Kategori: Så fungerar pensionen

På gång på minpension, Så fungerar pensionen

Hipp hurra! Idag fyller minPension 20 år!

Hipp, HURRA! Det är 20 år sedan det unika samarbetet mellan staten och pensionsbolagen lanserades och började ge pensionssparare i Sverige möjlighet att få en sammanställd bild av hela sin pension och prognoser för framtida uttag.

Under en presskonferens den 3 december 2004 lanserades minPension. Idag sänder vi ett stort tack till Pensionsmyndigheten, Svensk Försäkring och alla pensionsbolag som gjorde det möjligt för pensionssparare i Sverige att enkelt och tryggt få koll på hela sin pension.

Tittar vi tillbaka inser vi att mycket har hänt under de 20 år som har passerat. Pensionsavtalen har förändrats och teknikutvecklingen har gått i rasande fart. Den som ville besöka minPension år 2004 fick göra det via en dator eftersom smarta telefoner slog igenom först flera år senare.

År 2004….

  • erbjöd minPension användaren fyra fasta prognoser, man kunde alltså inte simulera med olika val själv.
  • visade tjänsten enbart allmän pension och kollektivavtalad tjänstepension.
  • gjordes uppdatering av användarens uppgifter från bolag och stat en gång per år.
  • Var nio aktörer anslutna till minPension.
  • stängde minPension varje natt för service och underhåll.
  • behövde du en pinkod från Premiepensionsmyndigheten (mer känd som PPM) för att logga in på minPension.

Idag är vi fler än fem miljoner som har använt minPension sedan starten och Pensionsmyndigheten och samtliga pensionsbolag är anslutna och levererar information om dina pensioner i realtid, dygnet runt.

Nu ser vi fram emot att fortsätta utvecklingen av minPension för att säkerställa att vi möter framtidens behov av pensionsinformation. Vi hoppas och tror att vi om ytterligare 20 år fortfarande är ett självklart val för den som vill se och förstå sina pensioner och göra oberoende prognoser.

gå i pension, Ha koll på din pension, jobbonär, Kommunal pension, Pensionsekonomen bloggar, riktålder, Så fungerar pensionen, Skatter på pension

Tjänar du in tjänstepension till 65, 66 eller 69 år?

Ett längre arbetsliv kan ge flera ekonomiska fördelar. Man är kortare tid som pensionär (månadsbeloppen för pensionen ökar med senare uttag) och längre tid som yrkesverksam (fler inbetalningar till pensionen). En vanlig fråga är om det finns en bortre åldersgräns när man inte får fler inbetalningar till pensionen.

Den allmänna pensionen fortsätter man att tjäna in så länge man har en årslön över 25 000 kr (42,3 procent av ett prisbasbelopp). Här finns inga åldersgränser för intjäning (inte att förväxla med riktåldern som är en rekommendation för när uttag av allmän pension bör ske).

När det gäller tjänstepensionen beror det på vilket avtal man omfattas av. Förmånsbestämd tjänstepension är slutbetalad vid 65 år medan intjäningen av premiebestämd tjänstepension kan fortsätta. Men i många fall, inte minst om du jobbar privat efter 65 eller 66 år får du ingen intjäning. Villkoren skiljer sig alltså åt beroende på var du jobbar.

Åldersgränser för intjäning av tjänstepension:

65 år:

Avtalspension SAF-LO (privatanställda arbetare)

ITP2 (privatanställda tjänstemän)

KAP-KL förmånsbestämd (kommun- och regionanställda)*

FTP2 (försäkringsanställda)

BTP2 (bank- och finansanställda)

GTP (kooperativt anställda arbetare)

KTP2 (kooperativt anställda tjänstemän)

Individuell tjänstepension (utan kollektivavtal)**

66 år:

ITP1 (privatanställda tjänstemän)

FTP1 (försäkringsanställda)***

KTP1 (kooperation eller folkrörelse)****

69 år:

PA16 (statligt anställda)*****

Ingen övre åldersgräns:

AKAP-KR (kommun- och regionanställda)******

KAP-KL premiebestämd (kommun- och regionanställda)*

BTP1 (bank- och finansanställda)

TPA18 (anställd Svenska kyrkan)

Frågor och svar:

Är arbetsgivaren skyldig att fortsätta betala in tjänstepension efter den ålder som anges i kollektivavtalet?

