Regeringen har beslutat att riktåldern för pension kommer att vara 67 år även år 2031 – alltså samma riktålder som börjar gälla från 2026.
Det här påverkar dig som är född mellan 1960 och 1966. För dig innebär beslutet att:
Garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg kan tidigast betalas ut från den månad du fyller 67 år.
Inkomstpension och premiepension kan du tidigast börja ta ut från 64 års ålder. (Om du är född mellan 1960 och 1962 kan du redan ha påbörjat uttag av allmän pension från tidigare ålder.)
Riktåldern är ett sätt att anpassa pensionssystemet till att vi lever allt längre. Varje år ser regeringen och riksdagen över vilken riktålder som ska gälla sex år framåt i tiden.
Vilket beslut väntar nästa år?
Vid den här tiden nästa år väntas regeringen och riksdagen fatta beslut om riktåldern för år 2032. Enligt dagens prognos blir riktåldern då 68 år – och skulle gälla för dig som är född mellan 1967 och 1980.
I vilken ålder ska man börja tänka på sin pension?
Är privatekonomi inte ditt största fritidsintresse? Du behöver inte få panik om du närmar dig 30 och fortfarande inte börjat tänka på pensionen. De flesta har vi den tidpunkten ändå redan börjat tjäna in till sin allmänna pension – och i bästa fall också till sin tjänstepension. Och det räcker gott!
Deklaration = orange kuvert
När du har deklarerat får du ett orange kuvert. Då vet du säkert att du har fått inbetalning till allmän pension. Får du dessutom ett kuvert från ett pensionsbolag (eller en valcentral) har du troligen också börjat få tjänstepension. Och mer koll än så behöver du inte ha de första åren på arbetsmarknaden.
Om du har passerat 30 och inser att du inte fått någon information om pensioner från Pensionsmyndigheten – varken i fysisk eller digital brevlåda – är det hög tid att börja fundera på varför.
Har du inte jobbat tillräckligt mycket?
Har du jobbat mycket – men inte betalat skatt?
Så tjänar du in till allmän pension
Du kan tjäna in till allmän pension hela livet. I den allmänna pensionen finns det inte några åldersgränser. När du jobbar och betalar skatt avsätts 18,5 procent av det du tjänar till din framtida allmänna pension. Den magiska formeln heter skatt… När du har jobbat ihop en årsinkomst över 24 872 kronor under år 2025, betalar du skatt och samtidigt tjänar du in till din allmänna pension från första kronan. Därför kan det vara bra – också för pensionen – att sommarjobba under studietiden.
Dessutom tjänstepension?
Vissa jobb – inom staten, kommuner och regioner – ger dessutom tjänstepension från första kronan. Oavsett ålder.
Inom privat sektor får du kollektivavtalad tjänstepension från 22 år om du jobbar som arbetare och 25 år om du jobbar som tjänsteman. Om du är osäker på vad som gäller på din arbetsplats kan du fråga din arbetsgivare.
Faktaruta för unga som vill göra kloka pensionsval
Plugga inte för länge! Även om CSN-bidraget ger lite allmän pension går det inte att jämföra med att få lön varje månad.
Jobba vitt – svarta jobb ger ingen pension.
Se till att sommarjobbet ger lön över 24 872 kronor – då betalar du skatt och tjänar in till din allmänna pension.
När du börjar jobba på riktigt – se till att du har tjänstepension!
Intjänandet i pensionssystemet bygger på livsinkomstprincipen – ju mer du tjänar under yrkeslivet, desto mer betalas in till din allmänna pension. Men också själva avgiftens storlek spelar en viktig roll för hur mycket pengar som sätts av till framtiden.
Hur hållbart är dagens system på sikt? Behöver pensionsavgiften höjas för att trygga pensionerna framöver?
Som en del av pensionsgruppens överenskommelse om långsiktigt höjda och trygga pensioner tillsatte regeringen en utredning för att se över avgiftsnivån i det allmänna pensionssystemet. I april 2025 presenterade den särskilda utredaren, Lisa Laun, sitt resultat.
Vi bjöd in Lisa Laun till studion för att prata om slutsatserna: Räcker det att vi jobbar längre – eller krävs en höjning av avgiften?
