Kategori: jobbonär

arbetslöshet, gå i pension, Ha koll på din pension, jobbonär, Pensionsekonomen bloggar, riktålder, Så fungerar pensionen, sjukdom

Vad gäller om man inte kan eller orkar arbeta till riktåldern?

Riktåldern införs 2026 och är 67 år under många år framöver – en ålder som höjs stegvis för kommande generationer i takt med att medellivslängden ökar. Riktåldern är ett riktmärke – inte ett tvång. Riktåldern påverkar också när du kan ta ut olika delar av den allmänna pensionen. Tjänstepensionen omfattas inte av riktåldern men många kollektivavtalade försäkringar vid sjukdom, arbetsskada och arbetsbrist gäller till 67 år från 2026 och framåt. Men vad gäller om du inte kan – eller orkar – arbeta fram till riktåldern?

Här går vi igenom vilka alternativ som finns och vad du bör tänka på:

1. Trappa ner arbetstiden
På många arbetsplatser finns möjligheten att trappa ner arbetstiden de sista yrkesåren, vanligen från 61-64 år. Det är ingen ovillkorlig rättighet, arbetsgivaren kan neka dig möjligheten att gå ner i arbetstid.

2. Tidigt pensionsuttag
Du som är född 1963 och senare kan ta ut inkomstpension och premiepension tidigast vid 64 år – tre år före riktåldern. Tidigaste uttag av tjänstepension är vid 55, 60 eller 62 år i de flesta fall – olika beroende på avtal. Men ett tidigt uttag innebär att pensionen blir lägre – och det är en livsvarig minskning. Utbetalning av garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg kan ske från 67 år – inte tidigare.

3. Sjukdom och arbetsskada
Om du har nedsatt arbetsförmåga resten av arbetslivet kan du ansöka om sjukersättning hos Försäkringskassan som betalas ut till och med månaden innan du fyller 67 år. Det finns särskilda regler för sjukersättning de sista yrkesåren. Och även kollektivavtalade försäkringar vid sjukdom och arbetsskada som AGS, TFA och ITP Sjukpension gäller också till 67 år.

4. Arbetslöshet
Om du blir arbetslös före riktåldern – till exempel på grund av arbetsbrist – kan du få ersättning från a-kassan. Även denna ersättning kan betalas ut fram till 67 år. Inkomstförsäkring, som är komplement till a-kassan, kan också ge skydd fram till 67 år. Här är det också bra att känna till att omställnings- och kompetensstöd genom kollektivavtal kan gälla till 67 år (beroende på avtal).

Fem tips:

1. Att gå i pension före riktåldern innebär lägre pension – både för att du slutar tjäna in pension och för att utbetalningen sprids över fler år. Jämför olika alternativ på minPension.se – där ser du hur olika uttagsåldrar påverkar din pension. Allmän pension fortsätter du att tjäna in oavsett ålder. Vissa tjänstepensioner tjänar du in fram till 65 eller 66 år – andra har ingen bortre åldersgräns.

2. Det handlar inte om allt eller inget. På vissa arbetsplatser kan man gå ner i arbetstid de sista yrkesåren. I vissa fall kan arbetsgivaren bekosta delar av denna nedtrappning men det kan också vara så att man finansierar hela arbetstidsförkortningen själv. Kolla vilka möjligheter som finns och hur det skulle påverka din ekonomi. Både lön och pension.

3. Att gå ner i arbetstid behöver inte vara detsamma som att börja ta ut pension. Ett alternativ kan vara att finna sig i att lönen minskar under denna period samtidigt som man väntar med pensionen eftersom månadsbeloppen för den då räknas om och blir högre (gäller ej garantipension, bostadstillägg och/eller inkomstpensionstillägg).

4. Om du har ett fysiskt eller psykiskt krävande jobb bör du ställa frågan om arbetet kan anpassas efter den egna situationen. Prata med din chef eller med facket.

5. Pension bör inte vara en alternativ försörjning vid arbetsoförmåga eller arbetslöshet om man faller mellan stolarna för sjukpenning eller a-kassa. För de flesta är det en dålig affär med ett tidigt pensionsuttag vid ohälsa eller arbetslöshet. Kolla istället vilka möjligheter du har till ersättning från Försäkringskassan, a-kassan och/eller kollektivavtalade försäkringar från jobbet.

Vill du veta mer?

Lyssna på minPensionsPodden: Vad innebär riktåldern?

Mer info hos Pensionsmyndigheten: Riktålder – när kan jag ta ut allmän pension?

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

#minPensionsPodden, gå i pension, jobbonär, påverka din pension, Skatter på pension, Uttagsplaneraren

Skatt på pension

Funderar du på hur skatten påverkar din pension? Det är en vanlig fråga – och svaret kan vara mer komplicerat än du tror.

Det finns flera faktorer som påverkar skatten på din pension, bland annat grundavdrag, förhöjt grundavdrag och statlig inkomstskatt. Om du fortsätter att jobba får du istället jobbskatteavdrag, vilket innebär mer pengar i plånboken. Det kan alltså vara stor skillnad mellan att ta ut pension tidigt och att arbeta vidare. Som ny pensionär kan det också vara bra att försöka undvika kvarskatt genom att säkerställa att rätt skatt dras på dina inkomster. Det bästa sättet att göra det är genom att använda Skatteverkets e-tjänst för att beräkna din skatt.

