Hur mycket pengar behöver man som pensionär?

De flesta av oss är medvetna om att inkomsten ofta minskar när arbetslivet tar slut. Men hur stor blir skillnaden i praktiken – och vad räcker pengarna till?

I vårt senaste poddavsnitt djupdyker vi i pensionärsbudgetar och reder ut en av de vanligaste och mest laddade frågorna inför pensionen: Hur mycket pengar behöver man för att leva ett rimligt liv som pensionär?

En ganska normal pension i dag, bestående av allmän pension och tjänstepension, ligger runt 26 500 kronor i månaden före skatt. Det låter kanske stabilt – men säger egentligen väldigt lite utan att sättas i relation till faktiska levnadskostnader.

Därför har vi tittat närmare på tre olika pensionärsplånböcker, anpassade efter olika ekonomiska förutsättningar och livsstilar. Budgetarna utgår från att du är ensamstående, vilket är ett medvetet val. Även om många delar ekonomi med en partner, är verkligheten sådan att många förr eller senare står ensamma – genom separation eller dödsfall. Ensambudgeten blir därför en viktig och ibland ögonöppnande tankeställare.

I avsnittet pratar vi bland annat om:

  • Vad som faktiskt kostar mest som pensionär
  • Skillnaden mellan “nödvändiga utgifter” och livskvalitet
  • Hur marginalerna ser ut i olika budgetscenarier
  • Var det går att anpassa – och var det är svårare att kompromissa

Lyssna i Spotify via länken nedan – eller i din egen poddkanal.

Mer om pensionärsbudgetar på minPension i artikeln ”Hur mycket pengar behöver en pensionär”

Mer i plånboken – dags att spara mer?

2026 kan bli året då många svenskar faktiskt får lite mer pengar kvar i plånboken. Skatten på arbete sänks, matmomsen justeras ned, elskatten blir lägre och för många sjunker även bolåneräntorna. Och från 1 januari är sparande på investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring skattefritt upp till 300 000 kronor. Men vad gör vi egentligen med det ökade utrymmet – konsumerar vi mer, eller är det ett bra läge att se över sparandet?

I det här avsnittet pratar vi om hur förutsättningarna för privat sparande har förändrats sedan avdragsrätten för privat pension försvann för tio år sedan, vilka alternativ som finns i dag och hur man kan tänka kring mål, risk och tidshorisont. Vi diskuterar också tjänstepensionens ökade betydelse, löneväxling, ISK – och om det faktiskt är rimligt att spara mer när hushållen redan anklagas för att hålla igen.

I studion har vi med oss Mats Lagerqvist, vd på Indecap. Han hjälper oss att reda ut vad som är privatekonomiskt klokt – både för individen och för samhällsekonomin – när förutsättningarna förändras.

Lyssna via länken nedan i Spotify , eller leta upp avsnitt 260 i din egen poddkanal.

Lyssna på minPensionsPoddens avsnitt 260 i Spotify https://open.spotify.com/episode/1fgJgm2inULgxzgs1gW3Xq?si=Ef-eYOsbRpy8bAUYVr1Q-Q

I veckans poddavsnitt: Logga in och se din prognos från riktåldern

Om du nyligen har loggat in på minPension kanske du har lagt märke till att din pensionsprognos är lite högre än tidigare. Samtidigt kanske du också sett att du förväntas arbeta några år längre än du trodde?

Vi lever längre och friskare än tidigare generationer. Därför behöver pensionssystemet anpassas, så att pensionerna inte blir för låga när de ska betalas ut under fler år. Som en del av den anpassningen inför staten riktåldern i den allmänna pensionen vid årsskiftet.

Riktåldern anpassas efter varje generations förväntade livslängd. Det innebär att pensionsprognoserna på minPension nu baseras på riktåldern – vilket gör att de i många fall blir högre än tidigare, men också att uttagsåldern flyttas fram.