Nej, intjäningen av tjänstepension gäller oftast fram till en viss ålder som är beroende på avtal (se ovan). Du fortsätter att tjäna in allmän pension oavsett ålder.

Kan man förhandla om fortsatta inbetalningar?

Det råder avtalsfrihet så det beror på vad du och din arbetsgivare kommer överens om. I vissa fall kan arbetsgivaren fortsätta betala in tjänstepension. Det förekommer också att man enas om en löneökning (istället för tjänstepension). Men arbetsgivaren är alltså inte skyldig att betala in tjänstepension efter den tidpunkt som anges i avtal.

Hur mycket pengar handlar det om?

För många kan ett års sista inbetalning till tjänstepensionen höja pensionen med en hundralapp eller två livet ut. Att det inte handlar om större summor beror på att inbetalningen ska spridas under en lång utbetalningstid (vanligtvis cirka 20 år) och man inte får samma avkastning på sena inbetalningar som för tidiga (som har längre förvaltningstid). För de flesta är den största ekonomiska vinsten med ett längre yrkesliv att man fortsatt har lön och senarelägger pensionsuttaget samt att skatten sjunker på både lön och pension när man blir äldre (när man uppnår åldern för förhöjt grundavdrag och förstärkt jobbskattavdrag).

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

*Kommun- och regionanställd med premiebestämd KAP-KL har ingen övre åldersgräns. Avsättningen är 4,5 procent. Intjäning av förmånsbestämd KAP-KL, för de som omfattas, sker fram till 65 år.

**Anställda på företag utan kollektivavtal med individuell tjänstepension har intjäning till 65 år i de flesta fall. Men det varierar mellan olika avtal. Hör med din arbetsgivare vad som gäller.

***Försäkringstjänstemän med FTP1 tjänar in tjänstepension upp till 66 år från den 1 april 2025 och framåt.

****Tjänsteman som inom kooperation eller folkrörelse med KTP1 tjänar in tjänstepension upp till 66 år från den 1 januari 2026 och framåt.

*****Statligt anställd har intjäning av premiebestämd tjänstepension till 69 år. Intjäning av förmånsbestämd tjänstepension, för de som omfattas, sker fram till 65 år.

******Kommun- och regionanställd med AKAP-KR har ingen övre åldersgräns om denna är anställd före 69 års ålder. Från 69 år är avsättningen 6 procent på hela lönen, även över 7,5 inkomstbasbelopp.

Vill du veta mer?

Så påverkas pensionen om du jobbar länge

#minPensionsPodden, pensionärsbudget, Så fungerar pensionen

Sluta jobba tidigt – vad gäller?

År 2026 införs riktåldern i den allmänna pensionen. För det flesta av oss innebär det ett längre arbetsliv än vad vi tänkte och planerade för i början av våra yrkesbanor.

Många av oss kommer säkert att jobba fram till riktåldern, men det finns också de som kanske inte kan eller vill jobba så länge. Vilka olika alternativ finns det då att sluta tidigare? Vad gäller enligt kollektivavtalen?

Vi bjöd Fredrik Mandelin, pensionsexpert på PTK till #minPensionsPodden för att ta reda på vad olika begrepp som ”guldsparken” och ”kollektiv slutbetalning” egentligen innebär. Lyssna via länken här nedanför eller i din poddkanal.

Lyssna på poddavsnitt 233 där vi möter PTK:s pensionsexpert Fredrik Mandelin som förklarar olika alternativa lösningar för den som ska sluta jobba tidigt. Länken går till Spotify.

#minPensionsPodden, Omvärldsbevakning, Så fungerar pensionen

Vad händer med pensionerna om AI tar över jobbet?

När vi jobbar och betalar skatt betalar vi pension till dagens pensionärer. Det är ett generationskontrakt, skulle man kunna säga. Men vad händer då med pensionerna om allt fler jobb ersätts med AI och arbetslösheten därmed blir väldigt hög? Och hur ska framtida pensioner finansieras om antalet födda barn blir kraftigt färre?

En som har räknat på det här är Pensionsmyndighetens analyschef, Ole Settergren. Lyssna på samtalet med Ole Settergren i din poddkanal eller via länken nedan som går till Spotify.