Vi pratar skatt i minPensionsPodden

Vi får ofta frågor om skatt och pension, både i vår podd och på andra sätt. Därför bjöd vi in Stefan Granbom från Pensionsmyndigheten till minPensionsPodden. Han har skrivit rapporten ”Skatt och pension 2025” och hjälper oss att reda ut vad som påverkar skatten och varför.

Lyssna på avsnittet i Spotify via länken nedan, eller sök efter avsnitt 240 i din poddkanal.

Ep 240: Skatt och pension. Gäst är Stefan Granbom från Pensionsmyndigheten

gå i pension, Ha koll på din pension, jobbonär, Kommunal pension, Pensionsekonomen bloggar, riktålder, Så fungerar pensionen, Skatter på pension

Tjänar du in tjänstepension till 65, 66 eller 69 år?

Ett längre arbetsliv kan ge flera ekonomiska fördelar. Man är kortare tid som pensionär (månadsbeloppen för pensionen ökar med senare uttag) och längre tid som yrkesverksam (fler inbetalningar till pensionen). En vanlig fråga är om det finns en bortre åldersgräns när man inte får fler inbetalningar till pensionen.

Den allmänna pensionen fortsätter man att tjäna in så länge man har en årslön över 25 000 kr (42,3 procent av ett prisbasbelopp). Här finns inga åldersgränser för intjäning (inte att förväxla med riktåldern som är en rekommendation för när uttag av allmän pension bör ske).

När det gäller tjänstepensionen beror det på vilket avtal man omfattas av. Förmånsbestämd tjänstepension är slutbetalad vid 65 år medan intjäningen av premiebestämd tjänstepension kan fortsätta. Men i många fall, inte minst om du jobbar privat efter 65 eller 66 år får du ingen intjäning. Villkoren skiljer sig alltså åt beroende på var du jobbar.

Åldersgränser för intjäning av tjänstepension:

65 år:

Avtalspension SAF-LO (privatanställda arbetare)

ITP2 (privatanställda tjänstemän)

KAP-KL förmånsbestämd (kommun- och regionanställda)*

FTP2 (försäkringsanställda)

BTP2 (bank- och finansanställda)

GTP (kooperativt anställda arbetare)

KTP2 (kooperativt anställda tjänstemän)

Individuell tjänstepension (utan kollektivavtal)**

66 år:

ITP1 (privatanställda tjänstemän)

FTP1 (försäkringsanställda)***

KTP1 (kooperation eller folkrörelse)****

69 år:

PA16 (statligt anställda)*****

Ingen övre åldersgräns:

AKAP-KR (kommun- och regionanställda)******

KAP-KL premiebestämd (kommun- och regionanställda)*

BTP1 (bank- och finansanställda)

TPA18 (anställd Svenska kyrkan)

Frågor och svar:

Är arbetsgivaren skyldig att fortsätta betala in tjänstepension efter den ålder som anges i kollektivavtalet?

Nej, intjäningen av tjänstepension gäller oftast fram till en viss ålder som är beroende på avtal (se ovan). Du fortsätter att tjäna in allmän pension oavsett ålder.

Kan man förhandla om fortsatta inbetalningar?

Det råder avtalsfrihet så det beror på vad du och din arbetsgivare kommer överens om. I vissa fall kan arbetsgivaren fortsätta betala in tjänstepension. Det förekommer också att man enas om en löneökning (istället för tjänstepension). Men arbetsgivaren är alltså inte skyldig att betala in tjänstepension efter den tidpunkt som anges i avtal.

Hur mycket pengar handlar det om?

För många kan ett års sista inbetalning till tjänstepensionen höja pensionen med en hundralapp eller två livet ut. Att det inte handlar om större summor beror på att inbetalningen ska spridas under en lång utbetalningstid (vanligtvis cirka 20 år) och man inte får samma avkastning på sena inbetalningar som för tidiga (som har längre förvaltningstid). För de flesta är den största ekonomiska vinsten med ett längre yrkesliv att man fortsatt har lön och senarelägger pensionsuttaget samt att skatten sjunker på både lön och pension när man blir äldre (när man uppnår åldern för förhöjt grundavdrag och förstärkt jobbskattavdrag).

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

*Kommun- och regionanställd med premiebestämd KAP-KL har ingen övre åldersgräns. Avsättningen är 4,5 procent. Intjäning av förmånsbestämd KAP-KL, för de som omfattas, sker fram till 65 år.

**Anställda på företag utan kollektivavtal med individuell tjänstepension har intjäning till 65 år i de flesta fall. Men det varierar mellan olika avtal. Hör med din arbetsgivare vad som gäller.

***Försäkringstjänstemän med FTP1 tjänar in tjänstepension upp till 66 år från den 1 april 2025 och framåt.

****Tjänsteman som inom kooperation eller folkrörelse med KTP1 tjänar in tjänstepension upp till 66 år från den 1 januari 2026 och framåt.

*****Statligt anställd har intjäning av premiebestämd tjänstepension till 69 år. Intjäning av förmånsbestämd tjänstepension, för de som omfattas, sker fram till 65 år.

******Kommun- och regionanställd med AKAP-KR har ingen övre åldersgräns om denna är anställd före 69 års ålder. Från 69 år är avsättningen 6 procent på hela lönen, även över 7,5 inkomstbasbelopp.

Vill du veta mer?

