Kategori: Pensionsekonomen bloggar

Ha koll på din pension, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen, spara till pensionen

Deklaration och intjäning av pension – hur hänger det ihop?

Mer än åtta miljoner svenskar ska deklarera nu i dagarna. Många tänker förstås på hur mycket skatt man betalar, vilka datum som gäller och om man har några avdrag. Men inkomsten är också avgörande för hur mycket som betalas in till pensionen.

Inom kort kommer Skatteverket börja skicka besked om slutgiltig skatt till dig som har godkänt din deklaration. På översta raden i slutskattebeskedet framgår storleken på din pensionsgrundande inkomst (PGI) för den allmänna pensionen under 2024. Inkomster av lön, arvoden, sjukpenning, föräldrapenning och a-kassa räknas som pensionsgrundande inkomst. Däremot är kostnadsersättningar, kapitalinkomster och stipendier inte pensionsgrundande. Och naturligtvis inte heller pensionsutbetalningar.

Det finns ingen undre eller övre åldersgräns för intjänande till den allmänna pensionen.* Det krävs dock att man har en årsinkomst på minst 42,3 procent av prisbasbeloppet, 24 238 kr för 2024 (24 873 kr för 2025). Det finns ett inkomsttak för den allmänna pensionen som gör att årsinkomster över 614 934 kr för 2024 (650 442 kr för 2025) inte ger några ytterligare pensionsrätter.

Skatteverket skickar uppgiften om din pensionsgrundande inkomst till Pensionsmyndigheten. När beskedet om slutgiltig skatt kommer kan du kontrollera att uppgiften som ligger till grund för din allmänna pension stämmer.

Frågor och svar

Tjänar jag inte in pension över inkomsttaket?

Inkomsttaket i den allmänna pensionen innebär att det blir extra viktigt att ha tjänstepension för de delar av lönen som inte ger allmän pension. De allra flesta avtal ger mer tjänstepension på högre löner (för att kompensera för att man inte får allmän pension).

Varför får jag inte besked om tjänstepensionen i min inkomstdeklaration?

Den allmänna pensionen kommer från staten. Tjänstepensionen kommer från jobbet, i de flesta fall genom kollektivavtal mellan arbetsgivare och fackförbund men det finns även individuell tjänstepension. Därför får du separat besked om din tjänstepension.

Hur kan jag kolla upp att uppgifterna för tidigare år stämmer?

För den allmänna pensionen är det lätt att kolla pensionsrätter på Pensionsmyndighetens hemsida. När du är inloggad kan du under ’Mina tjänster’ (högst upp till höger) välja ’Mina pensionskonton’ för att se pensionsgrundande inkomster och belopp långt tillbaka i tiden. Du kan alltså se uppgifter för enskilda år men du får inte upp dina gamla inkomstdeklarationer (de finns hos Skatteverket).

För kollektivavtalade tjänstepensioner kan du kolla vilka uppgifter som din arbetsgivare har rapporterat in hos valcentralerna eller direkt hos pensionsbolagen (det senare gäller förmånsbestämd eller individuell tjänstepension).

Vill du veta mer?


minPensionsPodden

Spotify: Tio pensionsfällor – och hur du undviker dem
Spotify: Byter du jobb? Tänk på pensionen!
Spotify: Bästa tipsen inför lönesamtalet

Testa minPension för unga

Få koll på vad som påverkar pensionen i vårt verktyg för unga

*Undantaget är de som är födda 1937 eller tidigare där det inte beräknas någon pensionsgrundande inkomst (eftersom man omfattas av tilläggspension från det tidigare pensionssystemet som inte ger intjäning efter 65 år).

Text: Dan Adolphson Björck, minPension

Ha koll på din pension, Material, minPension för unga, Omvärldsbevakning, påverka din pension, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen

Utbildning ger högre pension

Utbildning på högskola och universitet ger högre pension. Det visar nya uppgifter från minPension.

För nionde gången har minPension jämfört skillnaden mellan de förväntade slutlönerna med de första pensionsuttagen, det som brukar kallas kompensationsgrad. Årets rapport är baserad på pensionssparare som har gjort prognoser på minPension där SCB har verifierat utbildningsnivån. 

Tabell: Genomsnittlig förväntad pension vid riktåldern

(kr/mån) 
Samtliga27 500 
Förgymnasial 24 600 
Gymnasial 26 100 
Eftergymnasial 29 300 
Forskarutbildning 37 800 

– Utbildning på högskola eller universitet ger i snitt 3 200 kronor mer i pension varje månad livet ut jämfört med gymnasial utbildning. Även om akademiker får en högre pension än de med enbart gymnasial utbildning, spelar lönen under arbetslivet en större roll för pensionens storlek. Detta beror på flera faktorer bland annat senare etableringsålder på arbetsmarknaden för akademiker, att löneökningar kommer relativt sent i yrkeslivet och pensionssystemets utformning säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension.  

Andelen högskoleutbildade har ökat över tid, närmare en fördubbling de senaste två decennierna, och det sägs att utbildning ska löna sig. Samtidigt har det skett stora förändringar i pensionssystemet. En allt större del av den samlade pensionen är beroende av utvecklingen på de finansiella marknaderna där tidiga inbetalningar ger större avkastningsmöjlighet genom ränta-på-ränta. Att tidigt etablera sig på arbetsmarknaden är med andra ord gynnsamt för pensionen. Men det är minst lika viktigt att man mäktar med ett långt yrkesliv eftersom medellivslängden fortsätter att stiga. Att utbilda sig mitt i livet för en andra karriär inom ett yrke med framtidsförutsättningar kan med andra ord vara bra för pensionen.  