Lyssna på avsnitt 232 av #minPensionsPodden

#minPensionsPodden, Omvärldsbevakning, Så fungerar pensionen

AP-fonderna – bufferten i den allmänna pensionen

Vid utgången av 2023 uppgick AP-fondernas totala fondkapital till 1 880 miljarder kronor. Under förra året stärkte AP-fonderna inkomstpensionssystemets finansiella ställning med 142 miljarder kronor. Resultatet motsvarar en genomsnittlig avkastning på 8,1 procent. 

Men trots alla dessa pengar som AP-fonderna förvaltar så arbetar de i det fördolda. Kanske har du koll på AP 7 som har hand om förvalsalternativet i premiepensionen. Men vad vet du om AP 1, 2, 3, 4 och 6? Och varför finns det inte en AP 5?

Vi bjöd Staffan Hansén, vd på AP 3 till minPensionsPodden för att prata om AP-fonderna och deras arbete. Lyssna på avsnitt 231 i din poddkanal eller via länken här nedanför.

Lyssna på Staffan Hansén, vd på Tredje AP-fonden som är gäst i avsnitt 231 av minPensionsPodden

#minPensionsPodden, Så fungerar pensionen

Kortare arbetstid och lägre pensioner

Vilken effekt skulle kortare arbetstid få på ekonomin? Skulle den urholka välfärdssystemet? Eller skulle produktivitet rentav öka?

Många röster – framförallt inom fackförbunden – höjs för införandet av kortare arbetstid. Vissa påstår att tiden aldrig har varit gynnsammare för ett införande eftersom produktiviteten idag är så mycket högre än tidigare. Med andra ord, arbetsgivaren har aldrig fått ut så mycket på en arbetad timme som idag. Men andra röster menar att arbetstidsförkortning skulle urholka välfärdssystemet. Alltså också våra pensioner.

Shoka Åhrman på SPP har fördjupat sig i ämnet i rapporten ”Arbertstidsförkortning”. Vi bjöd henne till minPensionsPodden för att prata om för- och nackdelar med införandet av kortare arbetsveckor. Lyssna via länken här nedanför eller i din egen poddkanal.

Lyssna på Ep 229: Kortare arbetstid och lägre pensioner?

Länk till SPP:s rapport ”Arbetstidsförkortning” – öppnas i nytt webbflik.

Ha koll på din pension, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen

Tre, fyra, fem – hur många tjänstepensioner har du?

Det är ungefär en halv miljon svenskar som byter jobb varje år. Ett nytt jobb innebär ofta en högre lön. Och det är förstås extra välkommet efter en period av stigande priser och ökade levnadsomkostnader. Nytt jobb kan även betyda ny tjänstepension. I synnerhet om man byter yrke, bransch eller växlar mellan privat och offentlig sektor. En vanlig fråga, inte minst bland de som är i den senare delen av yrkeslivet, är varför man har så många tjänstepensioner. Här är de vanligaste anledningarna:

Nytt jobb

På det nya jobbet omfattas du av ett annat kollektivavtal än ditt tidigare jobb vilket resulterar i en ny tjänstepension. Din redan intjänade tjänstepension fortsätter att förvaltas precis som tidigare men det kommer inga nya inbetalningar till den. På arbetsplatser utan kollektivavtal kan det finnas individuell tjänstepension som är specifik för just den arbetsgivaren. Så ett jobbyte innebär ofta ny tjänstepension.

Egna pensionsval

För den premiebestämda tjänstepensionen kan man i de allra flesta fall göra egna placeringsval. Det går att välja pensionsbolag och sparform, traditionell försäkring eller fondförsäkring, för kommande inbetalningar (vilket ger en ny tjänstepensionsförsäkring vid sidan om den redan intjänade). Man kan även välja att flytta redan intjänad tjänstepension och den flytten hänger ofta (men inte alltid) samman med valet för kommande inbetalningar. När flytten genomförs händer det att valet för kommande inbetalningar går igenom först medan det flyttade kapitalet dröjer för att sedan hamna i en separat tjänstepensionsförsäkring (en tjänstepension kan alltså bli två efter att flytten är genomförd).