Så påverkas pensionen om du jobbar länge

gå i pension, Ha koll på din pension, jobbonär, Pensionsekonomen bloggar, riktålder, Så fungerar pensionen

Frågor och svar om riktåldern

De flesta känner nog till att vi måste arbeta längre för att pensionskalkylen ska gå ihop. Men många vet inte när och hur åldersgränserna för uttag av allmän pension höjs och att det dessutom införs ett nytt begrepp kallat riktålder.

Enligt Pensionsmyndighetens undersökning riktad till allmänheten är det bara 8 procent som känner till begreppet riktålder ganska eller mycket väl och att endast 22 procent känner till besluten om höjd pensionsålder ganska eller mycket väl. Mer än hälften menar att de aldrig hört begreppet riktålder och en fjärdedel att de inte känner till besluten om höjd pensionsålder.

I minPensionsPoddens avsnitt 228 går vi igenom begreppet riktålder. Länken går till avsnittet som öppnas i nytt fönster.

För dig som gillar att läsa svarar vi på några frågor om riktåldern här nedanför.

Vad är riktåldern?

Riktåldern införs 2026 och kan ses som en rekommendation för när uttag av den allmänna pensionen bör ske för få samma pensionsnivå som tidigare generationer (för att kompensera för den ökande medellivslängden). Riktåldern styr också när pensionsuttag kan ske för den allmänna pensionen. Den lägsta åldern för inkomst- och premiepension är tre år före riktåldern. Garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd kan tas ut vid riktåldern. Den riktålder som gäller för dig är beroende på när du är född. Och eftersom medellivslängden stiger har yngre en högre riktålder än äldre.

Ersätter riktåldern pensionsåldern på 65 år?

Det finns ingen formell pensionsålder i Sverige även om många av tradition har haft 65 år som mental gräns. Det har också funnits flera åldersgränser för pensioner och socialförsäkringar vid just 65 år som har haft stor påverkan. Riktåldern kommer enligt prognos att vara just 67 år under perioden 2026–2033 så mycket tyder på att just 67 år kommer prägla många pensionsbeslut under lång tid framöver.  

Är riktåldern den första höjningen av åldersgränserna för uttag av allmän pension?

Åldersgränserna för uttag av allmän pension höjdes 2020 och 2023. Nästa höjning blir när riktåldern införs 2026. Även socialförsäkringar (vid sjukdom) och LAS-åldern (hur länge man har rätt att ha kvar sin anställning) har följt med i denna utveckling. Förr om åren började många ta ut sin pension mellan 61-67 år, numera är det 63-69 år. Ifjol var den genomsnittliga åldern för att börja ta ut allmän pension 66 år. Arbetskraftsdeltagandet bland äldre ökar.

Påverkar riktåldern uttagsreglerna för tjänstepension och privat pension?

Nej, men flera tjänstepensionsavtal har fått nya uttagsregler på senare år efter beslut från arbetsmarknadens parter (automatisk utbetalning startar inte alltid vid 65 år utan vid 66, 70 eller 72 år om man inte väljer själv). Offentliganställda kan numera tidigast ta ut sin tjänstepension från 60 år (tidigare 55 år, även om det var ovanligt!) och kortaste uttagstid är i många fall 10 år (tidigare 5 år). Det är alltså fortsatt möjligt att göra andra uttagsval för tjänstepensionen men eftersom de flesta får huvuddelen av sin pension från den allmänna pensionen kommer riktåldern få stor betydelse även för uttag av tjänstepensionen.

Vilken är tidigaste ålder för uttag av all pension?

För många låg- och medelinkomsttagare är det riktåldern eftersom man får lite garantipension som utfyllnad till sin inkomstbaserade pension. För de som har högre inkomst, och inte omfattas av garantipension alls, är tidigaste åldern då man kan få ut all pension tre år innan riktåldern. Att ta ut pensionen så tidigt som möjligt leder, både före och efter riktålderns införande, till lägre månadsbelopp jämfört med senare uttag.

Även om medellivslängden ökar är det ojämnt fördelat. Tar riktåldern hänsyn till det?

Nej, staten behandlar alla lika. Offentliga pensionssystem är konstruerade just att omfördela tillgångar från de som lever kortare än genomsnittet till de som lever längre. Tjänstepensioner fungerar på liknande sätt men tar hänsyn till att det finns olika förutsättningar, t.ex. att privatanställda arbetare förväntas leva något kortare än privatanställda tjänstemän (vilket har viss påverkan på storleken på de månadsbelopp som betalas ut).

Finns det undantag från riktåldern för de som har fysiskt och psykiskt krävande jobb?

Nej, men det finns särskilda regler för rätten till sjukersättning för äldre i förvärvsarbetande ålder. Vid varaktigt nedsatt arbetsoförmåga prövas man inte mot alla arbeten utan de man har erfarenhet av. Detta kallas för trygghetspension (men har egentligen ingenting med pension att göra). Tanken är att de som berörs ska få fortsatt sjukersättning (från Försäkringskassan) istället för tidigt pensionsuttag (från Pensionsmyndigheten och pensionsbolagen).

Stämmer riktåldern för den som har decennier kvar i arbetslivet?

För de första årskullarna är riktåldern redan fastställd till 67 år. Har man många år kvar kan den beräknade riktåldern både öka och minska. Pensionsmyndigheten uppdaterar denna prognos varje år.

Krockar riktåldern med möjligheten att ta ut pensionen på det sätt man vill?

