidigaste uttag av tjänstepension är vid 55, 60 eller 62 år i de flesta fall – olika beroende på avtal. Men ett tidigt uttag innebär att pensionen blir lägre – och det är en livsvarig minskning. Utbetalning av garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg kan ske från 67 år – inte tidigare.

3. Sjukdom och arbetsskada
Om du har nedsatt arbetsförmåga resten av arbetslivet kan du ansöka om sjukersättning hos Försäkringskassan som betalas ut till och med månaden innan du fyller 67 år. Det finns särskilda regler för sjukersättning de sista yrkesåren. Och även kollektivavtalade försäkringar vid sjukdom och arbetsskada som AGS, TFA och ITP Sjukpension gäller också till 67 år.

4. Arbetslöshet
Om du blir arbetslös före riktåldern – till exempel på grund av arbetsbrist – kan du få ersättning från a-kassan. Även denna ersättning kan betalas ut fram till 67 år. Inkomstförsäkring, som är komplement till a-kassan, kan också ge skydd fram till 67 år. Här är det också bra att känna till att omställnings- och kompetensstöd genom kollektivavtal kan gälla till 67 år (beroende på avtal).

Fem tips:

1. Att gå i pension före riktåldern innebär lägre pension – både för att du slutar tjäna in pension och för att utbetalningen sprids över fler år. Jämför olika alternativ på minPension.se – där ser du hur olika uttagsåldrar påverkar din pension. Allmän pension fortsätter du att tjäna in oavsett ålder. Vissa tjänstepensioner tjänar du in fram till 65 eller 66 år – andra har ingen bortre åldersgräns.

2. Det handlar inte om allt eller inget. På vissa arbetsplatser kan man gå ner i arbetstid de sista yrkesåren. I vissa fall kan arbetsgivaren bekosta delar av denna nedtrappning men det kan också vara så att man finansierar hela arbetstidsförkortningen själv. Kolla vilka möjligheter som finns och hur det skulle påverka din ekonomi. Både lön och pension.

3. Att gå ner i arbetstid behöver inte vara detsamma som att börja ta ut pension. Ett alternativ kan vara att finna sig i att lönen minskar under denna period samtidigt som man väntar med pensionen eftersom månadsbeloppen för den då räknas om och blir högre (gäller ej garantipension, bostadstillägg och/eller inkomstpensionstillägg).

4. Om du har ett fysiskt eller psykiskt krävande jobb bör du ställa frågan om arbetet kan anpassas efter den egna situationen. Prata med din chef eller med facket.

5. Pension bör inte vara en alternativ försörjning vid arbetsoförmåga eller arbetslöshet om man faller mellan stolarna för sjukpenning eller a-kassa. För de flesta är det en dålig affär med ett tidigt pensionsuttag vid ohälsa eller arbetslöshet. Kolla istället vilka möjligheter du har till ersättning från Försäkringskassan, a-kassan och/eller kollektivavtalade försäkringar från jobbet.

Vill du veta mer?

Lyssna på minPensionsPodden: Vad innebär riktåldern?

Mer info hos Pensionsmyndigheten: Riktålder – när kan jag ta ut allmän pension?

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

gå i pension, Ha koll på din pension, jobbonär, Pensionsekonomen bloggar, riktålder, Så fungerar pensionen

Frågor och svar om riktåldern

De flesta känner nog till att vi måste arbeta längre för att pensionskalkylen ska gå ihop. Men många vet inte när och hur åldersgränserna för uttag av allmän pension höjs och att det dessutom införs ett nytt begrepp kallat riktålder.

Enligt Pensionsmyndighetens undersökning riktad till allmänheten är det bara 8 procent som känner till begreppet riktålder ganska eller mycket väl och att endast 22 procent känner till besluten om höjd pensionsålder ganska eller mycket väl. Mer än hälften menar att de aldrig hört begreppet riktålder och en fjärdedel att de inte känner till besluten om höjd pensionsålder.

I minPensionsPoddens avsnitt 228 går vi igenom begreppet riktålder. Länken går till avsnittet som öppnas i nytt fönster.

För dig som gillar att läsa svarar vi på några frågor om riktåldern här nedanför.

Vad är riktåldern?

