Kategori: spara till pensionen

#minPensionsPodden, Omvärldsbevakning, spara till pensionen

Spara eller spendera?

Efter några tuffa ekonomiska år börjar vi ana en ljusning – men hur påverkar det våra vanor? Blir 2025 året då vi sparar mer, eller drar vi upp konsumtionen igen?

I Nordeas undersökning svarar sex av tio att de planerar att spara mer i år. Samtidigt vill nästan hälften resa mer än förra året, och fler satsar på restaurangbesök istället för att prioritera matinköp.

I veckans avsnitt av minPensionsPodden gästas vi av Nordeas privatekonom och beteendevetare Anders Stenkrona, som analyserar siffrorna och ger sin syn på svenskarnas ekonomi 2025. Lyssna på avsnittet via länken eller där du hittar poddar!

Ep 241: Spara eller spendera? Gäst Anders Stenkrona, Nordea

Här hittar du Nordeas rapport: Så spenderar svenskarna 2025

#minPensionsPodden, påverka din pension, spara till pensionen, sparadkrona

Bästa sättet att spara år 2025

Nytt år med nya förutsättningar för ditt sparande:

  • det införs en skattefri grundnivå på 150 000 kronor för sparande på investeringssparkonton (ISK) och kapitalförsäkringar,
  • inflationen tycks ha stabiliserat sig på en normal nivå,
  • Stockholmsbörsen tuffar på,
  • räntorna är på väg ner.

Allt detta samtidigt som reallönerna ökar vilket skulle kunna ge större sparutrymme för hushållen.

Frågan är då hur man sparar smartast år 2025?

För att ta reda på det bjöd vi Amie Berglund, privatekonomisk analytiker på SEB till minPensionsPodden. Lyssna på avsnittet via länken här nedanför som går till Spotify eller leta upp avsnitt 236 i din poddkanal. Du hittar #minPensionsPodden i kanaler där poddar finns (och smart är såklart att följa oss i din poddkanal för att få notis varje gång vi släpper nya avsnitt).

Ep 236: Bästa sätten att spara år 2025

Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen, spara till pensionen

Löneväxling för förstärkt pension – är det rätt val för dig?

Löneväxling är en överenskommelse mellan arbetsgivare och anställd som innebär att den anställde avstår en del av sin bruttolön mot en extra pensionsavsättning. Löneväxling kan vara ett alternativ att spara till pensionen om man tjänar 51 250 kr i månaden (2024) eller mer efter att beloppet för löneväxlingen är avdraget. Om lönen efter löneväxlingen är lägre än så påverkas den allmänna pensionen negativt och om man sänker sin inkomst ytterligare påverkas även den ersättning man får från Försäkringskassan vid sjukdom eller föräldraledighet.

Två anledningar till ökat intresse

Löneväxling är i ropet just nu med anledning av att brytgränsen för statlig inkomstskatt inte justerades vid årsskiftet. Det är alltså fler personer än tidigare som, efter sin senaste löneökning, behöver betala 20 kronor mer i skatt på varje extra hundralapp. Här kan löneväxling framstå som ett attraktivt alternativ. Att räntorna sjunker spelar nog också in eftersom de med bostadsrätt och villa inte behöver betala lika mycket för sina bolån utan även får utrymme att spara.

För- och nackdelar med löneväxling

Pension är billigare än lön för arbetsgivaren så varje hundralapp man växlar kan resultera i en inbetalning på 106 kr. En annan fördel är om man omfattas av statlig inkomstskatt idag (marginalskatt på ca 53 procent) men inte som pensionär när inkomsten sjunker (kommunalskatt på ca 33 procent). Under tiden man sparar är den årliga avkastningsskatten på pensionskapitalet lägre än för i investeringssparkonto (ISK) eller kapitalförsäkring. Ännu en fördel om man löneväxlar inom sin kollektivavtalade tjänstepension är att man kan få låga avgifter på sparandet. I stor utsträckning kan man styra själv hur mycket man vill löneväxla även om arbetsgivaren ytterst avgör vad som är möjligt.   