De flesta har fortsatt stora möjligheter att välja när och hur pensionen ska betalas ut. Men den lägsta åldern för uttag av allmän pension höjs successivt.

Innebär riktåldern att jag behöver jobba längre utan att få något i utbyte?

Ett senare pensionsuttag innebär att månadsbeloppen för inkomst- och premiepension räknas upp (eftersom man är kortare tid som pensionär och längre tid som yrkesverksam). För garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd (behovsprövade stöd som finansieras av skattebetalarna) räknas månadsbeloppen dock inte upp vid senare uttag.

Ser jag min riktålder på minPension?

Ja, från december 2025 återfinns riktåldern i förvalsprognosen. Och du kan enkelt välja en tidigare eller senare uttagstidpunkt precis som tidigare.

Vill du veta mer?

Lyssna på minPensionsPodden: Jobb till riktåldern ger högre pensioner

Mer info hos Pensionsmyndigheten: Riktålder – när kan jag ta ut allmän pension?

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

gå i pension, jobbonär, pensionärsbudget, Uttagsplaneraren

Hur tar man ut pensionen som jobbonär?

Det är många som planerar att bli jobbonärer – alltså att kombinera jobb och pensionsuttag. Men hur påverkas pensionerna om du jobbar vidare samtidigt som du tar ut pension?

Det finns många fördelar med att vara jobbonär. Du får lön vilket förbättrar ekonomin. Du kan vänta med att ta ut pensionen, vilket gör att utbetalningarna blir högre. Skatten blir lägre eftersom du får ett jobbskatteavdrag på din lön.

Men om du har någon typ av grundskydd, som garantipension, inkomstpensionstillägg, bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd blir effekterna inte lika stora eftersom höjd inkomstpension ibland sänker nivån på grundskydden. Det här kan vara bra att tänka på om du vill kombinera pensionen med extrainkomster.

Allmän pension

Den allmänna pensionen, den som betalas ut av Pensionsmyndigheten, består av flera olika delar: inkomstpension, premiepension, garantipension och inkomstpensionstillägg. Här kan du dessutom ansöka om behovsprövade stöd som bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Så här påverkas de olika delarna om du fortsätter att jobba, eller börjar jobba igen om du varit pensionär ett tag.

Inkomstpension och premiepension

Arbetar du och betalar skatt på dina inkomster så tjänar du in till mer inkomstpension. Du behöver ha en årsinkomst på minst 24 300 kronor innan du betalar skatt på lönen. Den skatt du betalar på pensionsuttag räknas inte.

Det finns ingen övre åldersgräns för intjänande. Du kan när du vill pausa utbetalningen av inkomst- och premiepension.  

Inkomstpensionstillägg

Inkomstpensionstillägg får du om du har många intjänandeår, men en relativt låg allmän pension.  När du ansöker om allmän pension betalas garantipensionen ut om du fyllt 66 år. Pengarna beskattas. Eftersom inkomstpensionstillägget är ett statligt stöd höjs inte utbetalningen om du väntar med att ta ut den.

Om du har inkomstpensionstillägg påverkas inte utbetalningen om du arbetar. Men tjänar du mer pengar och får mer pensionsgrundande inkomster kan inkomstpensionstillägget minska eftersom inkomstpensionen höjs.

Garantipension

Garantipension fyller ut en låg pension. När du ansöker om allmän pension betalas garantipensionen ut om du fyllt 66 år. Pengarna beskattas.  Eftersom garantipensionen är ett statligt stöd höjs inte utbetalningen om du väntar med att ta ut den. Om du har garantipension så kan beloppet minska om du tjänar in till ytterligare pensionsrätter som höjer din inkomstpension.

Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd

Om du har bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd kan beloppet påverkas om du fortsätter att arbeta. Här kan det vara bra att höra av sig till Pensionsmyndigheten och informera om förändrade inkomster eller tillgångar.

Tjänstepension

Väntar du med att ta ut din tjänstepension ökar månadsutbetalningarna. Tänk på att om du tar ut tjänstepension på kort tid och kombinerar med lön så kan den totala inkomsten bli väldigt hög och du kan få betala statlig skatt på pengarna.

Än så länge kan du inte pausa utbetalningen av tjänstepension eller ändra uttagsperioden när du väl börjat ta ut pengarna.

Privat pensionssparande

Tänk på att när du tar ut pengar från en privat pensionsförsäkring eller IPS (individuellt pensionssparande i bank) så beskattas det på samma sätt som uttag av allmän pension och tjänstepension, alltså ungefär som löneinkomster. Väntar du med att ta ut det privata sparandet ökar utbetalningen.

Tar du ut det här sparandet räknas det som inkomst när du ansöker om bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd.

Text: Kristina Kamp, minPension

gå i pension, jobbonär, pensionärsbudget, Så fungerar pensionen

Så kan du fylla på semesterkassan med pension

Få utnyttjar möjligheten att ta ut den allmänna pensionen mer flexibelt. Om du har fyllt 63 år kan du till exempel ta ut lite extra pensionspengar till semestern och dessutom få pensionärsrabatter på resor. Eller också gör du tvärtom. Som pensionär kanske du jobbar extra några månader. Då kan du pausa den allmänna pensionen.

Det är få som utnyttjar flexibiliteten i den allmänna pensionen. Enligt siffror från Pensionsmyndigheten var det förra året cirka 3 100 personer som pausade både premiepension och inkomst-, tilläggs- och garantipension, 600 personer som bara pausade inkomst-, tilläggs- och garantipension och 1 600 personer som bara pausade premiepension. 

