Så kan du fylla på semesterkassan med pension

Få utnyttjar möjligheten att ta ut den allmänna pensionen mer flexibelt. Om du har fyllt 63 år kan du till exempel ta ut lite extra pensionspengar till semestern och dessutom få pensionärsrabatter på resor. Eller också gör du tvärtom. Som pensionär kanske du jobbar extra några månader. Då kan du pausa den allmänna pensionen.

Det är få som utnyttjar flexibiliteten i den allmänna pensionen. Enligt siffror från Pensionsmyndigheten var det förra året cirka 3 100 personer som pausade både premiepension och inkomst-, tilläggs- och garantipension, 600 personer som bara pausade inkomst-, tilläggs- och garantipension och 1 600 personer som bara pausade premiepension. 

Med drygt 2,2 miljoner personer som tar ut allmän pension är det försvinnande få som utnyttjar uttagsflexibiliteten.

Möjligheten att ändra sina uttag i tjänstepensionerna finns inte alls idag. Har du väl börjat ta ut tjänstepension så går det inte att ändra på det.

För den som bestämt sig för att vara heltidspensionär är det kanske inte aktuellt att pausa pension. Däremot kan det finnas andra tillfällen då flexibiliteten är bra att känna till och utnyttja vid behov.

Jobbonären

Funderar du på att gå ner i arbetstid och fylla på med pension för tiden du inte arbetar? Då är det enklast att ta ut pengar från den allmänna pensionen. Du kan fortsätta att jobba hur mycket som helst och ändå ta ut full pension. Men många som både jobbar och tar ut pension kan räkna med att de kan få betala statligt skatt på sina inkomster.

Vet du inte riktigt hur mycket pengar du behöver kan du alltid börja med att ta ut en mindre summa och sedan öka på om det behövs. Eller kanske visar det sig att du inte behöver ta ut så mycket pension – då går det lätt att minska ner uttaget eller ta bort det helt. Eftersom uttaget går att ta ut på olika sätt kan du också anpassa det till lämpliga skattenivåer.

Fördel: Du behöver inte välja på en gång hur mycket pengar du ska ta ut i pension. 

Nackdel: Tar du ut mycket pension under lång tid påverkar det pensionsnivån längre fram i livet mer än om du tar ut mindre summor under kortare tid. Å andra sidan så tjänar du in till ny pension när du fortsätter att jobba.

Extrapengar

Drömmer du om att någon gång i livet har råd till det där lilla extra? En trevlig semester eller kanske en soffa som egentligen är lite för dyr? Då kan du ta ut pension någon eller några månader, vid sidan av lönen. Det ger lite extra pengar i plånboken.

Fördel: Du behöver inte låna ihop pengarna. Du lånar möjligen av dina egna framtida pensionsutbetalningar, men om det bara handlar om några månader så blir det ingen större skillnad.

Nackdel: Går inte att upprepa särskilt ofta, då kan den framtida pensionen bli i lägsta laget. Gå in på minPension och se hur pensionen påverkas av stora tidiga uttag.

Pensionärsrabatt

Är du bara intresserad av att få pensionärsrabatter? Ta då ut lite extra pension, till exempel 25 procent av premiepensionen, mellan 63 och 65 års ålder. Efter det får du pensionärsrabatt ändå.

Fördel: Billigt är bra. Extra bra om du exempelvis åker mycket tåg eller älskar att gå på bio. Men kom ihåg att det ibland krävs att du fyllt 65 år för att få pensionärsrabatt.

Nackdel: Tar du ut pension tidigt får du betala hög skatt på pengarna. Har du dessutom hög lön så läggs pensionen ovanpå och då blir skatten extra hög. Det kan till och med innebära att du faktiskt gör en ganska dålig affär.

Tröttnat på pensionärslivet

Du kanske tillhör dem som varit pensionär ett slag – men som faktiskt börjar tycka att det är lite tråkigt. Om du funderar på att börja jobba igen så går det utmärkt att pausa utbetalningen av den allmänna pensionen – eller bara ta ut delar av den. 

Fördel: Du slipper att betala hög skatt på pensionen när du både får pension och lön samtidigt. Sparad pension ger lite mer pension per månad när du väntar med att ta ut den.

Nackdel: Har du garantipension gäller särskilda regler. Då kan det vara lika bra att fortsätta att ta ut pensionen som förut. Garantipensionspengarna är ett bidrag som bara uteblir de månader du inte tar ut pengarna.

Om du har bostadstillägg får du bara tjäna 24 000 kronor på ett år. Annars minskar bostadstillägget. Kolla innan, så slipper du bli återbetalningsskyldig. 

Faktaruta

Åldersgränserna i faktarutan gäller i år. År 2026 införs riktåldern vilket troligen kommer medföra ändringar, läs mer i vår artikel på minPension.

Inkomstpensionen

Du kan ta ut 25, 50, 75 eller 100 procent inkomstpension. Du måste ha fyllt 63 år för att kunna ta ut pengarna. Du kan pausa utbetalningarna månadsvis. Ändringarna görs enklast direkt på Pensionsmyndighetens hemsida där du loggar in med BankID eller motsvarande.