Den uppenbara nackdelen är förstås att man sänker sin inkomst här och nu för att binda pengarna till pensionen. Och även om man avstår egen lön så går pengarna in till tjänstepensionen och den går inte att likställa med ett privat sparande. Tjänstepensionen är en arbetsgivarägd försäkring även om man själv omfattas av den. Man ska vara medveten om att både regelverk och skatter kan ändras den dag som pensionen betalas ut. Viktigt är också att avsättningen till den ordinarie tjänstepensionen inte minskar på grund av bruttolöneavdraget. Löneväxling är alltså komplext. Det krävs att man har koll på sin ekonomi och arbetsgivarens pensionspolicy för att kunna göra ett informerat val.  

Löneväxling på minPension

På minPension kan man registrera löneväxling i sin befintliga kollektivavtalade tjänstepension och simulera effekten av ett sådant sparande för pensionsprognosen. Uppgifter om löneväxling i separat försäkring finns också på minPension. Totalt har vi uppgifter om löneväxling för cirka 125 000 pensionssparare. Samtidigt finns det ett mörkertal. Vissa löneväxlar i pensioner som inte är uppmärkta som löneväxling och då kan vi inte se dem, och alla pensionssparare är inte registrerade på minPension. Därför vet ingen med säkerhet hur många löneväxlare det egentligen handlar om.

Uppgifterna nedan är hämtade i juni 2024 från minPension och gäller de som själva har registrerat att de har månadsvis löneväxling i kollektivavtalad tjänstepension alternativt där vi kan se att man har månadsvis löneväxling i separat försäkring:

Löneväxlingspremie (kr per månad)Andel
1 – 5006%
501 – 1 0009%
1 001 – 1 5004%
1 501 – 2 00015%
2 001 – 2 5003%
2 501 – 3 00012%
3 001 – 4 00010%
4 001 – 5 00014%
5 001 – 6 0005%
6 001 – 7 0003%
7 001 – 8 0003%
8 001 – 9 0001%
9 001 – 1 00006%
1 0001 – 11 0001%
11 001 – 12 0001%
12 001 – 20 0003%
20 001 –4%
100%
Månadslön (kr)Andel
0 – 25 0002%
25 001 – 30 0002%
30 001 – 35 0001%
35 001 – 40 0001%
40 001 – 45 0001%
45 001 – 50 0004%
50 001 – 55 00013%
55 001 – 60 00017%
60 001 – 65 00015%
65 001 – 70 00011%
70 001 – 75 0009%
75 001 – 80 0006%
80 001 – 85 0004%
85 001 – 90 0004%
90 001 – 95 0002%
95 001 – 100 0002%
100 001 –6%
 100%
FödelseårAndel
2000 –1%
1990 – 994%
1980 – 8915%
1970 – 7937%
1960 – 6940%
1950 – 593%
 100%
Kön
Män60%
Kvinnor40%
100%
AvtalAndel (månadsvis löneväxling)
Privatanställda tjänstemän (ITP)54%
Kommun- och regionanställda (AKAP-KR/KAP-KL)17%
Individuell tjänstepension (ej kollektivavtalad)14%
Statligt anställda (PA16)4%
Privatanställda arbetare (Avtalspension SAF-LO)3%
Övriga8%
100%

Löneväxling är en uppskattad förmån men är inte för alla

Många som löneväxlar sparar ansenliga belopp som kan göra skillnad den dag man går i pension. Men en del går vilse med hänsyn tagen till inkomstnivå, ålder eller redan befintlig löneväxling. Har man en låg inkomst är löneväxling som sagt inte förmånligt. Med förmånsbestämd tjänstepension bör man också känna till att stora löneökningar efter 60 år kan resultera i lönekapning, att hela löneökningen inte är pensionsgrundande. Och från det år man fyller 67 år och framåt är insättningar till pensionen dyrare än lön (tvärtom jämfört med tidigare eftersom arbetsgivaravgiften sjunker medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader är oförändrad). Det innebär att den som löneväxlar en hundralapp i månaden inte får 106 kr längre utan 89 kr om förmånen ska vara kostnadsneutral för arbetsgivaren.