Med drygt 2,2 miljoner personer som tar ut allmän pension är det försvinnande få som utnyttjar uttagsflexibiliteten.

Möjligheten att ändra sina uttag i tjänstepensionerna finns inte alls idag. Har du väl börjat ta ut tjänstepension så går det inte att ändra på det.

För den som bestämt sig för att vara heltidspensionär är det kanske inte aktuellt att pausa pension. Däremot kan det finnas andra tillfällen då flexibiliteten är bra att känna till och utnyttja vid behov.

Jobbonären

Funderar du på att gå ner i arbetstid och fylla på med pension för tiden du inte arbetar? Då är det enklast att ta ut pengar från den allmänna pensionen. Du kan fortsätta att jobba hur mycket som helst och ändå ta ut full pension. Men många som både jobbar och tar ut pension kan räkna med att de kan få betala statligt skatt på sina inkomster.

Vet du inte riktigt hur mycket pengar du behöver kan du alltid börja med att ta ut en mindre summa och sedan öka på om det behövs. Eller kanske visar det sig att du inte behöver ta ut så mycket pension – då går det lätt att minska ner uttaget eller ta bort det helt. Eftersom uttaget går att ta ut på olika sätt kan du också anpassa det till lämpliga skattenivåer.

Fördel: Du behöver inte välja på en gång hur mycket pengar du ska ta ut i pension. 

Nackdel: Tar du ut mycket pension under lång tid påverkar det pensionsnivån längre fram i livet mer än om du tar ut mindre summor under kortare tid. Å andra sidan så tjänar du in till ny pension när du fortsätter att jobba.

Extrapengar

Drömmer du om att någon gång i livet har råd till det där lilla extra? En trevlig semester eller kanske en soffa som egentligen är lite för dyr? Då kan du ta ut pension någon eller några månader, vid sidan av lönen. Det ger lite extra pengar i plånboken.

Fördel: Du behöver inte låna ihop pengarna. Du lånar möjligen av dina egna framtida pensionsutbetalningar, men om det bara handlar om några månader så blir det ingen större skillnad.

Nackdel: Går inte att upprepa särskilt ofta, då kan den framtida pensionen bli i lägsta laget. Gå in på minPension och se hur pensionen påverkas av stora tidiga uttag.

Pensionärsrabatt

Är du bara intresserad av att få pensionärsrabatter? Ta då ut lite extra pension, till exempel 25 procent av premiepensionen, mellan 63 och 65 års ålder. Efter det får du pensionärsrabatt ändå.

Fördel: Billigt är bra. Extra bra om du exempelvis åker mycket tåg eller älskar att gå på bio. Men kom ihåg att det ibland krävs att du fyllt 65 år för att få pensionärsrabatt.

Nackdel: Tar du ut pension tidigt får du betala hög skatt på pengarna. Har du dessutom hög lön så läggs pensionen ovanpå och då blir skatten extra hög. Det kan till och med innebära att du faktiskt gör en ganska dålig affär.

Tröttnat på pensionärslivet

Du kanske tillhör dem som varit pensionär ett slag – men som faktiskt börjar tycka att det är lite tråkigt. Om du funderar på att börja jobba igen så går det utmärkt att pausa utbetalningen av den allmänna pensionen – eller bara ta ut delar av den. 

Fördel: Du slipper att betala hög skatt på pensionen när du både får pension och lön samtidigt. Sparad pension ger lite mer pension per månad när du väntar med att ta ut den.

Nackdel: Har du garantipension gäller särskilda regler. Då kan det vara lika bra att fortsätta att ta ut pensionen som förut. Garantipensionspengarna är ett bidrag som bara uteblir de månader du inte tar ut pengarna.

Om du har bostadstillägg får du bara tjäna 24 000 kronor på ett år. Annars minskar bostadstillägget. Kolla innan, så slipper du bli återbetalningsskyldig. 

Faktaruta

Åldersgränserna i faktarutan gäller i år. År 2026 införs riktåldern vilket troligen kommer medföra ändringar, läs mer i vår artikel på minPension.

Inkomstpensionen

Du kan ta ut 25, 50, 75 eller 100 procent inkomstpension. Du måste ha fyllt 63 år för att kunna ta ut pengarna. Du kan pausa utbetalningarna månadsvis. Ändringarna görs enklast direkt på Pensionsmyndighetens hemsida där du loggar in med BankID eller motsvarande.

Premiepensionen

Du kan ta ut 25, 50, 75 eller 100 procent premiepension. Du måste ha fyllt 63 år för att kunna ta ut pengarna. Du kan pausa utbetalningarna månadsvis.

Garantipensionen

Du kan ta ut garantipensionen från 66 års ålder. Du tjänar inget på att pausa uttagen eftersom de här pengarna är ett statligt stöd.

Pensionärsintyg

Även om du bara tar ut en liten del av pensionen och fortsätter att arbeta så kan du ladda ner ett pensionärsintyg från Pensionsmyndighetens hemsida. Med Pensionärsintyg får du bra rabatter på till exempel SJ och SF samt på SL i Stockholm.

Text: Kristina Kamp, minPension

#minPensionsPodden, gå i pension, jobbonär, Omvärldsbevakning, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen, Uttagsplaneraren

Så blir pensionen 2024

Vad händer med pensionerna efter årsskiftet? Det berättar vi om i minPensionsPodden. Lyssna via länken eller i din poddkanal.

Vid årsskiften räknas de flesta pensioner om. Såväl inkomst-, pris och börsutveckling spelar in beroende på vilken pension det handlar om. Under januari får du som har utbetalning besked, per brev eller som digitalt utskick, om nya månadsbelopp och årets utbetalningsdagar från Pensionsmyndigheten och pensionsbolag. I de flesta fall kan du även logga in med Bank-ID hos de som betalar ut din pension för att få samma information.

Inkomstutvecklingen är svagare än tidigare

Löneutvecklingen i samhället har varit lite svagare på senare tid även om arbetslösheten fortfarande är relativt låg. Det innebär att de största delarna av den allmänna pensionen, inkomstpensionen och tilläggspensionen, räknas upp med 1 procent.

Inflationen gör sig fortfarande påmind

De pensioner som beror på prisutvecklingen som förmånsbestämd tjänstepension samt garantipension räknas upp för att man ska behålla sin köpkraft. För garantipensionen blir det 9,1 procent och för många förmånsbestämda tjänstepensioner blir det 6,5 eller 9,1 procent. Prisindexeringen för just förmånsbestämd tjänstepension ser olika ut beroende på vilken period som ska värdesäkras och pensionsbolagens nyckeltal (skillnaden mellan försäkringskapital och förväntade åtaganden).

Börsutvecklingen bättre än i fjol

Premiebestämd tjänstepension och premiepensionen beror på utvecklingen på finansmarknaderna. Traditionella försäkringar har ofta mellan 20-60 procent aktier och vanligtvis har man en lägre risk under utbetalning jämfört med när man var yrkesverksam. Utöver aktier är pensionen placerad i obligationer, alternativa investeringar och fastigheter. Traditionella försäkringar har garanterade belopp som ger en stabilitet vid utbetalning och återbäring (även kallad överskott) som varierar över tid. För fondförsäkring har de med aktiefonder den största omräkningen (positiv eller negativ) medan de med generations-, bland- eller räntefonder har lägre risk. Stockholmsbörsen och många andra av världens börser har haft en positiv utveckling under 2023 även om det är några dagar kvar när detta skrivs.

Sammantaget väntar en uppräkning av den samlade pensionen men det står inte i relation till inflationen så köpkraften urgröps. De som har lägst respektive högst pension, som får stora delar av sin inkomst från garantipension respektive förmånsbestämd tjänstepension, får störst uppräkningar vid detta årsskifte.

Allmän pension:

Inkomst- och tilläggspension + 1 procent.

Premiepension -3,9 till +14,5 procent (beroende på fondval/sparform).

Inkomstpensionstillägg förändras inte (beror på politiska beslut).

Garantipension +9,1 procent (följer prisbasbeloppet).

Tjänstepension:

Förmånsbestämd tjänstepension +6,5 till +9,1 procent (i många fall).

Premiebestämd tjänstepension -5 till +13 procent (i många fall, definitivt besked efter årsskiftet).

Privat pension:

Följer utvecklingen för premiebestämd tjänstepension (men utbetalningstiden är i regel kortare vilket kan leda till större procentuell omräkning av månadsbelopp).

I minPensionsPodden går vi igenom omräkningarna inför 2024 av de olika typerna av pensioner. Lyssna via länken eller i din poddkanal.

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

gå i pension, jobbonär, Pensionsekonomen bloggar

Erbjudanden om att runda av yrkeslivet i förtid – hur påverkar det pensionen?

När företag genomgår omorganisationer kan det resultera i personalminskningar. Att förlora jobbet kan vara en mycket omtumlande upplevelse. Förutom de sociala kontakterna och gemenskapen från arbetet är det en fråga om ekonomi. Uppsägningstiden är olika beroende på vilken anställningsform man har och hur länge man har varit anställd.

I vissa fall kan arbetsgivaren, facket och den anställde nå en överenskommelse om avgångsvederlag. Det bygger på frivillighet och är alltså ingenting som man måste acceptera som anställd eller som arbetsgivaren är skyldig att betala. Och det finns även andra typer av lösningar som inte är reglerade i lag eller kollektivavtal som innebär att man rundar av yrkeslivet i förtid. Arbetsgivaren kan erbjuda avgångspension med en ekonomisk ersättning (istället för lön) och kompensation för bortfall av allmän pension och tjänstepension.

För den som söker en gradvis nedtrappning innan pensionen finns det olika former av arbetstidsförkortning som arbetsgivaren kan finansiera till viss del. Många har nog hört talas om 80/90/100 för de som är 63 år eller däromkring. Jobba 80 procent, får 90 procent av lönen och 100 procent i inbetalning till tjänstepension. Och för anställda i offentlig sektor finns delpension där man kan minska sin arbetstid mellan 61 och 65 år utan att fullt ut förlora motsvarande lön och pension.

Gemensamt för dessa är att de inte är en rättighet utan ett erbjudande från arbetsgivaren. Utformningen kan se väldigt olika ut, även mellan personer på samma arbetsplats. Arbetsgivarens förutsättningar vid det aktuella tillfället är avgörande. Om man har råd att finansiera anställda som trappar ner eller slutar arbeta i förtid. Det finns även lösningar där tidig pension kan finansieras med kollektiva medel, vilket främst gäller privatanställda tjänstemän.  