Premiepensionen

Du kan ta ut 25, 50, 75 eller 100 procent premiepension. Du måste ha fyllt 63 år för att kunna ta ut pengarna. Du kan pausa utbetalningarna månadsvis.

Garantipensionen

Du kan ta ut garantipensionen från 66 års ålder. Du tjänar inget på att pausa uttagen eftersom de här pengarna är ett statligt stöd.

Pensionärsintyg

Även om du bara tar ut en liten del av pensionen och fortsätter att arbeta så kan du ladda ner ett pensionärsintyg från Pensionsmyndighetens hemsida. Med Pensionärsintyg får du bra rabatter på till exempel SJ och SF samt på SL i Stockholm.

Text: Kristina Kamp, minPension

Fyra procent saknar tjänstepension – kolla vad du omfattas av

Pensionsmyndigheten skickar ut orange kuvert nu i dagarna som är ett årsbesked för den allmänna pensionen. Samtidigt blir tjänstepensionen en allt viktigare del av den totala pensionen. Men alla har inte tjänstepension. Under åren har det gjorts flera försök att räkna baklänges och beräkna hur stor andel det kan handla om. För minPension är det enklare eftersom vi har uppgifter om allmän pension, tjänstepension och privat pension på individnivå.

Vi kan konstatera att det är drygt fyra procent som helt och hållet saknar tjänstepension i sin pensionsprognos. Lyckligtvis är det få som jobbar ett helt yrkesliv utan att omfattas av tjänstepension överhuvudtaget. Bland de som är 60-63 år är andelen som saknar tjänstepension enbart drygt 2 procent. Det är fortfarande vanligt att sakna tjänstepension i unga år för att man inte har åldern inne. Och i privat sektor upphör inbetalningarna till tjänstepensionen efter 65 eller 66 år. I offentlig sektor fortsätter man numera att tjäna in tjänstepension fram till 69 år.

AvtalLägsta intjänandeålderHögsta intjänandeålder
Kommun- och regionanställdAKAP-KR, KAP-KL för äldre i vissa fall69 år
Privatanställd arbetareAvtalspension SAF-LO22 år65 år
Statligt anställdPA16 avd 1, PA16 avd 2 för äldre69 år
Privatanställd tjänstemanITP1, för äldre ITP225 år66 år (ITP1), 65 år (ITP2)
Förr om åren fick man sällan tjänstepension om man var under 28 år, timanställd eller vikarie.

Andelen som saknar tjänstepension helt och hållet är något högre för kvinnor än för män. Det finns också regionala skillnader. I Kalmar län och på Gotland är andelen högre. I Stockholm och Västmanland är andelen som saknar tjänstepension lägst.

Bland företagare finns en stor spännvidd. I många fall har man tjänstepension men med aktiebolag kan man även ha kapital i bolaget som man kan använda när man går i pension. Företagare kan också se på själva företaget som en pensionsförsäkring eller ha annat långsiktigt sparande utanför pensionssystemet. Vi ser att många som har eget företag idag har en hel del tjänstepension i sin prognos. ­­Man kan ha tjänstepension från gamla anställningar även om man inte har några inbetalningar nu. Det betyder att pensionen blir högre än man kanske tror.

Låginkomsttagare, utrikes födda och personer med svag anknytning till arbetsmarknaden löper störst risk att stå utan tjänstepension. Det är samma grupper som riskerar att få en låg allmän pension. Efter ett bra arbetsliv väntar en bra pension. Men det motsatta gäller också. Om man jobbar långa perioder utan tjänstepension missar man åtskilliga tusenlappar i månaden den dag man går i pension. Och att kompensera för bortfallet av tjänstepension genom att spara privat går de allra flesta inte iland med. Det handlar helt enkelt om för mycket pengar. Därför är det viktigt att ha koll på vad man omfattas av i sin anställning.

Tre tips:

  • Kolla upp din intjänade tjänstepension. Logga in på minPension och titta under fliken ’Intjänad pension’. Där ser du hur mycket tjänstepension du har tjänat in hittills och var pengarna finns.
  • Jämför din pension med andra. Du kan se hur din pension förhåller sig till andra på minPension under fliken ’Pensionsstatistik’. Här finns även tips på vad du kan göra för att undvika en låg pension.
  • Undersök hur mycket som betalas in till din tjänstepension. Många med premiebestämd tjänstepension får 4,5 procent av lönen men det finns också dem som får 6 procent eller mer. För de med högre löner, som omfattas av större tjänstepensionsinbetalningar, är detta extra viktigt att ha koll på.

Vill du veta mer?

Poddavsnitt

Nya åldrar för tjänstepensioner

Hjälp! Vad heter min tjänstepension?