Vi ser också att var tionde person som registrerar månadsvis löneväxling i en kollektivavtalad tjänstepension på minPension redan har en löneväxling i separat försäkring. Därför visas en prognosvarning för att undvika att uppgifter om två löneväxlingar registreras för den som i själva verket bara har en.

Tre saker att tänka på

  • Fundera på om du behöver förstärka din pension. Se din intjänade pension på minPension och jämför dig med andra i fliken ”Pensionsstatistik”.
  • Ta reda på om löneväxling är förmånligt för dig med hänsyn tagen till din inkomst, ålder och din arbetsgivares pensionspolicy.
  • Tänk igenom om du vill du vill gå ner i lön och binda pengar till pensionen. Alternativet kan annars vara att spara i investeringssparkonto, kapitalförsäkring eller annat privat sparande där pengarna inte är inlåsta till pensionen.

Vill du veta mer?

Allt du behöver veta om löneväxling

Om löneväxling och hur du ångrar den

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

Ha koll på din pension, minPension för unga, Omvärldsbevakning, påverka din pension, Så fungerar pensionen, spara till pensionen

Tio tips som kan ge soft girls bättre pension

Drömmer du om att vara en ”soft girl”, eller kanske gifta dig med en?

Fenomenet ”soft girl” blommar i sociala medier. Det handlar om unga kvinnor som vänder ryggen till karriär och ekonomisk frigörelse. Men dagens hemmafruar lever längre än gamla tiders, och pensionsvillkoren är dessutom sämre än tidigare. Så hur blir det för ”soft girls” på äldre dar? Här berättar vår pensionsexpert Kristina Kamp hur de kan undvika de värsta minorna.

Att vara soft girl är att inte jobba – åtminstone inte särskilt mycket. Att vara influenser och lägga ut sitt vackra och behagliga liv i sociala medier kan funka. Härligt nu kanske, men en och annan varningens röst har hörts. Soft girls riskerar att bli framtidens fattigpensionärer. Så här kommer några råd.

1. Gift dig! Gärna rikt! För du behöver ha någon som betalar dina räkningar. Att vara sambo ger inte samma juridiska skydd. Även om du hoppas på att bli berömd och få intäkter genom att berätta om ditt liv som ”soft girl” på sociala medier kan det vara svårt att få tillräckligt med inkomster härifrån. Om du skulle lyckas är du nog inte en riktig ”soft girl”, möjligen en ”hard working soft girl”. Då behöver du inte läsa det här.

      2. Undvik äktenskapsförord. Ett äktenskapsförord betyder att vissa tillgångar inte ska delas vid en eventuell skilsmässa. Det är inte särskilt bra om du lever på någon annans tillgångar. Men tänk på att om du har ett eget företag ska det också delas om ni skiljer er. Så här finns det en del att tänka på. En förutsättning för att ni ska ha ett äktenskapsförord är att ni är överens. Båda ska skriva under och äktenskapsförordet ska registreras hos Skatteverket för att vara giltigt.

      3. Lär dig hur pension funkar! Redan nu! Inga inkomster – ingen pension. Du behöver tjäna pengar för att betala skatt och den vägen tjäna in till din allmänna pension. De flesta anställda får dessutom en tjänstepension. Det får inte du, inte ens om du får in pengar som influenser. Logga in på minPension och lär dig mer. Här finns all information om dina egna pensionspengar (om du tjänat in några).

      4. Tro inte att det räcker med att få din partners premiepension. Det blir i bästa fall cirka 15 000 kronor om året som betalas in till din framtida pension. En person med normal lön på 35 000 kr i månaden får ungefär 100 000 kronor inbetalt till sin pension varje år, via skatten och tjänstepensionsinbetalningar.