Ny upphandling av tjänstepension

De största tjänstepensionsavtalen upphandlas emellanåt av arbetsgivare och fackförbund för att få lägre avgifter och bättre villkor. När upphandlingen är genomförd finns det pensionsbolag och sparformer som upphör och ersätts med nya alternativ. Det förekommer också att pensionsbolagen ändrar produktegenskaper som gör att framtida inbetalningar går in till en ny tjänstepension. I dessa fall kan du alltså få en ny tjänstepension utan att du har bytt jobb eller gjort något eget val.

Även tidiga år räknas

Många yngre tjänar numera in tjänstepension på första jobbet, trots att det handlar om sommarjobb eller att man bara jobbar extra. Förr om åren fick man sällan tjänstepension före 25 eller 28 års ålder men i flera nya tjänstepensionsavtal finns ingen nedre åldersgräns. Så även en kortare period, innan man börjar på högskola eller när yrkeslivet startar på riktigt, kan ge tjänstepension. Det är vanligt med första anställning på kommun och region eller som privatanställd arbetare för att sedan byta bana. Det här är ofta förklaringen till varför du har en äldre tjänstepension på mindre belopp.

Vår statistiker Ivar Wahlstein har kikat närmare på antalet tjänstepensioner bland minPensions användare. I 30-årsåldern har man i genomsnitt tre stycken tjänstepensioner, i 40-årsåldern har man fem stycken och i 50-årsåldern har man sex stycken. Så du är i gott sällskap om du har flera tjänstepensioner. Uppsidan med flera tjänstepensioner är att man får en större riskspridning (istället för att lägga alla ägg i samma korg) och mer flexibilitet vid utbetalning (där man kan göra olika uttagsval). Samtidigt kan det vara svårare att få en överblick och det kan även innebära högre avgifter (inte minst med fasta årsavgifter per försäkring).

Osäker på hur det ser ut för dig? Logga in på minPension och klicka på fliken ’Intjänad pension’ för att få koll. Om du har en vildvuxen flora kan du välja att visa dina tjänstepensioner per pensionsbolag eller per avtal.

Vill du veta mer?

Om Avtalspension SAF-LO – för privatanställda arbetare

Om ITP – för privatanställda tjänstemän

Om AKAP-KR – för kommun- och regionanställda

Om PA16 – för statligt anställda

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

#minPensionsPodden, Så fungerar pensionen

Vem kan löneväxla?

Att löneväxla innebär att du sätter av en del av din lön idag till pension imorgon – om du jobbar på en arbetsplats som tillåter det, vill säga. Men även om du gör det är löneväxling en förmån som inte passar alla. Till exempel behöver din lön i år vara högre än 51 250 kronor efter växlingen för att du inte ska få minskad inbetalning till din allmänna pension. Du riskerar också att få lägre sjuk- och föräldrapenning.

I det senaste avsnittet av minPensionsPodden går vi igenom negativa och positiva konsekvenser med löneväxling och vår verksamhetsutvecklare, Lars-Ove Wängemar, förklarar hur man kan använda minPension för att både se och simulera en löneväxling i prognoserna.

Lär dig mer om löneväxling i #minPensionsPodden. Länken går till poddavsnittet i Soundcloud.

gå i pension, Lathund, Så fungerar pensionen, Skatter på pension

När du längtar efter att sluta jobba

Snart höst igen! Ibland kan det vara den jobbigaste tiden på året att pallra sig iväg till jobbet. Kanske räknar du på fingrarna och funderar på när du skulle kunna gå i pension? Ta hjälp av minPension och gör en realistisk kalkyl för din framtid.

Att sluta jobba innebär för de allra flesta att det blir mindre kvar i plånboken varje månad. Kanske är skillnaden större än du tror. Att sluta arbeta ”tidigt”, det vill säga något eller några år innan de flesta av dina vänner eller kollegor i samma ålder kommer att pensionera sig, innebär ofta flera tusenlappar i månaden i lägre pension – och det är inte ens säkert att du får ut alla dina pensionspengar på en gång.

Här är några saker att göra och fundera över

1. Chansa inte. Ta reda på vilken pension prognosen visar. Det är enkelt att logga in på minPension, ställ in verktyget på den ålder som du tänker sluta jobba så får du ett resultat.