Så kollar du din tjänstepension

Testa minPension för unga

Få koll på vad som påverkar pensionen i vårt verktyg för unga

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

Så får olika årskullar koll pensionen på minPension

Att logga in på minPension har du nytta av redan från första sommarjobbet. På minPension samlas alla intjänande pensioner – på ett och samma ställe. Det finns olika verktyg och funktioner. Här tipsar vi om vad som kan passa bäst i din ålder.

Är du en av de nära fem miljoner som har loggat in på minPension? Intresset är (såklart) störst bland 60-plussare. Här har nästan nio av tio registrerat sig. Men under de senare åren finns faktiskt flest unga bland de nyregistrerade. Männen hittar minPension något tidigare än kvinnorna, men kvinnorna kommer i kapp!

Andel av Sveriges befolkning som använder minPension. Nästan alla 60-plussare har registrerat sig, men även bland 40-åringarna är intresset stort.  

Nyttan av minPension i olika åldrar

När du är 16-30 år

Lägsta ålder för att logga in är 16 år. När du är riktigt ung har du ofta inte något fast jobb eller månadslön. Då blir prognosen i lägsta laget, eftersom vi beräknar din pension som om du fortsätter att ha den lön du har nu livet ut. Men du kan ändå planera för vilket jobb du vill ha och se vad du då kan förvänta dig för pension. Använd vårt verktyg minPension för unga som inte kräver inloggning och där du kan få drömma fritt.

minPension för unga
Vem blir du som pensionär? Testa i minPension för unga – ingång via minPension.se

Har du fått ett eller flera orange kuvert? Då kan du via minPension se vad du hittills har tjänat in till din pension. Här finns även tjänstepensionen med, alltså de pensionspengar som betalas in av de flesta arbetsgivare när du har en anställning.

En skärmbild som visar fliken Intjänad pension på minPension

För att se dina hittills intjänade pensioner ska du gå in under Intjänad pension. Tänk på att det kan ta ett tag innan vi får allt inrapporterat till oss. Om du har ett sommarjobb i år kommer intjänandet till din allmänna pension att visas först efter att du har deklarerat din inkomst och vi har fått uppgifterna från Pensionsmyndigheten.

När du är 30-54 år

I den här åldern brukar både karriär och familjeliv ta fart. Båda påverkar pensionen.

I Simulatorn kan du se vad som händer om du byter jobb – och kanske får högre lön och ett annat tjänstepensionsavtal?

Om du går ner i arbetstid eller räknar med att ha lägre lön tillfälligt så påverkar det prognosen. Då räknar vi som att du fortsätter att ha den lägre lönen så länge du fortsätter att jobba. Prognosen blir för låg. Då är det bättre att använda Simulatorn och se vilken pension du kan räkna med när du får tillbaka din högre lön.

Skärmbild som visar olika val du kan göra i Simulatorn

Kanske löneväxla? Så här testar du hur det påverkar

Kanske kan du löneväxla? För det behöver din lön vara högre än 51 000 kronor/månad. Dessutom behöver du arbeta hos en arbetsgivare som erbjuder medarbetarna löneväxling.

  • Om du funderar på hur löneväxling skulle påverka din prognos kan du lägga in en löneväxlingspremie i Simulatorn och testa.
  • Om du redan löneväxlar kan du lägga in premien i Inställningar så räknar vi med löneväxlingen i dina prognoser framåt.

När du är 54-65 år

Har du fyllt 54 år? Då kan du börja använda Uttagsplaneraren. Här kan du planera för uttagen av dina pensioner, få information om hur du ska ta ut dem, vad du får ut efter skatt och vilka olika möjligheter du har att ta ut pensionerna på kortare eller längre tid.

När du är 65-80 år

Förmodligen tar du ut hela eller delar av dina pensioner nu. Men du har fortfarande nytta av minPension för att se dina framtida utbetalningar.

Tänk på att en del uppgifter om dina pensioner inte längre levereras till minPension. En del upphör när du fyllt 65 år, andra när du börjar ta ut just den pensionen. Det här påverkar förstås kvaliteten i prognosen.

Under Intjänad pension finns uppgifter kvar. Du kan också själv lägga in egna uppgifter här och på den vägen få en bra uppfattning om utbetalningarna. Tänk på att uppgifter som du lägger till själv på minPension inte uppdateras automatiskt.

När du är 80+

Från den dag du fyller 80 år kan vi inte hjälpa dig längre.

Ännu så länge finns det en övre åldersgräns för minPensions användare vid 80 år. Det pågår dock ett arbete för att höja den gränsen.

Text: Kristina Kamp, pensionsexpert på minPension

Allt fler får större inbetalningar till tjänstepensionen – hur mycket får du?

En högre pensionsålder behövs för att möta utmaningen med att vi lever längre. Men det är inte det enda sättet att trygga framtidens pensioner. Det går att sätta av mer pengar också. Och på allt fler arbetsplatser är det precis vad som sker genom avtal om större inbetalningar till tjänstepensionen.