      5. Låt din partner amor-tera. En smart ”soft girl” ser till att äga halva bostaden men låter partnern betala lånen. Vid en skilsmässa ska tillgångarna delas och värdet på halva bostaden tillfaller dig.

      6. Tänk skilsmässa och ha en plan B för ditt liv. Ungefär vartannat äktenskap slutar med skilsmässa enligt Statistikmyndigheten. Då har paren i genomsnitt varit gifta i drygt 11 år.

      7. Kolla din partners återbetalningsskydd. Finns det återbetalningsskydd ärver du pensionen om din partner dör före dig. Allra bäst är att vara gift med någon som har hög lön (mer än 50 000 kr/månaden) och en tjänstepension som heter ITP2. Finns det familjepension så får du pengar livet ut om hen dör före dig och ni fortfarande är gifta. Observera! Det gäller inte om ni bara bor ihop!

      Även om din partner har ett annat pensionsavtal än ITP2 så kan du ha möjlighet att ärva pensionen om hen dör före dig – men det är inte säkert, så det behöver kollas.

      8. Glöm ordet änkepension. Även om din mormor eller farmor får änkepension så kommer inte du att få det. Om din partner dör innan du har nått pensionsåldern kan du få lite pengar under ett år från Pensionsmyndigheten. Annars får du hoppas att det finns återbetalningsskydd från en tjänstepension, läs mer i punkt 7.

      9. Räkna inte med några bidrag före du fyller 70 år. Vi lever längre – och därför har pensionsåldrarna höjts. Det betyder också att du kan behöva vänta längre på att få något statligt stöd för att du blivit gammal. Du behöver troligen fylla minst 70 år innan du kan få garantipension, äldreförsörjningsstöd eller bostadstillägg.

      10. Försök att ha en fot kvar på arbetsmarknaden. Jobba lite deltid eller se till att vara anställningsbar, till exempel genom att ha en bra, uppdaterad, utbildning. Om du tröttnar på att vara ”soft girl” och vill slippa bli en sur tant kan det vara bra att ha en egen försörjning i bakfickan. Det ger dig möjlighet att faktiskt göra lite som du vill när du blir äldre. Det finns en anledning till att kvinnor som passerat en viss ålder gärna pratar om fuck-of-money.

      Kristina Kamp, minPension

        #minPensionsPodden, påverka din pension, spara till pensionen, sparadkrona

        Hur får man bra avkastning på pensionssparandet

        Tack vare premiepensionen är alla som jobbar idag fondsparare. Många av oss har också tjänstepensioner där stora delar är placerade på börsen. Hur aktiv ska man då vara i sitt sparande?

        Till stor del styrs vår finansiella förmåga av intresse och kunskap. Är det lågt stannar vi troligtvis kvar i de förvalda alternativen, vilket historiskt inte har varit en dålig affär för den enskilde individen. Men den som är aktiv i sina placeringar har möjlighet att påverka, till exempel i vilka sektorer pengarna hamnar men också var i världen de landar, i svenska företag eller utländska.

        Vi bjöd Avanzas nya sparekonom, Philip Scholtzé till minPensionsPodden för att prata om pensionspengars placering på börsen. Hur får man bäst avkastning? Är det genom att vara aktiv eller passiv? Borde skolan kliva in och ta utbildningsrollen för att öka den finansiella kunskapen i samhället? Lyssna på avsnittet i din poddkanal eller via länken här nedanför.

        I avsnittet pratar vi om Fondkollen som hjälper dig att jämföra fonder.

        Avanzas sparekonom, Philip Scholtzé ger tips om hur du kan tänka för att få bra avkastning på dina pensionspengar.

        #minPensionsPodden, minPension för unga, Omvärldsbevakning, spara till pensionen

        Om unga vuxna och deras prioriteringar

        Unga vuxna idag brukar kallas för generation Z. De är födda i den digitala världen, någonstans från mitten av 90-talet och 10-15 år framåt. Som de första att växa upp med dagens teknik – typ smarta telefoner, sökmotorer och rörlig media, är de snabba att hitta kunskap och att behärska tekniken.  Hur har det format deras värderingar? Och prioriteringar? Generellt – men också när det kommer till privatekonomiska frågor som pensioner?