– Kompensationsgraden förutsätter en konstant lön och konstant pensionsutbetalning. I praktiken har dock akademiker större möjligheter att mäkta med ett längre arbetsliv vilket leder till högre pensioner än vad som syns i standardiserade mått, säger Dan Adolphson Björck.  

Det är stora skillnader mellan män och kvinnor med jämförbar utbildning. Bland de som är födda på 1960-talet har män med förgymnasial utbildning en pension som är cirka 5 400 kr högre varje månad livet ut, för de med gymnasial utbildning 5 100 kr och för de med forskarutbildning 8 000 kr. Störst är dock skillnaden för de med eftergymnasial utbildning, 10 400 kr mer i pension för män jämfört med kvinnor. För yngre generationer är skillnaderna mindre. Privatanställda arbetare och utrikes födda med eftergymnasial utbildning har lägre kompensationsgrader än andra med samma utbildningsnivå. Det tyder på att den ekonomiska utväxling man får på utbildning skiljer sig åt mellan olika grupper.  

– Antagningen till höstterminen 2025 har precis öppnat. Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension. Och ha för vana att någon gång om året kolla hur du ligger till på minPension, säger Dan Adolphson Björck.  

Läs rapporten på minPension.se/Om oss

gå i pension, Ha koll på din pension, jobbonär, Kommunal pension, Pensionsekonomen bloggar, riktålder, Så fungerar pensionen, Skatter på pension

Tjänar du in tjänstepension till 65, 66 eller 69 år?

Ett längre arbetsliv kan ge flera ekonomiska fördelar. Man är kortare tid som pensionär (månadsbeloppen för pensionen ökar med senare uttag) och längre tid som yrkesverksam (fler inbetalningar till pensionen). En vanlig fråga är om det finns en bortre åldersgräns när man inte får fler inbetalningar till pensionen.

Den allmänna pensionen fortsätter man att tjäna in så länge man har en årslön över 25 000 kr (42,3 procent av ett prisbasbelopp). Här finns inga åldersgränser för intjäning (inte att förväxla med riktåldern som är en rekommendation för när uttag av allmän pension bör ske).

När det gäller tjänstepensionen beror det på vilket avtal man omfattas av. Förmånsbestämd tjänstepension är slutbetalad vid 65 år medan intjäningen av premiebestämd tjänstepension kan fortsätta. Men i många fall, inte minst om du jobbar privat efter 65 eller 66 år får du ingen intjäning. Villkoren skiljer sig alltså åt beroende på var du jobbar.

Åldersgränser för intjäning av tjänstepension:

65 år:

Avtalspension SAF-LO (privatanställda arbetare)

ITP2 (privatanställda tjänstemän)

KAP-KL förmånsbestämd (kommun- och regionanställda)*

FTP2 (försäkringsanställda)

BTP2 (bank- och finansanställda)

GTP (kooperativt anställda arbetare)

KTP2 (kooperativt anställda tjänstemän)

Individuell tjänstepension (utan kollektivavtal)**

66 år:

ITP1 (privatanställda tjänstemän)

FTP1 (försäkringsanställda)***

KTP1 (kooperation eller folkrörelse)****

69 år:

PA16 (statligt anställda)*****

Ingen övre åldersgräns:

AKAP-KR (kommun- och regionanställda)******

KAP-KL premiebestämd (kommun- och regionanställda)*

BTP1 (bank- och finansanställda)

TPA18 (anställd Svenska kyrkan)

Frågor och svar:

Är arbetsgivaren skyldig att fortsätta betala in tjänstepension efter den ålder som anges i kollektivavtalet?

Nej, intjäningen av tjänstepension gäller oftast fram till en viss ålder som är beroende på avtal (se ovan). Du fortsätter att tjäna in allmän pension oavsett ålder.

Kan man förhandla om fortsatta inbetalningar?

Det råder avtalsfrihet så det beror på vad du och din arbetsgivare kommer överens om. I vissa fall kan arbetsgivaren fortsätta betala in tjänstepension. Det förekommer också att man enas om en löneökning (istället för tjänstepension). Men arbetsgivaren är alltså inte skyldig att betala in tjänstepension efter den tidpunkt som anges i avtal.

Hur mycket pengar handlar det om?

För många kan ett års sista inbetalning till tjänstepensionen höja pensionen med en hundralapp eller två livet ut. Att det inte handlar om större summor beror på att inbetalningen ska spridas under en lång utbetalningstid (vanligtvis cirka 20 år) och man inte får samma avkastning på sena inbetalningar som för tidiga (som har längre förvaltningstid). För de flesta är den största ekonomiska vinsten med ett längre yrkesliv att man fortsatt har lön och senarelägger pensionsuttaget samt att skatten sjunker på både lön och pension när man blir äldre (när man uppnår åldern för förhöjt grundavdrag och förstärkt jobbskattavdrag).

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

*Kommun- och regionanställd med premiebestämd KAP-KL har ingen övre åldersgräns. Avsättningen är 4,5 procent. Intjäning av förmånsbestämd KAP-KL, för de som omfattas, sker fram till 65 år.