I de fyra största tjänstepensionsavtalen är det numera cirka 3,2 miljoner löntagare som omfattas av detta. I många fall handlar det om kompletterande flex- eller deltidspensionspremier i branschavtal men det kan även gå under andra benämningar eller att man helt enkelt ökar avsättningen för alla i centrala avtal. I praktiken innebär det att inbetalningen till tjänstepensionen varierar mellan 4,5 – 6 procent på lönen upp till 47 625 kr/mån (2024) och 30-31,5 procent på lönedelar över. Men andra procentsatser förekommer också.

Branschavtal i privat sektor:
955 000privatanställda arbetare omfattas av olika kompletterande premier utöver Avtalspension SAF-LO (ungefär 6 av 10).
800 000privatanställda tjänstemän omfattas av flex-/deltidspensionspremier utöver ITP (nästan alla).
Centrala avtal i offentlig sektor:
1 167 000kommun- och regionanställda omfattas av AKAP-KR (men det finns även de med högre inkomster eller tidigare intjänande som står kvar i KAP-KL).
72 000statligt anställda omfattas av flexpensionspremie inom PA16 avd 1.
200 000statligt anställda omfattas av flexpensionspremie inom PA16 avd 2 från 2024 (men upp till 36 000 inom PA16 avd 2 kan potentiellt få beviljad delpension istället).
Källa: Fora, Collectum, Pensionsvalet, Valcentralen/Skadikon och SPV 2023.

Tanken med den förstärkta tjänstepensionen är att man ska få ökad flexibilitet att gå ner i arbetstid i slutet av yrkeslivet alternativ fortsätta arbeta i samma omfattning och få en högre pension. En fördel med att förstärka tjänstepensionen är att man kan få låga avgifter och för arbetsgivarna är det en enkel och kostnadseffektiv administration.

Samtidigt finns det nackdelar. Alla vill inte avsätta mer pengar till pensionen. I dessa tider när många har svårt att få sin ekonomi att gå ihop värdesätter man nog en löneökning istället. Att förstärka pensionerna tar dessutom tid. Det är framför allt en reform för dagens unga som hinner spara ihop ett tillräckligt stort kapital. Dessutom innebär det ökade kostnader för arbetsgivarna.

Arbetsmarknadens parter har i etapper satt av mer pengar till tjänstepensionen på senare år medan inbetalningarna till den allmänna pensionen inte har förändrats sedan det gjordes om i mitten på 1990-talet. Förmodligen kommer vi till en punkt där balansen mellan lön idag och pension imorgon kommer diskuteras mer ingående. Och hur stor tjänstepensionen bör vara i förhållande till den allmänna pensionen.

De tre viktigaste faktorerna för att få en bra pension är lönen, tiden i arbetslivet och att man får tjänstepension i sin anställning. Samtidigt är frågan om hur mycket arbetsgivaren betalar in till tjänstepensionen allt viktigare. För det skiljer sig åt mellan olika arbetsplatser.

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

Vem ärver dina pensioner?

Pension är förstås i första hand pengar som du ska leva på när du blir gammal. Men vad händer med pengarna om du dör ifrån dem? I minPensionsPodden går vi igenom vad som gäller för efterlevandeskydden i dina tjänstepensioner – följ länken här nedanför.

I minPensionsPodden går Robert Cederberg från Skandia igenom efterlevandeskydden i de fyra stora tjänstepensionerna. Lyssna via länken eller i din poddkanal och få reda på vad du behöver göra och tänka igenom.


Ta reda på vad som gäller för dig och dina pensioner

Tänk på! Olika typer av pensioner har olika skydd.

Efterlevandeskydd är ett samlingsnamn för olika typer av ekonomiska ersättningar till anhöriga. Men det finns en hel del begrepp att hålla reda på. Om det blir förvirrande har vi sammanställt en ordlista längst ner i den här texten.

Den allmänna pensionen

Grundregeln är att din familj inte får några pengar. När du dör fördelas din intjänade pension till andra pensionssparare. För premiepensionen kan du teckna ett efterlevandeskydd när du börjar ta ut din premiepension första gången, läs mer hos Pensionsmyndigheten.

Om du dör före 66 års ålder kan din familj få olika typer av efterlevandestöd, läs mer om dem hos Pensionsmyndigheten.

Tjänstepensionen

I tjänstepensionerna finns olika typer av efterlevandeskydd. Du kan själv behöva ansöka om dem. Du kan också ta bort skyddet om du inte längre tycker att det behövs. Nackdelen med efterlevandeskydden är att de kan minska dina egna pensionsutbetalningar.

Gör så här för att kolla vad som gäller för dig

Ta först reda på vilken eller vilka tjänstepensioner du har. Det gör du lättast genom att logga in på minPension och klicka på fliken ”Intjänad pension”. I rutan ”Tjänstepension” kan du se vad dina avtal heter. De allra flesta har sin tjänstepension i något av de fyra stora avtalen: ITP, SAF-LO Avtalspension, PA16 eller AKAP-KR.