Riktåldern införs 2026 och kan ses som en rekommendation för när uttag av den allmänna pensionen bör ske för få samma pensionsnivå som tidigare generationer (för att kompensera för den ökande medellivslängden). Riktåldern styr också när pensionsuttag kan ske för den allmänna pensionen. Den lägsta åldern för inkomst- och premiepension är tre år före riktåldern. Garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd kan tas ut vid riktåldern. Den riktålder som gäller för dig är beroende på när du är född. Och eftersom medellivslängden stiger har yngre en högre riktålder än äldre.

Ersätter riktåldern pensionsåldern på 65 år?

Det finns ingen formell pensionsålder i Sverige även om många av tradition har haft 65 år som mental gräns. Det har också funnits flera åldersgränser för pensioner och socialförsäkringar vid just 65 år som har haft stor påverkan. Riktåldern kommer enligt prognos att vara just 67 år under perioden 2026–2033 så mycket tyder på att just 67 år kommer prägla många pensionsbeslut under lång tid framöver.  

Är riktåldern den första höjningen av åldersgränserna för uttag av allmän pension?

Åldersgränserna för uttag av allmän pension höjdes 2020 och 2023. Nästa höjning blir när riktåldern införs 2026. Även socialförsäkringar (vid sjukdom) och LAS-åldern (hur länge man har rätt att ha kvar sin anställning) har följt med i denna utveckling. Förr om åren började många ta ut sin pension mellan 61-67 år, numera är det 63-69 år. Ifjol var den genomsnittliga åldern för att börja ta ut allmän pension 66 år. Arbetskraftsdeltagandet bland äldre ökar.

Påverkar riktåldern uttagsreglerna för tjänstepension och privat pension?

Nej, men flera tjänstepensionsavtal har fått nya uttagsregler på senare år efter beslut från arbetsmarknadens parter (automatisk utbetalning startar inte alltid vid 65 år utan vid 66, 70 eller 72 år om man inte väljer själv). Offentliganställda kan numera tidigast ta ut sin tjänstepension från 60 år (tidigare 55 år, även om det var ovanligt!) och kortaste uttagstid är i många fall 10 år (tidigare 5 år). Det är alltså fortsatt möjligt att göra andra uttagsval för tjänstepensionen men eftersom de flesta får huvuddelen av sin pension från den allmänna pensionen kommer riktåldern få stor betydelse även för uttag av tjänstepensionen.

Vilken är tidigaste ålder för uttag av all pension?

För många låg- och medelinkomsttagare är det riktåldern eftersom man får lite garantipension som utfyllnad till sin inkomstbaserade pension. För de som har högre inkomst, och inte omfattas av garantipension alls, är tidigaste åldern då man kan få ut all pension tre år innan riktåldern. Att ta ut pensionen så tidigt som möjligt leder, både före och efter riktålderns införande, till lägre månadsbelopp jämfört med senare uttag.

Även om medellivslängden ökar är det ojämnt fördelat. Tar riktåldern hänsyn till det?

Nej, staten behandlar alla lika. Offentliga pensionssystem är konstruerade just att omfördela tillgångar från de som lever kortare än genomsnittet till de som lever längre. Tjänstepensioner fungerar på liknande sätt men tar hänsyn till att det finns olika förutsättningar, t.ex. att privatanställda arbetare förväntas leva något kortare än privatanställda tjänstemän (vilket har viss påverkan på storleken på de månadsbelopp som betalas ut).

Finns det undantag från riktåldern för de som har fysiskt och psykiskt krävande jobb?

Nej, men det finns särskilda regler för rätten till sjukersättning för äldre i förvärvsarbetande ålder. Vid varaktigt nedsatt arbetsoförmåga prövas man inte mot alla arbeten utan de man har erfarenhet av. Detta kallas för trygghetspension (men har egentligen ingenting med pension att göra). Tanken är att de som berörs ska få fortsatt sjukersättning (från Försäkringskassan) istället för tidigt pensionsuttag (från Pensionsmyndigheten och pensionsbolagen).

Stämmer riktåldern för den som har decennier kvar i arbetslivet?

För de första årskullarna är riktåldern redan fastställd till 67 år. Har man många år kvar kan den beräknade riktåldern både öka och minska. Pensionsmyndigheten uppdaterar denna prognos varje år.

Krockar riktåldern med möjligheten att ta ut pensionen på det sätt man vill?