Här är ett exempel: Anna är 62 år. Hon gör en prognos. Prognosen efter inloggning på minPension visar vad hon kan räkna med att få i pension om hon slutar jobba vid 65 års ålder.

För Anna skulle pensionen före skatt bli lite drygt 24 000 kronor i månaden.

exempel på prognos

När Anna klickar i ”Ta ut pension vid” och skriver in 63 år sjunker den förväntade pensionen med 2 000 kronor.

2. Fundera på om det finns alternativ till att sluta jobba helt och hållet? Våga fråga på jobbet. Du kanske kan vara tjänstledig ett tag, eller gå ner i arbetstid. Det kanske finns ett flexpensionsavtal som gör att du har förstärkt rätt att gå ner i arbetstid från en viss ålder.

3. Det går utmärkt att ta ut pension och arbeta samtidigt. Enklast är att ta ut den allmänna pensionen. Det kan du göra från det år du fyller 63. År 2026 höjs den åldern till 64 år.

4. Pensionen från jobbet, tjänstepensionen, kan påverkas extra mycket om du går i pension tidigt. Avtalen har olika regler och du behöver ta reda på vad som gäller för dig. Fråga på jobbet, ditt fack eller kontakta din valcentral, länken går till vår artikel om valcentraler på minPension.

5. Kolla vad det blir efter skatt.  Oavsett om du går i pension helt och hållet eller blandar pension och lön så betalar du skatt på dina inkomster. Ett tips är att göra en egen beräkning på Skatteverkets hemsida. Glöm inte att skatt på lön och pension är olika. Därför behöver du ha koll på att du skriver in dina siffror på rätt ställe. Tänk på att den pension du tar ut innan det år du fyller 67 år beskattas högre (gäller 2024). Även här kan det handla om uppåt en tusenlapp i månaden i högre skatt.

När du blir äldre sänks skatten. I år från 67 år, men åldersgränserna kommer att ändras under kommande år, läs mer om vad som gäller för dig, länken går till Pensionsmyndighetens hemsida som öppnas i nytt fönster.

6. Planera på allvar i Uttagsplaneraren på minPension som är verktyget för dig som fyllt 54 år och vill planera för att ta ut dina pensioner. I Uttagsplaneraren finns mycket information som stöttar dig i processen. Tänk på att det oftast finns fler sätt att ta ut pensioner än det förvalda förslaget i avtalet.

7. Se till att inte ha för tajta marginaler. Även om kalkylen går ihop idag och du tycker att du verkar klara dig på din pension (trots att du går tidigt) behöver du ha en buffert. Oväntat höga matpriser, tandläkarkostnader du inte räknat med; det händer oförutsedda saker även när du blir pensionär.

8. Det sista rådet i den här listan är att ha is i magen. Även om hösten är tung och det är långt till nästa ledighet så brukar det kännas lite bättre efter ett tag. Du kanske inte måste gå i pension just nu? Men det är aldrig fel att börja planera i god tid (eller att drömma…)

Text: Kristina Kamp, minPension

#minPensionsPodden, Ha koll på din pension, Så fungerar pensionen

Privatanställd arbetare med Avtalspension SAF-LO?

Avtalspension SAF-LO är tjänstepensionslösningen för dig som är privatanställd arbetare på en arbetsplats som omfattas av kollektivavtal. Du kan till exempel jobba inom industrin, som byggarbetare, i en gruva eller inom handeln. Parterna bakom pensionsavtalet är Svenskt Näringsliv och LO.  

Vi bjöd Christoffer Asp från valcentralen Fora till minPensionsPodden för att ta reda på hur Avtalspension SAF-LO fungerar och vad som gäller i olika skeden av livet.

I slutet av avsnittet tipsar Christoffer om sajten Ersättningskollen där du enkelt kan se hur din ekonomi påverkas om du blir sjuk eller råkar ut för en olycka. Precis som minPension är Ersättningskollen en gratis tjänst. Den är framtagen i samarbete mellan Försäkringskassan, AFA Försäkring och Svensk Försäkring.

minPensionsPodden

Lär dig mer om Avtalspension SAF-LO i avsnitt 226 av minPensionsPodden. Gäst är Christoffer Asp från Fora.