Om du vill veta om du har ett återbetalningsskydd kan du antingen logga in hos bolaget där dina pensionspengar finns. Eller också kan du vända dig till valcentralen dit din arbetsgivare skickar inbetalningen till din tjänstepension.

Mer om valcentraler hittar du i en av våra artiklar på minPension.

Dina tjänstepensioner kan ha olika villkor för efterlevandeskydd och vilka som omfattas av skyddet.  Ibland behöver man vara gift för att omfattas, i dessa fall får alltså inte sambor några pengar. Men även i de fall efterlevandeskyddet omfattar sambor kan det finnas särskilda villkor som måste uppfyllas.

Vid en skilsmässa, eller om ni flyttar isär, upphör vanligtvis efterlevandeskydden att gälla. Men det går att se till så att även ett ”ex” kan få del av pensionspengarna.

Läs mer om efterlevandeskydd för de olika avtalen

Läs mer hos Alecta om ITP (för privatanställda tjänstemän)

Läs mer hos Fora om SAF-LO Avtalspension (för privatanställda arbetare)

Läs mer hos Kåpan om PA16 (för statligt anställda)

Läs mer hos KPA om AKAP-KR (för anställda i kommun eller region eller
Läs mer hos Skandia om AKAP-KR (för anställda i kommun eller region)

Ordlista – det här betyder pensionsorden

  • Efterlevandeskydd
    Efterlevandeskydd är ett samlingsnamn på det stöd som går till familjen vid dödsfall. Det är också benämningen på det skydd som går att teckna för premiepensionen i samband med din pensionering. Om du tecknat skyddet får din partner din premiepension så länge han eller hon lever.
  • Familjepension 
    Familjepension finns i vissa tjänstepensioner, t ex ITP2 och ger ersättning till make eller maka och barn under 20 år.  Gäller bara om du har en lön högre än 7,5 inkomstbasbelopp. Motsvarar en månadsinkomst på 47 625 kr år 2024.

  • Familjeskydd
    Familjeskydd kan väljas till i tjänstepensionen. Det är en försäkring som ger dina anhöriga ett visst belopp pengar om du dör före pensionering.

  • Omställningspension 
    Omställningspension är ett stöd till dina anhöriga i den allmänna pensionen. Gäller om anhörig till den som dött är under 66 år och till barn.

  • Återbetalningsskydd
    Återbetalningsskydd finns i tjänstepensionen och är oftast något du behöver lägga till själv. Skyddet ger dina anhöriga de pengar du tjänat in till tjänstepensionen om du dör.
     
  • Änkepension 
    Änkepension är ett stöd till maka i den allmänna pensionen.  Änkepension kan i vissa fall betalas ut till personer som gift sig senaste den 31 december 1989 med den som avlidit.  Det finns särskilda regler för änkor som är födda 1944 och tidigare. Läs mer om änkepension hos Pensionsmyndigheten.

Text: Kristina Kamp, minPension

Så blir pensionen 2024

Vad händer med pensionerna efter årsskiftet? Det berättar vi om i minPensionsPodden. Lyssna via länken eller i din poddkanal.

Vid årsskiften räknas de flesta pensioner om. Såväl inkomst-, pris och börsutveckling spelar in beroende på vilken pension det handlar om. Under januari får du som har utbetalning besked, per brev eller som digitalt utskick, om nya månadsbelopp och årets utbetalningsdagar från Pensionsmyndigheten och pensionsbolag. I de flesta fall kan du även logga in med Bank-ID hos de som betalar ut din pension för att få samma information.

Inkomstutvecklingen är svagare än tidigare

Löneutvecklingen i samhället har varit lite svagare på senare tid även om arbetslösheten fortfarande är relativt låg. Det innebär att de största delarna av den allmänna pensionen, inkomstpensionen och tilläggspensionen, räknas upp med 1 procent.

Inflationen gör sig fortfarande påmind

De pensioner som beror på prisutvecklingen som förmånsbestämd tjänstepension samt garantipension räknas upp för att man ska behålla sin köpkraft. För garantipensionen blir det 9,1 procent och för många förmånsbestämda tjänstepensioner blir det 6,5 eller 9,1 procent. Prisindexeringen för just förmånsbestämd tjänstepension ser olika ut beroende på vilken period som ska värdesäkras och pensionsbolagens nyckeltal (skillnaden mellan försäkringskapital och förväntade åtaganden).

Börsutvecklingen bättre än i fjol

Premiebestämd tjänstepension och premiepensionen beror på utvecklingen på finansmarknaderna. Traditionella försäkringar har ofta mellan 20-60 procent aktier och vanligtvis har man en lägre risk under utbetalning jämfört med när man var yrkesverksam. Utöver aktier är pensionen placerad i obligationer, alternativa investeringar och fastigheter. Traditionella försäkringar har garanterade belopp som ger en stabilitet vid utbetalning och återbäring (även kallad överskott) som varierar över tid. För fondförsäkring har de med aktiefonder den största omräkningen (positiv eller negativ) medan de med generations-, bland- eller räntefonder har lägre risk. Stockholmsbörsen och många andra av världens börser har haft en positiv utveckling under 2023 även om det är några dagar kvar när detta skrivs.