Generellt är de olika varianterna som arbetsgivaren finansierar på väg att ersättas av större inbetalningar till tjänstepensionen, så kallad flexpension eller deltidspension. Tanken är att man själv ska kunna äga frågan om hur och när man går i pension. Efter ett långt yrkesliv kan man alltså välja mellan att bekosta sin arbetstidsförkortning eller högre pension.

Tänk på!

  • Ett längre yrkesliv leder i de flesta fall till en högre livsinkomst.
  • Om du går ner i arbetstid eller slutar arbeta i förtid påverkas både lön och pension. Ta reda på vad det innebär för din ekonomi initialt, de närmsta åren och livet ut. Det försäkringsskydd som följer med anställningen påverkas också.
  • Erbjudande från arbetsgivare ska vara skriftligt med tydliga villkor om vad som gäller. Individuella överenskommelser kan se väldigt olika ut eftersom det råder avtalsfrihet. Stäm av med fackförbund om erbjudandet är rimligt.
  • När man accepterar ett erbjudande kan man i många fall inte ångra sig. Det kan finnas krav i pensionsavtal eller från arbetsgivaren som begränsar dina möjligheter till fortsatt arbete. Det går inte att pausa uttag av tjänstepension men det är möjligt att ändra uttag av allmän pension.

Avgångsvederlag

+ Kan ge större ersättning än lönen under uppsägningstid.

+ Pensionsgrundande för allmän pension.

– Ger i regel inte tjänstepension.

– Är inte sjukpenninggrundande.

– Större engångsbelopp kan resultera i hög skatt.

Avgångspension

+ Kan innebära ersättning för bortfall av lön och pension.

+ Kan erbjuda bättre villkor än avgångsvederlag.

– Tidsbegränsat erbjudande från arbetsgivaren.

– Avgångspensioner blir mindre och mindre vanligt.

80/90/100

+ Kan gå ner i arbetstid utan att lönen påverkas fullt ut och med fortsatt inbetalning till tjänstepensionen.

+ Arbetstidsförkortning som arbetsgivaren finansierar till stora delar.

– Begränsade möjligheter att själv välja formerna för arbetstidsförkortningen.

– Lägre lön ger mindre inbetalning till allmänna pensionen.

– Tidsbegränsat erbjudande från arbetsgivaren.

Delpension (inom offentlig sektor)

+ Kan gå ner i arbetstid utan att lön och pension påverkas fullt ut.

+ Arbetstidsförkortning som arbetsgivaren finansierar till stora delar.

– Erbjuder inte möjligheten att helt sluta jobba.

– Även om det finns inskrivet i avtal är det ingen rättighet. Arbetsgivaren avgör.

– Delpension blir mindre och mindre vanligt.

Flexpension/Deltidspension

+ Man bestämmer själv, gå ner i arbetstid på slutet eller få högre pension.

+ Allt fler omfattas och avsättningarna har ökat på senare år.

+ Inget tidsbegränsat erbjudande som kan ’frysa inne’.

+ Arbetsgivaren är ofta välvilligt inställd eftersom man bekostar arbetstidsförkortningen själv.

– Kräver flera decenniers intjäning för att göra skillnad (flexpension/deltidspension har bara funnits sedan 2013 och framåt).

– Tidigt pensionsuttag och/eller sänkt lön har en negativ påverkan på livsinkomsten för de flesta.

– Arbetsgivaren kan neka arbetstidsförkortning om den medför en ”beaktansvärd störning”.

Kollektiv slutbetalning (gäller framför allt privatanställda tjänstemän)

+ Inom vissa förmånsbestämda tjänstepensioner som ITP2 kan man gå i pension månaden efter 62 år och få en tjänstepension som kan bli lika stor som om man hade jobbat till 65 år (betalas med kollektiva medel).

+ Kan vara förmånligt för den som hade tänkt att sluta arbeta före 65 år och som får en stor del av sin inkomst från förmånsbestämd tjänstepension.

+Är inte ett tidsbegränsat erbjudande från arbetsgivaren (utan regleras i centrala avtal mellan arbetsmarknadens parter).

– Påverkar den allmänna pensionen (eftersom man är kortare tid som yrkesverksam).

– Man måste sluta arbeta helt eller arbeta mindre än 8 timmar per vecka fram till 65 år.

– Man ska inte stå till arbetsmarknadens förfogande (ej anmäld till Arbetsförmedlingen eller med ersättning från Försäkringskassan för sjukdom eller arbetsskada).

Vill du veta mer?

Poddavsnitt

Hur påverkas pensionen av deltidsarbete i slutet av arbetslivet?

Så hög blir pensionen om du jobbar till 68

Hur får vi fler att orka arbeta längre?

Länkar om skatt

Skatteverket – Avgångsvederlag (lön) eller pension

Skatteverket – Jämkning för dig som är pensionär

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom minPension

jobbonär, Kundtjänst, Lathund, Så fungerar pensionen

Så ser du dina pensioner som har börjat att betalas ut

Är du jobbonär? Eller pensionär? Då kanske några av dina pensioner saknas på minPension.