**Anställda på företag utan kollektivavtal med individuell tjänstepension har intjäning till 65 år i de flesta fall. Men det varierar mellan olika avtal. Hör med din arbetsgivare vad som gäller.

***Försäkringstjänstemän med FTP1 tjänar in tjänstepension upp till 66 år från den 1 april 2025 och framåt.

****Tjänsteman som inom kooperation eller folkrörelse med KTP1 tjänar in tjänstepension upp till 66 år från den 1 januari 2026 och framåt.

*****Statligt anställd har intjäning av premiebestämd tjänstepension till 69 år. Intjäning av förmånsbestämd tjänstepension, för de som omfattas, sker fram till 65 år.

******Kommun- och regionanställd med AKAP-KR har ingen övre åldersgräns om denna är anställd före 69 års ålder. Från 69 år är avsättningen 6 procent på hela lönen, även över 7,5 inkomstbasbelopp.

Vill du veta mer?

Så påverkas pensionen om du jobbar länge

Ha koll på din pension, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen

Tre, fyra, fem – hur många tjänstepensioner har du?

Det är ungefär en halv miljon svenskar som byter jobb varje år. Ett nytt jobb innebär ofta en högre lön. Och det är förstås extra välkommet efter en period av stigande priser och ökade levnadsomkostnader. Nytt jobb kan även betyda ny tjänstepension. I synnerhet om man byter yrke, bransch eller växlar mellan privat och offentlig sektor. En vanlig fråga, inte minst bland de som är i den senare delen av yrkeslivet, är varför man har så många tjänstepensioner. Här är de vanligaste anledningarna:

Nytt jobb

På det nya jobbet omfattas du av ett annat kollektivavtal än ditt tidigare jobb vilket resulterar i en ny tjänstepension. Din redan intjänade tjänstepension fortsätter att förvaltas precis som tidigare men det kommer inga nya inbetalningar till den. På arbetsplatser utan kollektivavtal kan det finnas individuell tjänstepension som är specifik för just den arbetsgivaren. Så ett jobbyte innebär ofta ny tjänstepension.

Egna pensionsval

För den premiebestämda tjänstepensionen kan man i de allra flesta fall göra egna placeringsval. Det går att välja pensionsbolag och sparform, traditionell försäkring eller fondförsäkring, för kommande inbetalningar (vilket ger en ny tjänstepensionsförsäkring vid sidan om den redan intjänade). Man kan även välja att flytta redan intjänad tjänstepension och den flytten hänger ofta (men inte alltid) samman med valet för kommande inbetalningar. När flytten genomförs händer det att valet för kommande inbetalningar går igenom först medan det flyttade kapitalet dröjer för att sedan hamna i en separat tjänstepensionsförsäkring (en tjänstepension kan alltså bli två efter att flytten är genomförd).

Ny upphandling av tjänstepension

De största tjänstepensionsavtalen upphandlas emellanåt av arbetsgivare och fackförbund för att få lägre avgifter och bättre villkor. När upphandlingen är genomförd finns det pensionsbolag och sparformer som upphör och ersätts med nya alternativ. Det förekommer också att pensionsbolagen ändrar produktegenskaper som gör att framtida inbetalningar går in till en ny tjänstepension. I dessa fall kan du alltså få en ny tjänstepension utan att du har bytt jobb eller gjort något eget val.

Även tidiga år räknas

Många yngre tjänar numera in tjänstepension på första jobbet, trots att det handlar om sommarjobb eller att man bara jobbar extra. Förr om åren fick man sällan tjänstepension före 25 eller 28 års ålder men i flera nya tjänstepensionsavtal finns ingen nedre åldersgräns. Så även en kortare period, innan man börjar på högskola eller när yrkeslivet startar på riktigt, kan ge tjänstepension. Det är vanligt med första anställning på kommun och region eller som privatanställd arbetare för att sedan byta bana. Det här är ofta förklaringen till varför du har en äldre tjänstepension på mindre belopp.

Vår statistiker Ivar Wahlstein har kikat närmare på antalet tjänstepensioner bland minPensions användare. I 30-årsåldern har man i genomsnitt tre stycken tjänstepensioner, i 40-årsåldern har man fem stycken och i 50-årsåldern har man sex stycken. Så du är i gott sällskap om du har flera tjänstepensioner. Uppsidan med flera tjänstepensioner är att man får en större riskspridning (istället för att lägga alla ägg i samma korg) och mer flexibilitet vid utbetalning (där man kan göra olika uttagsval). Samtidigt kan det vara svårare att få en överblick och det kan även innebära högre avgifter (inte minst med fasta årsavgifter per försäkring).

Osäker på hur det ser ut för dig? Logga in på minPension och klicka på fliken ’Intjänad pension’ för att få koll. Om du har en vildvuxen flora kan du välja att visa dina tjänstepensioner per pensionsbolag eller per avtal.

Vill du veta mer?

Om Avtalspension SAF-LO – för privatanställda arbetare

Om ITP – för privatanställda tjänstemän

Om AKAP-KR – för kommun- och regionanställda

Om PA16 – för statligt anställda

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen, spara till pensionen

Löneväxling för förstärkt pension – är det rätt val för dig?