Sammantaget väntar en uppräkning av den samlade pensionen men det står inte i relation till inflationen så köpkraften urgröps. De som har lägst respektive högst pension, som får stora delar av sin inkomst från garantipension respektive förmånsbestämd tjänstepension, får störst uppräkningar vid detta årsskifte.

Allmän pension:

Inkomst- och tilläggspension + 1 procent.

Premiepension -3,9 till +14,5 procent (beroende på fondval/sparform).

Inkomstpensionstillägg förändras inte (beror på politiska beslut).

Garantipension +9,1 procent (följer prisbasbeloppet).

Tjänstepension:

Förmånsbestämd tjänstepension +6,5 till +9,1 procent (i många fall).

Premiebestämd tjänstepension -5 till +13 procent (i många fall, definitivt besked efter årsskiftet).

Privat pension:

Följer utvecklingen för premiebestämd tjänstepension (men utbetalningstiden är i regel kortare vilket kan leda till större procentuell omräkning av månadsbelopp).

I minPensionsPodden går vi igenom omräkningarna inför 2024 av de olika typerna av pensioner. Lyssna via länken eller i din poddkanal.

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

Bättre tjänstepensioner lyfter pensionsnivån

Ny rapport från minPension visar att pensionen stiger i förhållande till den sista lönen. Skillnaden från förra året beror på ökade inbetalningar till tjänstepensionerna.

För sjunde gången har minPension gått igenom användarnas prognoser för att jämföra skillnaden mellan de förväntade slutlönerna med de första pensionsuttagen, det som brukar kallas kompensationsgrad. I år har kompensationsgraden höjts jämfört med förra årets mätning. Skillnaden är cirka två procentenheter.

Det som lyfter kompensationsgraden i årets rapport är framför allt tjänstepensionen. Den har i genomsnitt stigit med drygt 1,8 procentenheter jämfört med 2022 års rapport. Den sammanlagda inkomst- och premiepensionen har stigit med drygt 0,3 procentenheter.

I #minPensionsPodden går vi igenom insikterna i årets rapport. Vilka är vinnare – och vilka är förlorare? Ser kvinnor och mäns kompensationsgrader ut att bli mer lika för yngre generationer? Hur ser det ut för gruppen utrikes födda?

Rapporten hittar du på minPension.se/om minPension.

I dagens fråga tar vi upp varför det är viktigt att aldrig logga in med e-legitimation på uppmaning av någon annan. Bra tips på hur du skyddar dig och dina uppgifter på nätet hittar du på Svårlurad.se.


Så tar du tempen på din premiepension (PPM)

Den här helgen får vi in nya pengar på premiepensionskontot. Den här delen av den allmänna pensionen är den som växter bäst. Utan den hade vi behövt jobba ännu längre.  Du kan själv lätt kolla hur det går för ditt PPM-sparande och se hur stor betydelse det har för din totala pension.

Premiepensionen, PPM-fonderna, är den del av den allmänna pensionen som placeras i fonder. Fondernas värde över tid avgör vad du kommer att få i pension från den delen av alla dina pensioner.

Pengarna kommer in när du betalar skatt på lön. Andelen är 2,5 procent av lönen upp till en lön på cirka 50 000 kronor i månaden (år 2023).

Varje år i december sätts pengarna in på ditt premiepensionskonto, som du kan se om du loggar in på Pensionsmyndighetens hemsida.

I år är maxinbetalningen strax under 14 000 kronor. Pengarna fördelas på de fonder du har valt.

Har du inte gjort något val?

Då hamnar pengarna i AP7Såfa. Det är en global aktiefond. När du fyllt 56 år kommer delar av de pengarna i stället att gradvis flyttas till en räntefond, men lägre risk.

Hur vet du om du valt fonder eller inte?

Du kan logga in på Pensionsmyndighetens hemsida och se vilka fonder du har. Här kan du också byta fonder om du vill. Det finns omkring 400 olika att välja på just nu.

Är PPM bra för pensionen?

För de allra flesta växter premiepensionens pengar snabbare än de pengar som finns i inkomstpensionen, den andra delen av den allmänna pensionen.

Värdeutvecklingen för premiepensionen ligger på omkring åtta procent om året. Inkomstpensionens värdeutveckling är omkring tre procent.

Hur vet du hur det går för fonderna?

Börja med att logga in på Pensionsmyndighetens hemsida och klicka på ”Se dina fonder”. Här kan du se vilka fonder du valt, värdeutvecklingen i år, men även den årliga värdeutvecklingen över tid.

Under rubriken ”Statistik och Publikationer” kan du sedan se hur fondsparandet har utvecklat sig över tid för alla premiepensionssparare. Notera att här har olika sparare olika startår. Men du kan ändå jämför din värdeutveckling med andras. Så här såg det ut den sista oktober 2023.

