Vad händer med min inkomst när jag går i pension?

Att gå i pension är en av livets stora förändringar. Plötsligt byts lönen ut mot pension – men hur mycket får man egentligen kvar i plånboken? Räcker det för det liv man vill leva?

För att få svar på de frågorna har Alecta sedan 2018 följt de årskullar som fyller 67 år. Genom att granska nyblivna pensionärers inkomster följer de hur ekonomin förändras när arbetslivet tar slut. Årets granskning innehöll något som förvånade! För första gången visade statistiken att nyblivna pensionärer (födda 1955 och 1956) fick mindre pengar kvar i plånboken än tidigare årgångar.

I det här avsnittet av #minPensionsPodden pratar vi med Alectas pensionsekonom, Staffan Ström, om årets studie. Vad säger den om framtidens pensioner? Och vad kan du själv göra för att förbereda dig på livet efter lönen?

Mer om Alectas studie hittar du här

Nytt jobb efter 60 – går det?

Nästa år införs riktåldern – och för att få samma pensionsnivåer som tidigare generationer förväntas vi arbeta till 67 år.

Men verkligheten ser annorlunda ut för många. Varje år tvingas tusentals personer över 60 att lämna arbetslivet tidigare än de vill. Och möjligheten att få ett nytt jobb i den åldern är liten. Inte på grund av kompetensen, utan åldern.

Det här är ålderism – och den har ett högt pris. För individen innebär det uteblivna löner och lägre pension. För samhället kostar det hela 11,4 miljarder kronor om året, enligt SPP:s rapport ”Ålderism – äldre som ofrivilligt pensionerar sig före riktålder”.

I höstens första avsnitt av #minPensionsPodden möter vi SPP:s sparekonom Shoka Åhrman.

Vi pratar om:

  • Hur vi kan få kompetens att väga tyngre än födelseår.
  • Vad som krävs för att bryta trenden med långtidsarbetslöshet bland äldre.
  • Vilka åtgärder som behövs från politiker, arbetsgivare och individer.

Längre liv – men hur mår vi före pensionen

Att vi lever längre är inget nytt. Men gäller det alla? Och är det de friska åren som blir fler?

En ny rapport från Skandia visar att hälsan under åren innan pension spelar större roll än vi kanske tror. Personer som lyckas hålla sig friska åren mellan 50 och 65 år förväntas att leva 3-4 år längre än andra. Men många drabbas av ohälsa just i den här perioden – ibland med långvarig sjukfrånvaro som följd.

Det väcker viktiga frågor:
– Vad kan jag själv göra för att hålla mig frisk?
– Kan min arbetsgivare hjälpa mig genom att skapa bra förutsättningar?

I det senaste avsnittet av #minPensionsPodden försöker vi förstå vad som påverkar hälsan i de senare arbetsåren. Tillsammans med Skandias hållbarhetschef, Gabriel Lundström, pratar vi om hur både individer och arbetsgivare kan agera för att minska risken för ohälsa – och öka chansen till ett hållbart arbetsliv och friska år som pensionär.

🎧 Lyssna på avsnittet i din poddkanal, eller i Spotify här: https://open.spotify.com/episode/2d3YqKbHEL294xAclfsO9A?si=yu7bo2s8SquNeoSRhHdhFQ

Läs Skandias rapport Lev längre (pdf): https://www.skandia.se/499565/globalassets/pdf/press-och-media/rapporter-och-debatt/lev-langre—fler-friska-ar-pa-toppen/skandia_rapport_lev-langre_2025_lev-1.pdf

Vi lever längre – men inte lika länge

Svenskar lever allt längre – och enligt statistiken blir vi också friskare. Men gäller det alla?

Nationalekonomen Johannes Hagen och hans kollegor har nyligen publicerat en studie som undersöker hur sambandet mellan inkomst och livslängd har förändrats i Sverige under mer än sex decennier. Trots vårt starka välfärdssystem visar studien att hälsoklyftorna ökar. Personer med höga inkomster lever i genomsnitt mer än tio år längre än de med låga inkomster. Skillnaden i förväntad livslängd har enligt forskningen tredubblats sedan 1960-talet.

Vad ligger bakom utvecklingen? Och vad kan vi göra åt den?

Vår pensionsekonom Dan träffade Johannes Hagen i Jönköping för att prata mer om forskningsresultaten – och om hur skillnader i livslängd också påverkar pensionen. Lyssna på samtalet i minPensionsPodden – där poddar finns.
🔗 Länk till rapporten hos Jönköping University https://ju.se/forskning/nyheter/nyhetsarkiv/2025-04-22-skillnaden-i-livslangd-okar—rikaste-lever-over-tio-ar-langre-an-fattigaste.html

Bostadstillägg: extra stöd för den med låg pension

För den som har låg pension finns bostadstillägg för pensionärer – ett skattefritt ekonomiskt stöd som kan hjälpa till att täcka boendekostnaderna. För att ha rätt till stödet behöver man bo i Sverige, vara 66 år eller äldre och ta ut hela sin allmänna pension.