Löneväxling är en överenskommelse mellan arbetsgivare och anställd som innebär att den anställde avstår en del av sin bruttolön mot en extra pensionsavsättning. Löneväxling kan vara ett alternativ att spara till pensionen om man tjänar 51 250 kr i månaden (2024) eller mer efter att beloppet för löneväxlingen är avdraget. Om lönen efter löneväxlingen är lägre än så påverkas den allmänna pensionen negativt och om man sänker sin inkomst ytterligare påverkas även den ersättning man får från Försäkringskassan vid sjukdom eller föräldraledighet.

Två anledningar till ökat intresse

Löneväxling är i ropet just nu med anledning av att brytgränsen för statlig inkomstskatt inte justerades vid årsskiftet. Det är alltså fler personer än tidigare som, efter sin senaste löneökning, behöver betala 20 kronor mer i skatt på varje extra hundralapp. Här kan löneväxling framstå som ett attraktivt alternativ. Att räntorna sjunker spelar nog också in eftersom de med bostadsrätt och villa inte behöver betala lika mycket för sina bolån utan även får utrymme att spara.

För- och nackdelar med löneväxling

Pension är billigare än lön för arbetsgivaren så varje hundralapp man växlar kan resultera i en inbetalning på 106 kr. En annan fördel är om man omfattas av statlig inkomstskatt idag (marginalskatt på ca 53 procent) men inte som pensionär när inkomsten sjunker (kommunalskatt på ca 33 procent). Under tiden man sparar är den årliga avkastningsskatten på pensionskapitalet lägre än för i investeringssparkonto (ISK) eller kapitalförsäkring. Ännu en fördel om man löneväxlar inom sin kollektivavtalade tjänstepension är att man kan få låga avgifter på sparandet. I stor utsträckning kan man styra själv hur mycket man vill löneväxla även om arbetsgivaren ytterst avgör vad som är möjligt.   

Den uppenbara nackdelen är förstås att man sänker sin inkomst här och nu för att binda pengarna till pensionen. Och även om man avstår egen lön så går pengarna in till tjänstepensionen och den går inte att likställa med ett privat sparande. Tjänstepensionen är en arbetsgivarägd försäkring även om man själv omfattas av den. Man ska vara medveten om att både regelverk och skatter kan ändras den dag som pensionen betalas ut. Viktigt är också att avsättningen till den ordinarie tjänstepensionen inte minskar på grund av bruttolöneavdraget. Löneväxling är alltså komplext. Det krävs att man har koll på sin ekonomi och arbetsgivarens pensionspolicy för att kunna göra ett informerat val.  

Löneväxling på minPension

På minPension kan man registrera löneväxling i sin befintliga kollektivavtalade tjänstepension och simulera effekten av ett sådant sparande för pensionsprognosen. Uppgifter om löneväxling i separat försäkring finns också på minPension. Totalt har vi uppgifter om löneväxling för cirka 125 000 pensionssparare. Samtidigt finns det ett mörkertal. Vissa löneväxlar i pensioner som inte är uppmärkta som löneväxling och då kan vi inte se dem, och alla pensionssparare är inte registrerade på minPension. Därför vet ingen med säkerhet hur många löneväxlare det egentligen handlar om.

Uppgifterna nedan är hämtade i juni 2024 från minPension och gäller de som själva har registrerat att de har månadsvis löneväxling i kollektivavtalad tjänstepension alternativt där vi kan se att man har månadsvis löneväxling i separat försäkring:

Löneväxlingspremie (kr per månad)Andel
1 – 5006%
501 – 1 0009%
1 001 – 1 5004%
1 501 – 2 00015%
2 001 – 2 5003%
2 501 – 3 00012%
3 001 – 4 00010%
4 001 – 5 00014%
5 001 – 6 0005%
6 001 – 7 0003%
7 001 – 8 0003%
8 001 – 9 0001%
9 001 – 1 00006%
1 0001 – 11 0001%
11 001 – 12 0001%
12 001 – 20 0003%
20 001 –4%
100%
Månadslön (kr)Andel
0 – 25 0002%
25 001 – 30 0002%
30 001 – 35 0001%
35 001 – 40 0001%
40 001 – 45 0001%
45 001 – 50 0004%
50 001 – 55 00013%
55 001 – 60 00017%
60 001 – 65 00015%
65 001 – 70 00011%
70 001 – 75 0009%
75 001 – 80 0006%
80 001 – 85 0004%
85 001 – 90 0004%
90 001 – 95 0002%
95 001 – 100 0002%
100 001 –6%
 100%
FödelseårAndel
2000 –1%
1990 – 994%
1980 – 8915%
1970 – 7937%
1960 – 6940%
1950 – 593%
 100%
Kön
Män60%
Kvinnor40%
100%
AvtalAndel (månadsvis löneväxling)
Privatanställda tjänstemän (ITP)54%
Kommun- och regionanställda (AKAP-KR/KAP-KL)17%
Individuell tjänstepension (ej kollektivavtalad)14%
Statligt anställda (PA16)4%
Privatanställda arbetare (Avtalspension SAF-LO)3%
Övriga8%
100%

Löneväxling är en uppskattad förmån men är inte för alla

Många som löneväxlar sparar ansenliga belopp som kan göra skillnad den dag man går i pension. Men en del går vilse med hänsyn tagen till inkomstnivå, ålder eller redan befintlig löneväxling. Har man en låg inkomst är löneväxling som sagt inte förmånligt. Med förmånsbestämd tjänstepension bör man också känna till att stora löneökningar efter 60 år kan resultera i lönekapning, att hela löneökningen inte är pensionsgrundande. Och från det år man fyller 67 år och framåt är insättningar till pensionen dyrare än lön (tvärtom jämfört med tidigare eftersom arbetsgivaravgiften sjunker medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader är oförändrad). Det innebär att den som löneväxlar en hundralapp i månaden inte får 106 kr längre utan 89 kr om förmånen ska vara kostnadsneutral för arbetsgivaren.