Årlig värdeutveckling på individuella premiepensionskonton. Källa: Pensionsmyndigheten

Hur viktig är premiepensionen för den totala pensionen?

Premiepensionen har inte funnits så länge. Det var först år 2000 som det gick att välja fonder första gången. Det betyder att den som är född på 60-talet inte har tjänat in till premiepension under hela sitt arbetsliv. Det har däremot de flesta 70-talisterna gjort och alla som är ännu yngre kommer att få inbetalningar till premiepensionen under hela sitt arbetsliv.

Eftersom det finns ett tak för intjänande i den allmänna pensionen vid inkomster på omkring 50 000 kronor i månaden (år 2023) så betyder det att premiepensionens betydelse för den totala pensionen minskar för de som har höga löner.

Diagrammet här nedanför visar premiepensionens andel av den totala pensionen i olika inkomstnivåer i prognoserna på minPension. Den redovisas som andel pension i förhållande till slutlönen. De flesta har en total kompensationsgrad på 65–70 procent.

Kompensationsgrad, pension i förhållande till lön, i olika inkomstlägen. Uppdelat på inkomstpension, premiepension och tjänstepension. Källa: minPension

För inkomster upp till cirka 50 000 kronor i månaden är andelen premiepension ungefär 15 procent av den totala pensionen (10 procentenheter av en total kompensationsgrad på 65 procent = 15 procent andel av den totala pensionen). För riktiga höginkomsttagare är andelen premiepension ungefär åtta procent av den totala pensionen.

Vad händer om vi får en börskrasch?

Det beror förstås på vilka fonder du valt och hur de påverkas av en allmän nedgång på världens börser.  Men om din pension är 25 000 kronor och andelen premiepension är 15 procent så motsvarar det 3 750 kronor i månaden. Om besparingarna i premiepensionen halveras så blir det 1 875 kronor kvar. De som drabbas direkt är de som har börjat ta ut sin premiepension. Men även de pengarna kan ju stiga igen om börskurserna vänder.

Är det inte bättre att ha allt i inkomstpensionen?

Sannolikt påverkas även inkomstpensionen av en börskrasch. Arbetslöshet och lägre tillväxt i ekonomin påverkar även den delen av pensionen. Även tjänstepensionerna påverkas förstås av en sämre världsekonomi.

Text: Kristina Kamp, pensionsexpert på minPension

Hur påverkas min pensionsutbetalning av börsens svängningar?

Förr om åren var pensionen bestämd på förhand. Det var ett visst belopp eller en viss procent av den lön man hade när man gick i pension. Det gällde både för det gamla allmänna pensionssystemet och för de flesta tjänstepensioner.

Men sedan 90-talet har det skett ett tydligt skifte. En allt större del av pensionen, både allmän pension och tjänstepension, är beroende på hur finansmarknaderna utvecklas. Premiepensionen (”PPM-fonderna”) var på små belopp till en början men står numera för en ansenlig andel av försörjningen för många som nyligen har blivit pensionärer. Förmånsbestämda tjänstepensioner har successivt ersatts av premiebestämda motsvarigheter. Man kan välja mellan traditionell försäkring (ett sparande med en garanti där pensionsbolaget sköter förvaltningen) eller fondförsäkring (där man kan välja fonder). Under utbetalning kan aktieandelen variera, ofta 20-60 procent för traditionell försäkring medan fondförsäkring kan innehålla upp till 100 procent.

Över tid har fondförsäkring vunnit mark. Ökningen syns tydligt i SCBs Sparbarometer. För 20 år sedan var 7 procent av svenskarnas tjänstepension placerad i fondförsäkring, för 10 år sedan var det 24 procent och nu är det 37 procent. Om man räknar bort förmånsbestämd tjänstepension (där man inte kan välja egen placeringsinriktning) är skiftet ännu mera påtagligt. Bland minPensions användare är cirka 57 procent av allt premiebestämt tjänstepensionskapital placerat i fonder eller i depåer.

SCB Sparbarometern. Ställningsvärden över hushållens finansiella förmögenhet (miljoner kronor)
2003
(kvartal 3)
2013
(kvartal 3)
2023
(kvartal 3)
Tjänstepension1 107 5732 041 0604 047 783
traditionell försäkring1 031 0011 559 0652 555 753
fondförsäkring76 572481 9951 492 030
Premiepension128 130601 2522 162 533

Det finns både för- och nackdelar med denna utveckling. När pensionen betalas ut kommer månadsbeloppen att variera mer för yngre pensionärer än för äldre. En börsnedgång som den under 2022 innebär sänkt utbetalning för de delar av pensionen som är beroende av finansmarknaderna. Den andra sidan av myntet är förstås att man kan få högre långsiktig avkastning på pensionen. Pensionspengarna läggs inte på hög när de betalas ut. I själva verket fortsätter pensionen förvaltas och den långsiktiga värdeutvecklingen har varit betydligt bättre än att ha pengarna på ett bankkonto som många jämför med.