        Martin Björgell är pensionsexpert på Handelsbanken. Han är också styrelseledamot i BRIS och aktiv i scouterna med bra koll på ungas mående och värderingar. Som gäst i minPensionsPodden bjöd han på ett spännande samtal om unga vuxna idag och om hur deras beteenden ibland skiljer sig från tidigare generationers.

        Lyssna på #minPensionsPodden via länken eller i din poddkanal:

        Om unga vuxna, med Martin Björgell, pensionsexpert Handelsbanken


        Ha koll på din pension, Pensionsekonomen bloggar, spara till pensionen

        Två nya utredningar för den allmänna pensionen – väntar höjda pensioner?

        En bärande tanken för den allmänna pensionen att hela livets inkomster ska räknas, den så kallade livsinkomstprincipen. Samtidigt innehåller den allmänna pensionen även ett grundskydd (garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd) för de som har haft låga eller inga inkomster. Det är naturligt att ett statligt pensionssystem bygger på dessa båda principer men det leder också till en målkonflikt mellan inkomst- och grundtrygghet.

        Sedan den allmänna pensionens omstöpning på 90-talet har politikerna varit betydligt mer intresserade av att värna om grundskyddet än inkomstskyddet. Både garantipension och bostadstillägg har förbättrats i omgångar. Behjärtansvärt för de som vänder på slantarna men inte oproblematiskt om pensionssystemet ska hänga ihop. Typfallsberäkningar visar på liten skillnad att ha arbetat ett helt yrkesliv med låg inkomst jämfört med att inte ha arbetat alls (respektavståndet). Detta är politikerna överens om att göra något åt.

        Riksdagens pensionsgrupp har därför enats om två saker nu den 28 februari. Dels att se över hur mycket som betalas in till den allmänna pensionen (den sk. pensionsavgiften) men även hur överskott i pensionssystemet ska hanteras (’gasen’).

        Översyn av nivån för pensionsavgiften

        I många år har det diskuterats att förstärka den allmänna pensionen genom att höja inbetalningarna. Det kan t.ex. ske genom att omdisponera arbetsgivaravgifterna. Idag går en tredjedel av arbetsgivaravgifterna inte till pensioner och socialförsäkringar utan till statens budget. Det är alltså möjligt att förstärka den allmänna pensionen utan att skicka räkningen till löntagare eller arbetsgivare. Men det innebär i så fall att staten förlorar stora intäkter och tvingas till förändrade prioriteringar inom andra områden. Nu ska frågan hur mycket som betalas in till den allmänna pensionen utredas och sedan får vi se om det kommer några skarpa politiska förslag.

        Hantering av överskott i pensionssystemet

        När tillgångarna för inkomstpensionen är lägre än skulderna så sänks pensionerna. Den s.k. ’bromsen’ slår till. Men nu när tillgångarna är större än skulderna så sker ingen utdelning av överskottet. Det kan tyckas märkligt. En haltande jämförelse går att göra till pensionsbolagen. Här finns det tydliga regler för vad som gäller vid utdelning av överskott. Pensionsgruppen verkar vara överens om att det behövs en utdelning av överskott även för inkomstpensionen (en ’gas’) men först ska även den frågan utredas.

        Vill du veta mer?

        Länk till pensionsgruppens besked

        Pensionsgruppen överens: översyn av nivån för pensionsavgiften och hantering av överskott i pensionssystemet

        Poddavsnitt

        Dags att trycka på gasen i inkomstpensionen?

        Målkonflikten i den allmänna pensionen

        Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom minPension

        #minPensionsPodden, Ha koll på din pension, påverka din pension, spara till pensionen

        Pension, kärlek, skilsmässor och död

        Det är vår – eller nästan försommar – och kärleken blomstrar för många!