Vi ser också att var tionde person som registrerar månadsvis löneväxling i en kollektivavtalad tjänstepension på minPension redan har en löneväxling i separat försäkring. Därför visas en prognosvarning för att undvika att uppgifter om två löneväxlingar registreras för den som i själva verket bara har en.

Tre saker att tänka på

  • Fundera på om du behöver förstärka din pension. Se din intjänade pension på minPension och jämför dig med andra i fliken ”Pensionsstatistik”.
  • Ta reda på om löneväxling är förmånligt för dig med hänsyn tagen till din inkomst, ålder och din arbetsgivares pensionspolicy.
  • Tänk igenom om du vill du vill gå ner i lön och binda pengar till pensionen. Alternativet kan annars vara att spara i investeringssparkonto, kapitalförsäkring eller annat privat sparande där pengarna inte är inlåsta till pensionen.

Vill du veta mer?

Allt du behöver veta om löneväxling

Om löneväxling och hur du ångrar den

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

Ha koll på din pension, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen, Statistik

Fyra procent saknar tjänstepension – kolla vad du omfattas av

Pensionsmyndigheten skickar ut orange kuvert nu i dagarna som är ett årsbesked för den allmänna pensionen. Samtidigt blir tjänstepensionen en allt viktigare del av den totala pensionen. Men alla har inte tjänstepension. Under åren har det gjorts flera försök att räkna baklänges och beräkna hur stor andel det kan handla om. För minPension är det enklare eftersom vi har uppgifter om allmän pension, tjänstepension och privat pension på individnivå.

Vi kan konstatera att det är drygt fyra procent som helt och hållet saknar tjänstepension i sin pensionsprognos. Lyckligtvis är det få som jobbar ett helt yrkesliv utan att omfattas av tjänstepension överhuvudtaget. Bland de som är 60-63 år är andelen som saknar tjänstepension enbart drygt 2 procent. Det är fortfarande vanligt att sakna tjänstepension i unga år för att man inte har åldern inne. Och i privat sektor upphör inbetalningarna till tjänstepensionen efter 65 eller 66 år. I offentlig sektor fortsätter man numera att tjäna in tjänstepension fram till 69 år.

AvtalLägsta intjänandeålderHögsta intjänandeålder
Kommun- och regionanställdAKAP-KR, KAP-KL för äldre i vissa fall–69 år
Privatanställd arbetareAvtalspension SAF-LO22 år65 år
Statligt anställdPA16 avd 1, PA16 avd 2 för äldre–69 år
Privatanställd tjänstemanITP1, för äldre ITP225 år66 år (ITP1), 65 år (ITP2)
Förr om åren fick man sällan tjänstepension om man var under 28 år, timanställd eller vikarie.

Andelen som saknar tjänstepension helt och hållet är något högre för kvinnor än för män. Det finns också regionala skillnader. I Kalmar län och på Gotland är andelen högre. I Stockholm och Västmanland är andelen som saknar tjänstepension lägst.

Bland företagare finns en stor spännvidd. I många fall har man tjänstepension men med aktiebolag kan man även ha kapital i bolaget som man kan använda när man går i pension. Företagare kan också se på själva företaget som en pensionsförsäkring eller ha annat långsiktigt sparande utanför pensionssystemet. Vi ser att många som har eget företag idag har en hel del tjänstepension i sin prognos. ­­Man kan ha tjänstepension från gamla anställningar även om man inte har några inbetalningar nu. Det betyder att pensionen blir högre än man kanske tror.

Låginkomsttagare, utrikes födda och personer med svag anknytning till arbetsmarknaden löper störst risk att stå utan tjänstepension. Det är samma grupper som riskerar att få en låg allmän pension. Efter ett bra arbetsliv väntar en bra pension. Men det motsatta gäller också. Om man jobbar långa perioder utan tjänstepension missar man åtskilliga tusenlappar i månaden den dag man går i pension. Och att kompensera för bortfallet av tjänstepension genom att spara privat går de allra flesta inte iland med. Det handlar helt enkelt om för mycket pengar. Därför är det viktigt att ha koll på vad man omfattas av i sin anställning.

Tre tips:

  • Kolla upp din intjänade tjänstepension. Logga in på minPension och titta under fliken ’Intjänad pension’. Där ser du hur mycket tjänstepension du har tjänat in hittills och var pengarna finns.
  • Jämför din pension med andra. Du kan se hur din pension förhåller sig till andra på minPension under fliken ’Pensionsstatistik’. Här finns även tips på vad du kan göra för att undvika en låg pension.
  • Undersök hur mycket som betalas in till din tjänstepension. Många med premiebestämd tjänstepension får 4,5 procent av lönen men det finns också dem som får 6 procent eller mer. För de med högre löner, som omfattas av större tjänstepensionsinbetalningar, är detta extra viktigt att ha koll på.

Vill du veta mer?

Poddavsnitt

Nya åldrar för tjänstepensioner

Hjälp! Vad heter min tjänstepension?

Så kollar du din tjänstepension

Testa minPension för unga

Få koll på vad som påverkar pensionen i vårt verktyg för unga

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

minPension för unga, På gång på minpension, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen

Så får olika årskullar koll pensionen på minPension

Att logga in på minPension har du nytta av redan från första sommarjobbet. På minPension samlas alla intjänande pensioner – på ett och samma ställe. Det finns olika verktyg och funktioner. Här tipsar vi om vad som kan passa bäst i din ålder.

Är du en av de nära fem miljoner som har loggat in på minPension? Intresset är (såklart) störst bland 60-plussare. Här har nästan nio av tio registrerat sig. Men under de senare åren finns faktiskt flest unga bland de nyregistrerade. Männen hittar minPension något tidigare än kvinnorna, men kvinnorna kommer i kapp!

Andel av Sveriges befolkning som använder minPension. Nästan alla 60-plussare har registrerat sig, men även bland 40-åringarna är intresset stort.  

Nyttan av minPension i olika åldrar

När du är 16-30 år

Lägsta ålder för att logga in är 16 år. När du är riktigt ung har du ofta inte något fast jobb eller månadslön. Då blir prognosen i lägsta laget, eftersom vi beräknar din pension som om du fortsätter att ha den lön du har nu livet ut. Men du kan ändå planera för vilket jobb du vill ha och se vad du då kan förvänta dig för pension. Använd vårt verktyg minPension för unga som inte kräver inloggning och där du kan få drömma fritt.

minPension för unga
Vem blir du som pensionär? Testa i minPension för unga – ingång via minPension.se

Har du fått ett eller flera orange kuvert? Då kan du via minPension se vad du hittills har tjänat in till din pension. Här finns även tjänstepensionen med, alltså de pensionspengar som betalas in av de flesta arbetsgivare när du har en anställning.

En skärmbild som visar fliken Intjänad pension på minPension

För att se dina hittills intjänade pensioner ska du gå in under Intjänad pension. Tänk på att det kan ta ett tag innan vi får allt inrapporterat till oss. Om du har ett sommarjobb i år kommer intjänandet till din allmänna pension att visas först efter att du har deklarerat din inkomst och vi har fått uppgifterna från Pensionsmyndigheten.

När du är 30-54 år

I den här åldern brukar både karriär och familjeliv ta fart. Båda påverkar pensionen.

I Simulatorn kan du se vad som händer om du byter jobb – och kanske får högre lön och ett annat tjänstepensionsavtal?

Om du går ner i arbetstid eller räknar med att ha lägre lön tillfälligt så påverkar det prognosen. Då räknar vi som att du fortsätter att ha den lägre lönen så länge du fortsätter att jobba. Prognosen blir för låg. Då är det bättre att använda Simulatorn och se vilken pension du kan räkna med när du får tillbaka din högre lön.

Skärmbild som visar olika val du kan göra i Simulatorn

Kanske löneväxla? Så här testar du hur det påverkar

Kanske kan du löneväxla? För det behöver din lön vara högre än 51 000 kronor/månad. Dessutom behöver du arbeta hos en arbetsgivare som erbjuder medarbetarna löneväxling.

  • Om du funderar på hur löneväxling skulle påverka din prognos kan du lägga in en löneväxlingspremie i Simulatorn och testa.
  • Om du redan löneväxlar kan du lägga in premien i Inställningar så räknar vi med löneväxlingen i dina prognoser framåt.

När du är 54-65 år

Har du fyllt 54 år? Då kan du börja använda Uttagsplaneraren. Här kan du planera för uttagen av dina pensioner, få information om hur du ska ta ut dem, vad du får ut efter skatt och vilka olika möjligheter du har att ta ut pensionerna på kortare eller längre tid.

När du är 65-80 år

Förmodligen tar du ut hela eller delar av dina pensioner nu. Men du har fortfarande nytta av minPension för att se dina framtida utbetalningar.

Tänk på att en del uppgifter om dina pensioner inte längre levereras till minPension. En del upphör när du fyllt 65 år, andra när du börjar ta ut just den pensionen. Det här påverkar förstås kvaliteten i prognosen.

Under Intjänad pension finns uppgifter kvar. Du kan också själv lägga in egna uppgifter här och på den vägen få en bra uppfattning om utbetalningarna. Tänk på att uppgifter som du lägger till själv på minPension inte uppdateras automatiskt.

När du är 80+

Från den dag du fyller 80 år kan vi inte hjälpa dig längre.

Ännu så länge finns det en övre åldersgräns för minPensions användare vid 80 år. Det pågår dock ett arbete för att höja den gränsen.

Text: Kristina Kamp, pensionsexpert på minPension

Ha koll på din pension, Omvärldsbevakning, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen

Allt fler får större inbetalningar till tjänstepensionen – hur mycket får du?

En högre pensionsålder behövs för att möta utmaningen med att vi lever längre. Men det är inte det enda sättet att trygga framtidens pensioner. Det går att sätta av mer pengar också. Och på allt fler arbetsplatser är det precis vad som sker genom avtal om större inbetalningar till tjänstepensionen.

I de fyra största tjänstepensionsavtalen är det numera cirka 3,2 miljoner löntagare som omfattas av detta. I många fall handlar det om kompletterande flex- eller deltidspensionspremier i branschavtal men det kan även gå under andra benämningar eller att man helt enkelt ökar avsättningen för alla i centrala avtal. I praktiken innebär det att inbetalningen till tjänstepensionen varierar mellan 4,5 – 6 procent på lönen upp till 47 625 kr/mån (2024) och 30-31,5 procent på lönedelar över. Men andra procentsatser förekommer också.

Branschavtal i privat sektor:
955 000privatanställda arbetare omfattas av olika kompletterande premier utöver Avtalspension SAF-LO (ungefär 6 av 10).
800 000privatanställda tjänstemän omfattas av flex-/deltidspensionspremier utöver ITP (nästan alla).
Centrala avtal i offentlig sektor:
1 167 000kommun- och regionanställda omfattas av AKAP-KR (men det finns även de med högre inkomster eller tidigare intjänande som står kvar i KAP-KL).
72 000statligt anställda omfattas av flexpensionspremie inom PA16 avd 1.
200 000statligt anställda omfattas av flexpensionspremie inom PA16 avd 2 från 2024 (men upp till 36 000 inom PA16 avd 2 kan potentiellt få beviljad delpension istället).
Källa: Fora, Collectum, Pensionsvalet, Valcentralen/Skadikon och SPV 2023.

Tanken med den förstärkta tjänstepensionen är att man ska få ökad flexibilitet att gå ner i arbetstid i slutet av yrkeslivet alternativ fortsätta arbeta i samma omfattning och få en högre pension. En fördel med att förstärka tjänstepensionen är att man kan få låga avgifter och för arbetsgivarna är det en enkel och kostnadseffektiv administration.

Samtidigt finns det nackdelar. Alla vill inte avsätta mer pengar till pensionen. I dessa tider när många har svårt att få sin ekonomi att gå ihop värdesätter man nog en löneökning istället. Att förstärka pensionerna tar dessutom tid. Det är framför allt en reform för dagens unga som hinner spara ihop ett tillräckligt stort kapital. Dessutom innebär det ökade kostnader för arbetsgivarna.

Arbetsmarknadens parter har i etapper satt av mer pengar till tjänstepensionen på senare år medan inbetalningarna till den allmänna pensionen inte har förändrats sedan det gjordes om i mitten på 1990-talet. Förmodligen kommer vi till en punkt där balansen mellan lön idag och pension imorgon kommer diskuteras mer ingående. Och hur stor tjänstepensionen bör vara i förhållande till den allmänna pensionen.

De tre viktigaste faktorerna för att få en bra pension är lönen, tiden i arbetslivet och att man får tjänstepension i sin anställning. Samtidigt är frågan om hur mycket arbetsgivaren betalar in till tjänstepensionen allt viktigare. För det skiljer sig åt mellan olika arbetsplatser.

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

Ha koll på din pension, När börsen faller, påverka din pension, Pensionsekonomen bloggar, PPM, Så fungerar pensionen, Uttagsplaneraren

Hur påverkas min pensionsutbetalning av börsens svängningar?

Förr om åren var pensionen bestämd på förhand. Det var ett visst belopp eller en viss procent av den lön man hade när man gick i pension. Det gällde både för det gamla allmänna pensionssystemet och för de flesta tjänstepensioner.

Men sedan 90-talet har det skett ett tydligt skifte. En allt större del av pensionen, både allmän pension och tjänstepension, är beroende på hur finansmarknaderna utvecklas. Premiepensionen (”PPM-fonderna”) var på små belopp till en början men står numera för en ansenlig andel av försörjningen för många som nyligen har blivit pensionärer. Förmånsbestämda tjänstepensioner har successivt ersatts av premiebestämda motsvarigheter. Man kan välja mellan traditionell försäkring (ett sparande med en garanti där pensionsbolaget sköter förvaltningen) eller fondförsäkring (där man kan välja fonder). Under utbetalning kan aktieandelen variera, ofta 20-60 procent för traditionell försäkring medan fondförsäkring kan innehålla upp till 100 procent.

Över tid har fondförsäkring vunnit mark. Ökningen syns tydligt i SCBs Sparbarometer. För 20 år sedan var 7 procent av svenskarnas tjänstepension placerad i fondförsäkring, för 10 år sedan var det 24 procent och nu är det 37 procent. Om man räknar bort förmånsbestämd tjänstepension (där man inte kan välja egen placeringsinriktning) är skiftet ännu mera påtagligt. Bland minPensions användare är cirka 57 procent av allt premiebestämt tjänstepensionskapital placerat i fonder eller i depåer.

SCB Sparbarometern. Ställningsvärden över hushållens finansiella förmögenhet (miljoner kronor)
2003
(kvartal 3)		2013
(kvartal 3)		2023
(kvartal 3)
Tjänstepension1 107 5732 041 0604 047 783
traditionell försäkring1 031 0011 559 0652 555 753
fondförsäkring76 572481 9951 492 030
Premiepension128 130601 2522 162 533

Det finns både för- och nackdelar med denna utveckling. När pensionen betalas ut kommer månadsbeloppen att variera mer för yngre pensionärer än för äldre. En börsnedgång som den under 2022 innebär sänkt utbetalning för de delar av pensionen som är beroende av finansmarknaderna. Den andra sidan av myntet är förstås att man kan få högre långsiktig avkastning på pensionen. Pensionspengarna läggs inte på hög när de betalas ut. I själva verket fortsätter pensionen förvaltas och den långsiktiga värdeutvecklingen har varit betydligt bättre än att ha pengarna på ett bankkonto som många jämför med.

Samtidigt ska man också komma ihåg att stora delar av pensionen, som inkomstpension och förmånsbestämd tjänstepension, beror på inkomst- och prisutvecklingen (inte börsutvecklingen).

Tre tips för dig som har pension under utbetalning:

1. Kolla om du kan göra placeringsval för delar av din pension
Ta reda på om du har fondförsäkring för din premiepension, tjänstepension och eventuell privat pension. Då kan du göra fondval hos Pensionsmyndigheten och hos pensionsbolaget både när du tjänar in till din pension och under utbetalning. Om du har flera fondförsäkringar kan du göra flera olika val. I de flesta fall kan du byta fonder med e-legitimation. Det kostar ingenting att byta fonder och det finns inga skatteeffekter för själva fondbytet.

2. Ta ställning till risknivå
Fonder går upp och ner i värde. Och fonder med hög risk svänger mer medan de med låg risk har en mer stabil värdeutveckling. Över tid har fonderna haft olika avkastning och det gör att man kan ha en annan riskfördelning än den man hade från början. Generellt är inställningen till risk även kopplat till ålder. I unga år kan många tänka sig en högre risk men med stigande ålder efterfrågas ofta lägre risk. Men inställningen till risk skiljer sig åt mellan olika personer. Tänk igenom vad som passar dig.

3. Fundera över om du vill vara aktiv eller inte
Pensionen utbetalas under en lång tid och man får vara med om både börsuppgångar och börsfall. Att tajma dessa händelser genom fondval kan vara svårt. Om man väljer fonder med en smalare inriktning, t.ex. viss bransch, kan man behöva se över sitt val oftare. Breda fonder har en större riskspridning inbyggt. Om du inte själv vill välja fonder finns det generationsfonder som anpassar risken automatiskt beroende på din ålder. Premiepensionen förvaltas alltid i fonder fram till utbetalning då man kan välja mellan att så kvar i fonder eller byta till traditionell försäkring.

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

gå i pension, Ha koll på din pension, Omvärldsbevakning, påverka din pension, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen, Skatter på pension

Sämre kronkurs sänker pensionen

Drömmer du om att flytta utomlands som pensionär? Tänk på valutaeffekten! För fem år sedan motsvarade en pension på 20 000 kronor i månaden 1 940 euro. Nu, hösten 2023, ger samma svenska pension 1 680 euro. Det betyder att den svenska pensionens värde har minskat med 14 procent. Bättre har kronan hållit mot valutan i Turkiet och Norge.

Jämför vi valutakurserna tio år tillbaka så har kronan tappat mer än 25 procent mot euron som ju är valuta i länder som Finland, Spanien och Kroatien.

Den som bara är borta några veckor behöver kanske inte fundera så mycket på valutaeffekter även om semesterresan också svider mer i plånboken än tidigare. Men för den som tänker betala hyra och mat i ett annat land kan förändringar i valutakurser bli rätt kännbara.

Svenska pensionsutbetalningar är kopplade till den svenska kronan, även om det går att få pensionen utbetald i lokal valuta för dem som ber om det.  Att då bo i ett land där valutan blivit starkare jämfört med den svenska kronan betyder att köpkraften kraftigt minskar för den som får svensk pension.

Valutakurser kan variera kraftigt över tid, både upp och ner jämfört med den svenska kronan. Förändringar på 20-30 procent på något år är inte ovanliga för till exempel stora valutor som euron och dollarn. Pensioner från Sverige har den svenska kronan som bas, och därför kan alltså köpkraften för pensionen variera. Ett tips brukar vara att försöka ha ett sparande i den lokala valutan för att jämna ut svängningarna.

Den som letar efter ett land där den svenska kronan stärkts får satsa på Turkiet. Här råder hyperinflation och liran har rasat med mer än 80 procent på tio år.

Fler saker att tänka på om du planerar att flytta från Sverige som pensionär

  • Garantipension och andra stöd till dig som är pensionär, som bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd, betalas inte ut om du flyttar till ett annat land.  Undantaget är inkomstpensionstillägget som fortfarande betalas ut.
  • Du betalar fortfarande skatt på svensk pension. Det kallas för SINK-skatt. Mer om det kan du läsa om på Skatteverkets hemsida
  • En gång om året behöver du bevisa att du fortfarande lever genom att lämna ett levnadsintyg. Läs mer om det på Pensionsmyndighetens hemsida

Värdet över tid av svensk pension i andra valutor

Så här mycket har en svensk pension på 20 000 kr/mån varit värd i andra valutor.

Euro

ÅrVärde
20132 270 euro
20181 940 euro
20231 680 euro

Danska kronor

ÅrVärde
201316 950 DKK
201815 150 DKK
202312 660 DKK

Norska kronor

ÅrVärde
201318 350 NKR
201818 520 NKR
202320 000 NKR

US Dollar

ÅrVärde
20133 070 dollar
20182 460 dollar
20231 795 dollar

Turkiska lira

ÅrVärde
20136 140 lira
20189 260 lira
202351 000 lira

Text: Kristina Kamp, pensionsexpert på minPension