Samtidigt ska man också komma ihåg att stora delar av pensionen, som inkomstpension och förmånsbestämd tjänstepension, beror på inkomst- och prisutvecklingen (inte börsutvecklingen).

Tre tips för dig som har pension under utbetalning:

1. Kolla om du kan göra placeringsval för delar av din pension
Ta reda på om du har fondförsäkring för din premiepension, tjänstepension och eventuell privat pension. Då kan du göra fondval hos Pensionsmyndigheten och hos pensionsbolaget både när du tjänar in till din pension och under utbetalning. Om du har flera fondförsäkringar kan du göra flera olika val. I de flesta fall kan du byta fonder med e-legitimation. Det kostar ingenting att byta fonder och det finns inga skatteeffekter för själva fondbytet.

2. Ta ställning till risknivå
Fonder går upp och ner i värde. Och fonder med hög risk svänger mer medan de med låg risk har en mer stabil värdeutveckling. Över tid har fonderna haft olika avkastning och det gör att man kan ha en annan riskfördelning än den man hade från början. Generellt är inställningen till risk även kopplat till ålder. I unga år kan många tänka sig en högre risk men med stigande ålder efterfrågas ofta lägre risk. Men inställningen till risk skiljer sig åt mellan olika personer. Tänk igenom vad som passar dig.

3. Fundera över om du vill vara aktiv eller inte
Pensionen utbetalas under en lång tid och man får vara med om både börsuppgångar och börsfall. Att tajma dessa händelser genom fondval kan vara svårt. Om man väljer fonder med en smalare inriktning, t.ex. viss bransch, kan man behöva se över sitt val oftare. Breda fonder har en större riskspridning inbyggt. Om du inte själv vill välja fonder finns det generationsfonder som anpassar risken automatiskt beroende på din ålder. Premiepensionen förvaltas alltid i fonder fram till utbetalning då man kan välja mellan att så kvar i fonder eller byta till traditionell försäkring.

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

Sämre kronkurs sänker pensionen

Drömmer du om att flytta utomlands som pensionär? Tänk på valutaeffekten! För fem år sedan motsvarade en pension på 20 000 kronor i månaden 1 940 euro. Nu, hösten 2023, ger samma svenska pension 1 680 euro. Det betyder att den svenska pensionens värde har minskat med 14 procent. Bättre har kronan hållit mot valutan i Turkiet och Norge.

Jämför vi valutakurserna tio år tillbaka så har kronan tappat mer än 25 procent mot euron som ju är valuta i länder som Finland, Spanien och Kroatien.

Den som bara är borta några veckor behöver kanske inte fundera så mycket på valutaeffekter även om semesterresan också svider mer i plånboken än tidigare. Men för den som tänker betala hyra och mat i ett annat land kan förändringar i valutakurser bli rätt kännbara.

Svenska pensionsutbetalningar är kopplade till den svenska kronan, även om det går att få pensionen utbetald i lokal valuta för dem som ber om det.  Att då bo i ett land där valutan blivit starkare jämfört med den svenska kronan betyder att köpkraften kraftigt minskar för den som får svensk pension.

Valutakurser kan variera kraftigt över tid, både upp och ner jämfört med den svenska kronan. Förändringar på 20-30 procent på något år är inte ovanliga för till exempel stora valutor som euron och dollarn. Pensioner från Sverige har den svenska kronan som bas, och därför kan alltså köpkraften för pensionen variera. Ett tips brukar vara att försöka ha ett sparande i den lokala valutan för att jämna ut svängningarna.

Den som letar efter ett land där den svenska kronan stärkts får satsa på Turkiet. Här råder hyperinflation och liran har rasat med mer än 80 procent på tio år.

Fler saker att tänka på om du planerar att flytta från Sverige som pensionär

  • Garantipension och andra stöd till dig som är pensionär, som bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd, betalas inte ut om du flyttar till ett annat land.  Undantaget är inkomstpensionstillägget som fortfarande betalas ut.
  • Du betalar fortfarande skatt på svensk pension. Det kallas för SINK-skatt. Mer om det kan du läsa om på Skatteverkets hemsida
  • En gång om året behöver du bevisa att du fortfarande lever genom att lämna ett levnadsintyg. Läs mer om det på Pensionsmyndighetens hemsida

Värdet över tid av svensk pension i andra valutor

Så här mycket har en svensk pension på 20 000 kr/mån varit värd i andra valutor.

Euro

ÅrVärde
20132 270 euro
20181 940 euro
20231 680 euro

Danska kronor

ÅrVärde
201316 950 DKK
201815 150 DKK
202312 660 DKK

Norska kronor

ÅrVärde
201318 350 NKR
201818 520 NKR
202320 000 NKR

US Dollar

ÅrVärde
20133 070 dollar
20182 460 dollar
20231 795 dollar

Turkiska lira

ÅrVärde
20136 140 lira
20189 260 lira
202351 000 lira

Text: Kristina Kamp, pensionsexpert på minPension