        Att vara kär påverkar inte din pension. Men det som följer av kärleksruset gör det, till exempel att flytta ihop, få barn, skilja sig eller bli änka/änkling.

        För att fördjupa oss i ämnet bad vi Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar att komma till #minPensionsPodden. Här är hennes fyra tips för hållbar kärlek och pension.

        1. Bestäm tidigt i förhållandet hur ni ser på den gemensamma ekonomin och hitta ett sätt att förhålla er till den. Lev i kärlekslycka men var inte för naiv. Planera och ta hand om ditt framtida jag.
        2. Det är bra för relationen att ha valmöjligheter. Ha en ekonomisk trygghet i ett eget spar- och frihetskapital.
        3. Lev så jämställt som möjligt!
        4. Ha koll på din egen ekonomi. Logga in på minPension och hos dina pensionsbolag och ta reda på var dina pengar finns och vad som gäller.

        Lyssna på avsnittet via länken – eller i din egen poddkanal.

        #minPensionsPodden, spara till pensionen

        Nytt poddavsnitt: Ger karriärfokus alltid hög pension?

        Det ska löna sig för pensionen att arbeta. Men är det så? Under det senaste året har inflationen skenat och gjort att garantipensionen har höjts betydligt mer än inkomstpensionen. Ger då utbildning och karriärsatsning utdelning i pensionskuvertet? Finns det grupper där det lönar sig mer att göra karriär – och andra där det lönar sig mindre?

        Skandia har fördjupat sig i ämnet. I rapporten ”Karriärfokus – så lönar sig heltidsarbete i pensionskuvertet” tittar de på om det finns skillnader i pensionsutfallet mellan olika yrkeskategorier och generationer.

        Skandias pensionsekonom, Mattias Munter berättar i minPensionsPodden om resultatet. Veckans fråga kommer från en nybliven pensionär som undrar om hon verkligen har fått den pension hon har rätt till.

        Lyssna på avsnittet via länken eller i din poddkanal.

        Här hittar du rapporten Karriärfokus – så lönar sig heltidsarbete i pensionskuvertet

        påverka din pension, Pensionsekonomen bloggar, Skatter på pension, spara till pensionen, Tips

        Olika sätt att förbättra pensionen 

        Vill du få mer pengar som pensionär än vad prognosen på minPension visar? Det finns olika sätt att göra det på. De vanligaste sätten är att löneväxla, att spara delar av din lön eller att amortera på lån. Men det går också att få mer pengar över till pension om du skatteplanerar dina uttag.

        Löneväxling

        För att löneväxla, det vill säga avstå en del av lönen och sätta av den till framtida pension i stället, behöver du ha en arbetsgivare som tillåter löneväxling. Du bör dessutom ha en så hög lön, efter löneväxlingen, så att du fortfarande får maximal inbetalning till din allmänna pension. I år (2023) går den gränsen vid en månadslön på cirka 50 000 kronor.

        Löneväxling passar för dig som:

        • kan avstå pengar till du kan få ut dem som pension,
        • har en så hög lön så att du även efter löneväxlingen får maximal insättning till din allmänna pension. Gränsen går i år vid en månadslön på cirka 50 000 kronor,
        • får behålla pengarna som arbetsgivaren tjänar på sänkta arbetsgivaravgifter när du löneväxlar,
        • har låga avgifter på löneväxlingspengarna,
        • räknar med att få en lägre skatt som pensionär, till exempel för att du slipper betala statlig skatt då. Bra också om du till exempel vill gå i pension tidigare och tar ut löneväxlingspengar till det,
        • räknar med att leva länge och löneväxlingspengarna betalas ut livsvarigt.

        Investeringssparkonto, ISK

        Investeringssparkonto är ett konto där du kan spara i aktier eller fonder. Där betalar du en schablonskatt på hela kapitalet i stället för att betala skatt på vinsten som du gör i ett vanligt sparande. Ett investeringssparkonto är inte öronmärkt för pensionssparande utan fungerar som vilket sparande som helst.

        Investeringssparkonto passa för dig som:

        • kan behöva ha tillgång till pengarna utan att de är inlåsta tills du blivit tillräcklig gammal för att få ta ut dem,
        • har för låg lön för att det ska vara fördelaktigt att löneväxla,
        • kommer att få hög pension som du troligen får betala statlig skatt på. ISK-skatten är en kapitalskatt som är lika för alla,
        • tror att skatten på investeringssparkontot kommer att ge dig mer pengar än om du sparar på annat sätt, där du betalar skatt på vinster och där förluster är avdragsgilla.

        Amortera

        Ytterligare ett sätt att förstärka pensionärsekonomin är att amortera av lån och den vägen minska kostnaderna för framtida ränteutgifter.

        Amortering passar för dig som:

        • har höga lån som kan ge stora fasta kostnader att betala när du blir pensionär. Då har du ofta har lägre inkomster än nu,
        • vill slippa amorteringskrav, som kan uppstå om lånets värde är högt i förhållande till bostadens värde,
        • tror att räntorna kan stiga i framtiden eller att ränteavdragen kan komma att sänkas.

        Skatteplanera

        Olika skattenivåer påverkar pensionen

        När du tar ut pension betalar du inkomstskatt, alltså samma typ av skatt som för lön. Det gäller även om du har privata pensionsförsäkringar som du gjorde skatteavdrag för när du satte in pengarna.

        Precis som för lön så betalar du kommunalskatt på dina pensionspengar. Nivåerna varierar beroende på vilken kommun du bor i. Det behöver du tänka på om du till exempel planerar att flytta till en annan kommun när du blir pensionär. Det gäller även om du har garantipension eller liknande. Äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg beskattas däremot inte.

        Är pensionen tillräckligt hög så betalar du även statlig skatt utöver kommunalskatten.

        Pension beskattas dessutom olika beroende på hur gammal du är. I år sänks skatten från det år du fyller 67 år (om du vid årets ingång fyllt 66 år). När riktåldern i den allmänna pensionen i framtiden höjs så kommer även åldersgränserna i beskattningen av pension med största sannolikhet att ändras. Vill du ha låg skatt på din pension bör du se till att jämna ut inkomsterna över tid för att undvika statlig skatt.

        Det här gäller för 2023:

        • Brytpunkten är gränsen för uttag av statlig inkomstskatt (20 procent), före grundavdrag.
        • Brytpunkten är 613 900 kronor för dig som inte fyllt 66 år vid inkomstårets ingång. Född 1957 och senare.
        • Brytpunkten är 683 200 kronor för dig som fyllt 66 år vid inkomstårets ingång. Född 1956 och tidigare.
        • Att ta ut pension före det år du fyller 67 år innebär att du betalar högre skatt på samma pensionsinkomst än när du blir äldre. Det gäller även om du inte betalar statlig skatt.

        Skatter på pension 2023

        Pension per månadSkatt född 1957 och senareFödd 1956 och tidigare
        15 0004 1002 700
        20 0005 9004 200
        30 0009 6007 000
        40 00013 00010 300
        Kommunalskatt=riksgenomsnittet

        Flyttar du utomlands gäller särskilda regler för hur din pension beskattas. Läs med om det hos Skatteverket

        Skatt på jobb och pension samtidigt

        Om du arbetar och tar ut pension samtidigt kommer lön och pension att beskattas olika för att sedan läggas samman. Du kan själv ta reda på din skatt på Skatteverkets hemsida.

        Skatt på sparpengar

        Betalar du kapitalskatt gäller samma regler för alla, oavsett ålder. Kapitalskatt betalar du till exempel på ränteinkomster och försäljning av aktier. På investeringssparkontot, ISK, betalar du en årlig schablonskatt på hela kapitalet. Du betalar ingen skatt på uttag.

        Har du ett gammalt avdragsgillt pensionssparande betalar du dock samma skatt som på pensionsinkomster när du tar ut pengarna.

        Text: Kristina Kamp, pensionsekonom