De flesta har fortsatt stora möjligheter att välja när och hur pensionen ska betalas ut. Men den lägsta åldern för uttag av allmän pension höjs successivt.

Innebär riktåldern att jag behöver jobba längre utan att få något i utbyte?

Ett senare pensionsuttag innebär att månadsbeloppen för inkomst- och premiepension räknas upp (eftersom man är kortare tid som pensionär och längre tid som yrkesverksam). För garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd (behovsprövade stöd som finansieras av skattebetalarna) räknas månadsbeloppen dock inte upp vid senare uttag.

Ser jag min riktålder på minPension?

Ja, från december 2025 återfinns riktåldern i förvalsprognosen. Och du kan enkelt välja en tidigare eller senare uttagstidpunkt precis som tidigare.

Vill du veta mer?

Lyssna på minPensionsPodden: Jobb till riktåldern ger högre pensioner

Mer info hos Pensionsmyndigheten: Riktålder – när kan jag ta ut allmän pension?

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

Ha koll på din pension, Omvärldsbevakning, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen

Allt fler får större inbetalningar till tjänstepensionen – hur mycket får du?

En högre pensionsålder behövs för att möta utmaningen med att vi lever längre. Men det är inte det enda sättet att trygga framtidens pensioner. Det går att sätta av mer pengar också. Och på allt fler arbetsplatser är det precis vad som sker genom avtal om större inbetalningar till tjänstepensionen.

I de fyra största tjänstepensionsavtalen är det numera cirka 3,2 miljoner löntagare som omfattas av detta. I många fall handlar det om kompletterande flex- eller deltidspensionspremier i branschavtal men det kan även gå under andra benämningar eller att man helt enkelt ökar avsättningen för alla i centrala avtal. I praktiken innebär det att inbetalningen till tjänstepensionen varierar mellan 4,5 – 6 procent på lönen upp till 47 625 kr/mån (2024) och 30-31,5 procent på lönedelar över. Men andra procentsatser förekommer också.

Branschavtal i privat sektor:
955 000privatanställda arbetare omfattas av olika kompletterande premier utöver Avtalspension SAF-LO (ungefär 6 av 10).
800 000privatanställda tjänstemän omfattas av flex-/deltidspensionspremier utöver ITP (nästan alla).
Centrala avtal i offentlig sektor:
1 167 000kommun- och regionanställda omfattas av AKAP-KR (men det finns även de med högre inkomster eller tidigare intjänande som står kvar i KAP-KL).
72 000statligt anställda omfattas av flexpensionspremie inom PA16 avd 1.
200 000statligt anställda omfattas av flexpensionspremie inom PA16 avd 2 från 2024 (men upp till 36 000 inom PA16 avd 2 kan potentiellt få beviljad delpension istället).
Källa: Fora, Collectum, Pensionsvalet, Valcentralen/Skadikon och SPV 2023.

Tanken med den förstärkta tjänstepensionen är att man ska få ökad flexibilitet att gå ner i arbetstid i slutet av yrkeslivet alternativ fortsätta arbeta i samma omfattning och få en högre pension. En fördel med att förstärka tjänstepensionen är att man kan få låga avgifter och för arbetsgivarna är det en enkel och kostnadseffektiv administration.

Samtidigt finns det nackdelar. Alla vill inte avsätta mer pengar till pensionen. I dessa tider när många har svårt att få sin ekonomi att gå ihop värdesätter man nog en löneökning istället. Att förstärka pensionerna tar dessutom tid. Det är framför allt en reform för dagens unga som hinner spara ihop ett tillräckligt stort kapital. Dessutom innebär det ökade kostnader för arbetsgivarna.

Arbetsmarknadens parter har i etapper satt av mer pengar till tjänstepensionen på senare år medan inbetalningarna till den allmänna pensionen inte har förändrats sedan det gjordes om i mitten på 1990-talet. Förmodligen kommer vi till en punkt där balansen mellan lön idag och pension imorgon kommer diskuteras mer ingående. Och hur stor tjänstepensionen bör vara i förhållande till den allmänna pensionen.

De tre viktigaste faktorerna för att få en bra pension är lönen, tiden i arbetslivet och att man får tjänstepension i sin anställning. Samtidigt är frågan om hur mycket arbetsgivaren betalar in till tjänstepensionen allt viktigare. För det skiljer sig åt mellan olika arbetsplatser.

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension