Trygg ekonomi hela livet – så fungerar det bakom kulisserna

Pensionssystemet är byggt för att ge oss trygghet – hela livet ut. Men hur fungerar det egentligen när någon lever riktigt länge? Hur kan pengarna räcka, år efter år?

I det här poddavsnittet förklarar akturarie* Roland Kristen, chef Produkt på AMF, om hur pensionsbolagen klarar av att erbjuda livslånga utbetalningar, oavsett hur länge vi lever. En av nycklarna är att sprida risken mellan många personer. De som dör tidigare lämnar efter sig så kallade arvsvinster – pengar som istället går till dem som lever längre. På så sätt kan pensionsbolagen fortsätta betala ut pension livet ut, utan att pengarna tar slut.

Roland Kristen förklarar också hur pensionen ibland kan vara utformad så att utbetalningarna är högre i början och minskar över tid. Det gör att man kan få ut mer när man är nybliven pensionär, samtidigt som systemet hålls hållbart över hela livslängden.

Dina val påverkar också

Pensionssystemet skapar en grundtrygghet, men hur trygg din ekonomi blir som pensionär beror också på händelser under arbetslivet. Det kan till exempel vara bra att ha koll på vilka fonder du väljer och vilka avgifter du betalar. I avsnittet tipsar vi om Konsumenternas oberoende jämförelser – Du hittar dem via länken här nedanför.

På Konsumenternas finns oberoende information som hjälper dig att jämföra avgifter och förstå hur olika val påverkar din framtida pension.

Lyssna på vårt poddavsnittet för att få en djupare förståelse för hur försäkringsmomentet i pensioner fungerar – och hur du själv kan bidra till en trygg ekonomi hela livet.

* Aktuarie = en typ av försäkringsmatematiker, som är expert på att analysera risker genom att använda statistik och matematik för att göra beräkningar och modelleringar för försäkringsbolag.

Nya regler nedtrappning och pensionsuttag inom kommun- och region

Det sker två viktiga förändringar i tjänstepensionen för dig som arbetar inom kommun eller region (AKAP-KR). Det införs en nedtrappningsförmån som gör det möjligt att gå ner i arbetstid – utan att tjänstepensionen påverkas negativt. Dessutom höjs den lägsta åldern för att ta ut tjänstepension från 60 till 62 år.

Bakgrunden till förändringen är tydlig: vi lever längre, är friska längre – och pensionssystemet behöver anpassas därefter. Riktåldern för allmän pension är 67 år (under många år framöver) vilket innebär att vi förväntas arbeta längre än tidigare. Tidigaste uttag av inkomst- och premiepension blir 64 år (från 2026 och framåt) vilket också blir den ålder då arbetsgivaren inom kommun och region kan erbjuda en nedtrappningsförmån (från 2027 och framåt) där du går ner till 80 procent arbetstid och 80 procent lön, men ändå får 100 procent inbetalning till tjänstepensionen (inbetalningen till den allmänna pensionen påverkas dock). Det här är ett steg mot ett mer flexibelt arbetsliv. För dig som vill trappa ner inför pensionen – men ändå fortsätta arbeta – är detta en möjlighet att göra just det, utan att drabbas av ett stort inkomstbortfall.

Att höja tidigaste uttagsåldern för tjänstepensionen till 62 år inom just kommun och region är en annan förändring från 2026. För dig som planerat att ta ut tjänstepensionen vid 60 år kan detta förstås innebära en omställning. Samtidigt är det ovanligt att lyfta sin tjänstepension så tidigt. De flesta har helt enkelt inte råd med det. Detta är ett sätt att stärka pensionen – varje år du arbetar längre ger mer i plånboken livet ut. Och uttag av allmän pension kan som sagt inte ske före 64 år (från 2026 och framåt).

En sak som är lätt att missa i pensionsplaneringen är skatten. För dig som är född 1960 eller senare gäller att lägre skatten på pension och lön först från januari det år du fyller 68 år (ett år senare än vad som gäller idag). Det här är särskilt viktigt att ha med i beräkningen om du funderar på att ta ut pension tidigt eller kombinera arbete med pension. Att vänta med uttaget ger alltså både högre pension och lägre skatt. Win-win. Du kan se hur skatten påverkar din pension i Uttagsplaneraren på minPension (enligt nuvarande års skatteregler).

Här är några saker att fundera på:

  • Hur påverkar riktåldern dig? Riktåldern styr när du kan ta ut olika delar av den allmänna pensionen.
  • Vill du trappa ner inför pensionen? Prata med din arbetsgivare om möjligheten till att trappa ner. Inom AKAP-KR införs detta från 64 års ålder från 2027 och framåt. Tänk på att en nedtrappning av arbetstiden inte behöver innebära motsvarande uttag av pension. Om du väntar med uttaget ökar månadsbeloppen.
  • Hur påverkar skatten ditt pensionsuttag? För dig som är född 1960 eller senare kan det vara klokt att vänta till 68 år för att få lägre skatt på pensionen.

Vill du veta mer?

Blogg

Podd

Spotify: Allt om AKAP-KR
Spotify: Vad innebär riktåldern?
Spotify: Morötter för att behålla äldre arbetskraft

Text: Dan Adolphson Björck, minPension

Längre liv – men hur mår vi före pensionen

Att vi lever längre är inget nytt. Men gäller det alla? Och är det de friska åren som blir fler?

En ny rapport från Skandia visar att hälsan under åren innan pension spelar större roll än vi kanske tror. Personer som lyckas hålla sig friska åren mellan 50 och 65 år förväntas att leva 3-4 år längre än andra. Men många drabbas av ohälsa just i den här perioden – ibland med långvarig sjukfrånvaro som följd.

Det väcker viktiga frågor:
– Vad kan jag själv göra för att hålla mig frisk?
– Kan min arbetsgivare hjälpa mig genom att skapa bra förutsättningar?

I det senaste avsnittet av #minPensionsPodden försöker vi förstå vad som påverkar hälsan i de senare arbetsåren. Tillsammans med Skandias hållbarhetschef, Gabriel Lundström, pratar vi om hur både individer och arbetsgivare kan agera för att minska risken för ohälsa – och öka chansen till ett hållbart arbetsliv och friska år som pensionär.

🎧 Lyssna på avsnittet i din poddkanal, eller i Spotify här: https://open.spotify.com/episode/2d3YqKbHEL294xAclfsO9A?si=yu7bo2s8SquNeoSRhHdhFQ

Läs Skandias rapport Lev längre (pdf): https://www.skandia.se/499565/globalassets/pdf/press-och-media/rapporter-och-debatt/lev-langre—fler-friska-ar-pa-toppen/skandia_rapport_lev-langre_2025_lev-1.pdf

Riktåldern för 2031 är fastställd – så påverkar det dig

Regeringen har beslutat att riktåldern för pension kommer att vara 67 år även år 2031 – alltså samma riktålder som börjar gälla från 2026.

Det här påverkar dig som är född mellan 1960 och 1966. För dig innebär beslutet att:

  • Garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg kan tidigast betalas ut från den månad du fyller 67 år.
  • Inkomstpension och premiepension kan du tidigast börja ta ut från 64 års ålder. (Om du är född mellan 1960 och 1962 kan du redan ha påbörjat uttag av allmän pension från tidigare ålder.)

Riktåldern är ett sätt att anpassa pensionssystemet till att vi lever allt längre. Varje år ser regeringen och riksdagen över vilken riktålder som ska gälla sex år framåt i tiden.

Vilket beslut väntar nästa år?

Vid den här tiden nästa år väntas regeringen och riksdagen fatta beslut om riktåldern för år 2032. Enligt dagens prognos blir riktåldern då 68 år – och skulle gälla för dig som är född mellan 1967 och 1980.

Mer om riktåldern?

Läs vårt tidigare blogginlägg ”Frågor och svar om riktåldern” via länken: https://blogg.minpension.se/2024/08/15/fragor-och-svar-om-riktaldern/

Text: Maria Eklund, minPension

Fler pensionärer, färre som jobbar – vad händer nu?

Vi blir allt äldre – och det är ju egentligen något fantastiskt! Men när färre barn föds och fler människor lever längre, händer något med balansen i samhället. Det blir helt enkelt färre som jobbar och bidrar till välfärden medan fler lever som pensionärer.

I Sverige märks det kanske inte så tydligt ännu – här växer antalet personer i arbetsför ålder fortfarande, om än lite långsammare än förut. Men i länder som Tyskland, Italien, Polen och Kina minskar den arbetsföra befolkningen redan nu. Det påverkar arbetsmarknaden, ekonomin och pensionssystemen.

Så vad betyder det för samhällsstrukturen och för framtidens pensioner? Behöver vi fler som jobbar med äldrevård än på förskolor? Och kan det påverka pensionen för de som är unga idag?

I det senaste avsnittet av minPensionsPodden möter vi Anna Österberg och Caroline Flodberg från Riksbanken som har analyserat de demografiska utmaningarna i rapporten ”Effekter på utbud och efterfrågan av en åldrande befolkning”.

Häng med oss när vi försöker förstå hur förändringarna kan komma att påverka såväl samhället som våra pensioner. I veckans fråga får Claes svar på om det går att föra över delar av pensionen till barnen.

Morötter för att behålla äldre arbetskraft

Medellivslängden ökar – det märks inte minst i kommuner och regioner där fler behöver anställas inom både sjukvården och äldreomsorgen. Enligt SKR behöver drygt 400 000 personer anställas till år 2031. Då blir äldre medarbetares kompetens en viktig pusselbit. Samtidigt väntar stora pensionsavgångar bland de anställda och många är slitna efter ett helt yrkesliv.

I avsnitt 237 berättar Eva Fluhr från KPA Pension för minPensionsPoddens lyssnare om både drivkrafter och morötter som ska få fler medarbetare att stanna kvar i arbete några år extra. Lyssna via länken nedan som tar dig till avsnittet på Spotify, eller lyssna på minPensionsPodden i din egen poddkanal.

Hur länge ska du leva?

Om vi visste exakt hur länge vi lever vore det enkelt att planera för ålderdomen och göra pensionsprognoser. Det svåra är ju att vi inte vet… Behöver pengarna räcka länge? Eller kanske bara något år? En del sneglar bakåt i släktleden på tidigare generationer. Men hur sannolikt är det att du dör tidigt bara för att din farfar gjorde det?

En som har stenkoll på liv och död är Lena Lundkvist från Statistikmyndigheten, SCB. Vi bjöd in henne till #minPensionsPodden för att ta reda på om det finns grupper som lever längre än andra. Och vad det i så fall kan bero på. Det blev ett väldigt spännande samtal. Lyssna här nedanför eller i din poddkanal.