I vårt senaste poddavsnitt förklarar minPensions produktutvecklare, Ivar Wahlstein, vad riktåldern innebär och varför prognoserna nu följer den nya normen. Lyssna i Spotify via länken nedan – eller i din egen poddkanal.

Pensionsåldersdilemmat: Lever vi som om vi ska leva länge?

Vi lever längre än någon generation före oss – och inte bara fler år, utan fler friska år. Dagens 70-åringar har ungefär samma hälsa som 50-åringarna hade på 1970-talet, enligt Skandias rapport Pensionsåldersdilemmat 2025. Ändå planerar många sina pensionsuttag som om livet efter riktåldern fortfarande är kort, skört och begränsat.

Det skapar ett stort glapp mellan våra förväntningar på pensionstillvaron – och den ekonomiska verklighet som väntar om vi inte anpassar våra val.

Vi lever längre – men våra pensionsbeteenden är kvar i det förflutna. För att kunna leva gott under hela pensionärslivet behöver vi fundera över när vi ska sluta jobba och planera för hur vi ska ta ut våra pensioner på bästa sätt.

I veckans poddavsnitt pratar vi med Mattias Munter från Skandia om glappet mellan våra drömmar om pensionen och verkligheten som många av oss riskerar att möta. Du får konkreta tips och kloka råd kring hur du kan tänka när både livet och arbetslivet blir längre.

Skandias rapport: Pensionsåldersdilemmat 2025

Så går du i pension 2026 – nytt poddavsnitt ute nu

Nytt år brukar för det mesta medföra ändringar i regelverken. Och 2026 är inget undantag. Efter årsskiftet genomförs flera förändringar som är viktiga att ha koll på om du planerar att ta ut pension.

Den största nyheten är att riktåldern införs, något som påverkar flera statliga stöd. Åldersgränserna för bland annat bostadstillägg och garantipension justeras, vilket kan få stor betydelse för när och hur du väljer att ta ut din pension. Samtidigt ändras brytpunkterna för skatter.

Lyssna på avsnittet i Spotify via länken här nedanför – eller i din poddkanal.

Trygg ekonomi hela livet – så fungerar det bakom kulisserna

Pensionssystemet är byggt för att ge oss trygghet – hela livet ut. Men hur fungerar det egentligen när någon lever riktigt länge? Hur kan pengarna räcka, år efter år?

I det här poddavsnittet förklarar akturarie* Roland Kristen, chef Produkt på AMF, om hur pensionsbolagen klarar av att erbjuda livslånga utbetalningar, oavsett hur länge vi lever. En av nycklarna är att sprida risken mellan många personer. De som dör tidigare lämnar efter sig så kallade arvsvinster – pengar som istället går till dem som lever längre. På så sätt kan pensionsbolagen fortsätta betala ut pension livet ut, utan att pengarna tar slut.

Roland Kristen förklarar också hur pensionen ibland kan vara utformad så att utbetalningarna är högre i början och minskar över tid. Det gör att man kan få ut mer när man är nybliven pensionär, samtidigt som systemet hålls hållbart över hela livslängden.

Dina val påverkar också

Pensionssystemet skapar en grundtrygghet, men hur trygg din ekonomi blir som pensionär beror också på händelser under arbetslivet. Det kan till exempel vara bra att ha koll på vilka fonder du väljer och vilka avgifter du betalar. I avsnittet tipsar vi om Konsumenternas oberoende jämförelser – Du hittar dem via länken här nedanför.

På Konsumenternas finns oberoende information som hjälper dig att jämföra avgifter och förstå hur olika val påverkar din framtida pension.

Lyssna på vårt poddavsnittet för att få en djupare förståelse för hur försäkringsmomentet i pensioner fungerar – och hur du själv kan bidra till en trygg ekonomi hela livet.

* Aktuarie = en typ av försäkringsmatematiker, som är expert på att analysera risker genom att använda statistik och matematik för att göra beräkningar och modelleringar för försäkringsbolag.

Ändrar riktåldern pensionsnormen?