Trots informationsinsatser från Pensionsmyndighetens sida missar fortfarande en del att ansöka om bostadstillägg. Varför är det så? Vem kan ha rätt till bostadstillägg? Och hur jobbar myndigheten med att stoppa eventuella bidragsfuskare? Kan jag hjälpa min gamla mamma att ansöka?

I det senaste avsnittet av minPensionsPodden gästas vi av Johanna Carlsson, verksamhetsspecialist för bostadstillägg på Pensionsmyndigheten. Hon berättar vad som krävs för att ha rätt till bostadstillägget – och hur du kan hjälpa en närstående att ansöka. Lyssna i Spotify via länken här nedanför, eller i din poddkanal.

👉 Ansökan görs via Pensionsmyndighetens hemsida, där man också kan testa möjligheten att få bostadstillägg innan ansökan skickas in: https://www.pensionsmyndigheten.se/for-pensionarer/ekonomiskt-stod/sa-fungerar-bostadstillagg/testa-om-du-kan-fa-bostadstillagg

Hur tänker vi egentligen kring vår pension – och vad undrar vi mest om?

Vi packade poddutrustningen och åkte till vår kundservice i Söderhamn. Där mötte vi bland andra Sanna och Johnny, som dagligen svarar på frågor från er användare.

I det här avsnittet får du veta vilken som är den vanligaste frågan till minPensions kundservice, vilka frågor vi inte kan svara på – och vilka frågor vi pensionssparare faktiskt borde ställa oss oftare.

Lyssna på avsnittet och få ett unikt inifrånperspektiv på hur det låter när pensionsfrågor möter verklighet.

Avsnitt 246: Vanligaste frågan till minPension – Sanna och Johnny på kundservice berättar.

Behöver pensionsavgiften höjas?

Intjänandet i pensionssystemet bygger på livsinkomstprincipen – ju mer du tjänar under yrkeslivet, desto mer betalas in till din allmänna pension. Men också själva avgiftens storlek spelar en viktig roll för hur mycket pengar som sätts av till framtiden.

Hur hållbart är dagens system på sikt? Behöver pensionsavgiften höjas för att trygga pensionerna framöver?

Som en del av pensionsgruppens överenskommelse om långsiktigt höjda och trygga pensioner tillsatte regeringen en utredning för att se över avgiftsnivån i det allmänna pensionssystemet. I april 2025 presenterade den särskilda utredaren, Lisa Laun, sitt resultat.

Vi bjöd in Lisa Laun till studion för att prata om slutsatserna: Räcker det att vi jobbar längre – eller krävs en höjning av avgiften?

Lyssna på avsnitt 245 via Spotify: https://spotifycreators-web.app.link/e/s5qZ8TmGcTb

Fler pensionärer, färre som jobbar – vad händer nu?

Vi blir allt äldre – och det är ju egentligen något fantastiskt! Men när färre barn föds och fler människor lever längre, händer något med balansen i samhället. Det blir helt enkelt färre som jobbar och bidrar till välfärden medan fler lever som pensionärer.

I Sverige märks det kanske inte så tydligt ännu – här växer antalet personer i arbetsför ålder fortfarande, om än lite långsammare än förut. Men i länder som Tyskland, Italien, Polen och Kina minskar den arbetsföra befolkningen redan nu. Det påverkar arbetsmarknaden, ekonomin och pensionssystemen.

Så vad betyder det för samhällsstrukturen och för framtidens pensioner? Behöver vi fler som jobbar med äldrevård än på förskolor? Och kan det påverka pensionen för de som är unga idag?

I det senaste avsnittet av minPensionsPodden möter vi Anna Österberg och Caroline Flodberg från Riksbanken som har analyserat de demografiska utmaningarna i rapporten ”Effekter på utbud och efterfrågan av en åldrande befolkning”.

Häng med oss när vi försöker förstå hur förändringarna kan komma att påverka såväl samhället som våra pensioner. I veckans fråga får Claes svar på om det går att föra över delar av pensionen till barnen.

Börsoro, fondflytt och känslostyrda val – vad säger trenderna?

När Donald Trump tillträdde som president i februari 2025 började kapitalet röra på sig. Sedan kom nya handelstullar – och världens börser skakade.

Men vad låg egentligen bakom flyttarna i början av året från USA till Sverige och Europa? Var det rationella analyser eller känslostyrda reaktioner? Var det småsparare som snabbt flyttade sina fonder? Eller institutionella jättar som viktade om portföljerna i tysthet?

I det här avsnittet av minPensionsPodden pratar vi om årets fondtrender tillsammans med Fredrik Hård af Segerstad från Fondbolagens förening. Vi reder ut hur svängningarna påverkat våra sparbeslut – och om det går att se några mönster i hur vi väljer att placera våra pengar.

I veckans lyssnarfråga får Marika veta var man kan få digitalt stöd för sina fondval.

Lyssna på avsnittet via länken eller där poddar finns – och bli lite klokare på hur känslor, händelser och världsläget styr vårt fondsparande.