Vi lever längre och behöver jobba längre för att få samma pension som tidigare generationer. När arbetslivet förändras behöver också informationen på minPension vidareutvecklas för att möta nya krav. Just nu pågår ett sådant arbete tillsammans med pensionsbolagen. Målet är att du ska kunna se dina pensioner som är under utbetalning när du loggar in. Vissa bolag har redan påbörjat leveranserna. För närvarande är det sju aktörer som förser minPension med uppgifter om pensioner som är under utbetalning:

  • Pensionsmyndigheten
  • AMF
  • Alecta  
  • Kåpan
  • Futur
  • Kyrkan pension
  • Avanza

Även andra pensionsbolag fortsätter att skicka uppgifter till minPension om utbetalning påbörjats, men utan uppgift om beloppet som betalas ut. Sen finns det också några bolag som helt slutar att leverera uppgifter till oss i samband med att utbetalning påbörjats. I dessa fall försvinner uppgifterna om både bolaget och beloppet från ditt innehav på minPension.

Saknar du pensioner som redan är under utbetalning – gör så här

Om du saknar pensioner som redan är under utbetalning kan du lägga till dem själv.

Under Intjänad pension finns möjligheter att egeninmata uppgifter som pensioner som saknas i ditt innehav. Denna funktion kan du även använda för att lägga till uppgifter om pensioner som redan är under utbetalning. Detta kan gälla för

  • pensioner som finns i ditt innehav som saknar uppgift om det belopp som utbetalas
  • pensioner som helt saknas ditt innehav för vilka utbetalning påbörjats

Exempel: En person född i januari 1965 har en IPS från Nordea som började utbetalas den månad personen fyllde 57 år, det vill säga i januari 2022. Utbetalningen är avtalad att pågå i fem år från uttagsmånaden och det månadsbelopp som för närvarande betalas ut är 3 000 kronor.  

För att lägga till uppgifter i detta exempel gör du så här:  

Under Intjänad privat pension trycker du på knappen ”Lägg till försäkring”.

Skärmdump från minPension på fliken Intjänad pension

Då öppnas följande inmatningsformulär:

Skärmdump från minPension som visar hur du lägger till en egeninmatad pension.

I detta formulär väljer du och fyller i följande uppgifter:

PensionsbolagNordea
PensionstypIPS  
FörvaltningstypFond   
UttagsstartÅr 2022, månad januari
Uttagsperiod5 år
Pensionsbelopp3 000

Tryck på knappen Spara. 

Under intjänad pension visas därefter följande uppgifter:

Skärmdump från minPension som visar hur en egeninmatad pension syns på sidan Intjänad pension.

Den upp- och nedvända spargrisen markerar att pensionen är under utbetalning och pennsymbolen att det är en egeninmatad pension.

I pensionsprognosen i Simulatorn visas följande uppgifter:

En skärmdump från minPension som visar den egeninmatade pensionen i Simulatorn.

Även här finns symboler som visar att det är en egeninmatad pension under utbetalning där utbetalningen upphör från och med 62-årsmånaden. 

Motsvarande registrering kan göras under Intjänad tjänstepension för tjänstepensioner som är under utbetalning. Även utländska pensioner kan läggas till på samma sätt.

Text: Lars-Ove Wängemar, minPension

jobbonär, Omvärldsbevakning

Ny studie visar att många vill kombinera jobb och pension

Var tredje 60-plussare blandar jobb och pension eller planerar att göra det. Mindre än hälften, 47 procent, kan inte alls tänka sig att bli det som kallas jobbonärer. Det visar en enkätundersökning bland minPensions användare. Jobbonärerna planerar att jobba längre upp i åren jämfört med andra grupper.

rapport-minpension_vem-vill-bli-jobbonarLadda ner


Det orange kuvertet från Pensionsmyndigheten har nu landat hos landets pensionärer. Bland dem finns också de som både jobbar och tar ut pension samtidigt. Att vara jobbonär är något som lockar många.


I en enkät riktad till minPensions användare i åldersspannet 61–65 år har vi ställt frågan:
”Planerar du att ta ut hela eller delar av din pension samtidigt som du arbetar?”


• 11 procent var redan jobbonärer
• 20 procent planerade att bli det
• 21 procent svarade ” Vet ej”
• 47 procent svarade ”Nej”

– Det är ingen större skillnad på svaren om vi bryter ner dem på kön, inkomst eller avtalsområde eller var i landet du bor. Det går med andra ord inte att peka ut en grupp som en typisk jobbonär utan intresset är jämnt fördelat, säger Ivar Wahlstein, forskningsassistent vid Jönköping University, som gjort undersökningen på uppdrag av minPension.


I de öppna svaren om varför jobbonärslivet lockar framgår att skälen varierar. Här finns de som har svårt att släppa jobbet – som vill känna sig behövda.


”Är det kul att vara pensionär? Förväntan är att det ska vara så himla kul. Jag tror det är roligare att bidra till samhället.”


Ungefär en femtedel tror inte att deras arbetsplats skulle uppmuntra att man arbetade längre. Många känner också oro för att pensionen inte ska räcka till. Andra känner att de inte orkar jobba fullt ut de sista åren på jobbet.

Jobbonärer jobbar längre

Jobbonärerna kan tänka sig att jobba längre än de som inte planerar att blanda jobb och pension och därmed succesivt flexa ut sig från arbetslivet. Men samtidigt planerar de att ta ut pension tidigare än gruppen som inte vill bli jobbonärer.

De som planerar att bli jobbonärer vill i genomsnitt börja ta ut pension från 64,1 års ålder. De planerar att sluta arbeta vid i genomsnitt 65,6 års ålder.

För dem som inte planerar att arbeta och ta ut pension samtidigt är den genomsnittliga uttagsåldern och åldern när de vill sluta arbeta 64,7 respektive 64,6 år.