Riktåldersbegreppet – har du hört talas om det? Än så länge är det få som har koll, kanske för att det känns både nytt och lite svårt att greppa. Men redan vid årsskiftet blir riktåldern verklighet. Den påverkar inte bara när vi kan ta ut vår allmänna pension, utan också flera statliga stöd – och hur skatten beräknas.

Från årsskiftet är riktåldern satt till 67 år, och beräknas gälla fram till 2033. Men vad betyder det egentligen? Kommer den tidigare normen – att gå i pension vid 65 år – snart att vara historia? Och hur skapar vi nya normer för ett längre arbetsliv? Är det viljan hos individen som avgör – eller krävs det också en arbetsmarknad som verkligen välkomnar äldre medarbetare?

I det här avsnittet möter vi Philip Berlin Jarhamn, analytiker på Pensionsmyndigheten, som nyligen har granskat hur höjda pensionsåldrar påverkar normen för att gå i pension. Lyssna i Spotify via länken nedan, eller sök upp minPensionsPodden i din poddkanal.

Rapporten Pensionsnormen i förändring hos Pensionsmyndigheten

Att gå i pension – ett medvetet val?

Att gå i pension är ett av livets största beslut – men är det alltid ett medvetet? Eller händer det bara för att det ”är dags”? I veckans poddavsnitt pratar vi med KPA Pension om vad som påverkar våra val inför pensioneringen, hur nöjda vi faktiskt är med dem och vad som går att göra om man ångrar sig. Dessutom ställer vi frågan: fungerar de digitala verktygen som tänkt? Hjälper de användaren att förstå sin egen framtid?

Fredrik Eklöf är affärsområdeschef på KPA. I podden berättar han om rapportens resultat – och vad du själv kan tänka på inför ditt pensionsval. Lyssna på avsnittet via länken nedan, eller där poddar finns.

KPA:s rapport

KPA Pension har nyligen granskat hur svenskar tar ut sina pensioner – och resultatet visar att vägen in i pensionen ser allt mer individuell ut. Hälsa, ekonomi, familjesituation och yrke påverkar när och hur vi väljer att ta ut våra pengar. Fler kombinerar arbete och pension, och sedan januari 2025 går det också att pausa tjänstepensionsutbetalningarna. Samtidigt visar rapporten att många fortfarande tycker att besluten är svåra.

KPA:s rapport ”Att gå i pension – ett medvetet och informerat val”

Pausa utbetalning av en pension

Visste du att det går att pausa utbetalningen av en pension? Den allmänna pensionen har du kunnat pausa i många år – från 2025 gäller det också för tjänstepensionen.

Men varför skulle man vilja pausa en utbetalning? Och hur ser du i minPension om en pension är under utbetalning eller om den är pausad?

I avsnitt 253 av minPensionsPodden reder vi ut när det kan vara smart att trycka på paus – och vad det betyder för din ekonomi. Gäst är minPensions produktutvecklare Ann-Sofie Fredman. Lyssna i din poddkanal eller i Spotify via länken nedan.

Ett pensionssystem för alla – eller bara för vissa?

I februari 2025 presenterade IF Metall slutrapporten från sin pensionsutredning – med skarpa reformförslag för ett mer jämställt och rättvist pensionssystem. Rapporten lyfter konkreta åtgärder för att stärka pensionerna och minska könsdiskrimineringen, bland annat genom:

  • Stärkt pensionsrätt under föräldraledighet
  • Avskaffande av karensavdrag

Men frågan kvarstår: är dagens pensionssystem egentligen utformat för manliga tjänstemän – snarare än för arbetare och kvinnor?
Och i så fall – vem bär ansvaret för att förändra det? Är det staten, eller är det arbetsmarknadens parter som måste ta initiativet?

I det senaste avsnittet av minPensionsPodden samtalar vi med IF Metalls vice ordförande, Tomas With, om rapportens innehåll, drivkrafterna bakom reformförslagen och vad som krävs för att skapa ett pensionssystem som fungerar för fler.

Rapporten ”Ett pensionssystem byggt för arbetare” hos IF Metall