Vi blir allt äldre – och det är ju egentligen något fantastiskt! Men när färre barn föds och fler människor lever längre, händer något med balansen i samhället. Det blir helt enkelt färre som jobbar och bidrar till välfärden medan fler lever som pensionärer.
I Sverige märks det kanske inte så tydligt ännu – här växer antalet personer i arbetsför ålder fortfarande, om än lite långsammare än förut. Men i länder som Tyskland, Italien, Polen och Kina minskar den arbetsföra befolkningen redan nu. Det påverkar arbetsmarknaden, ekonomin och pensionssystemen.
Så vad betyder det för samhällsstrukturen och för framtidens pensioner? Behöver vi fler som jobbar med äldrevård än på förskolor? Och kan det påverka pensionen för de som är unga idag?
Häng med oss när vi försöker förstå hur förändringarna kan komma att påverka såväl samhället som våra pensioner. I veckans fråga får Claes svar på om det går att föra över delar av pensionen till barnen.
När Donald Trump tillträdde som president i februari 2025 började kapitalet röra på sig. Sedan kom nya handelstullar – och världens börser skakade.
Men vad låg egentligen bakom flyttarna i början av året från USA till Sverige och Europa? Var det rationella analyser eller känslostyrda reaktioner? Var det småsparare som snabbt flyttade sina fonder? Eller institutionella jättar som viktade om portföljerna i tysthet?
I det här avsnittet av minPensionsPodden pratar vi om årets fondtrender tillsammans med Fredrik Hård af Segerstad från Fondbolagens förening. Vi reder ut hur svängningarna påverkat våra sparbeslut – och om det går att se några mönster i hur vi väljer att placera våra pengar.
I veckans lyssnarfråga får Marika veta var man kan få digitalt stöd för sina fondval.
Lyssna på avsnittet via länken eller där poddar finns – och bli lite klokare på hur känslor, händelser och världsläget styr vårt fondsparande.
Förra veckan släppte vi rapporten ”Ger utbildning högre pension?” – nu djupdyker vi i ämnet i ett nytt poddavsnitt! Vår pensionsekonom Dan Adolphson Björck berättar om de mest överraskande insikterna från rapporten och vad siffrorna egentligen säger om sambandet mellan utbildning och pension. Lyssna via länken eller där poddar finns!
Utbildning på högskola och universitet ger högre pension. Det visar nya uppgifter från minPension.
För nionde gången har minPension jämfört skillnaden mellan de förväntade slutlönerna med de första pensionsuttagen, det som brukar kallas kompensationsgrad. Årets rapport är baserad på pensionssparare som har gjort prognoser på minPension där SCB har verifierat utbildningsnivån.
Tabell: Genomsnittlig förväntad pension vid riktåldern
(kr/mån)
Samtliga
27 500
Förgymnasial
24 600
Gymnasial
26 100
Eftergymnasial
29 300
Forskarutbildning
37 800
– Utbildning på högskola eller universitet ger i snitt 3 200 kronor mer i pension varje månad livet ut jämfört med gymnasial utbildning. Även om akademiker får en högre pension än de med enbart gymnasial utbildning, spelar lönen under arbetslivet en större roll för pensionens storlek. Detta beror på flera faktorer bland annat senare etableringsålder på arbetsmarknaden för akademiker, att löneökningar kommer relativt sent i yrkeslivet och pensionssystemets utformning säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension.
Andelen högskoleutbildade har ökat över tid, närmare en fördubbling de senaste två decennierna, och det sägs att utbildning ska löna sig. Samtidigt har det skett stora förändringar i pensionssystemet. En allt större del av den samlade pensionen är beroende av utvecklingen på de finansiella marknaderna där tidiga inbetalningar ger större avkastningsmöjlighet genom ränta-på-ränta. Att tidigt etablera sig på arbetsmarknaden är med andra ord gynnsamt för pensionen. Men det är minst lika viktigt att man mäktar med ett långt yrkesliv eftersom medellivslängden fortsätter att stiga. Att utbilda sig mitt i livet för en andra karriär inom ett yrke med framtidsförutsättningar kan med andra ord vara bra för pensionen.
– Kompensationsgraden förutsätter en konstant lön och konstant pensionsutbetalning. I praktiken har dock akademiker större möjligheter att mäkta med ett längre arbetsliv vilket leder till högre pensioner än vad som syns i standardiserade mått, säger Dan Adolphson Björck.
Det är stora skillnader mellan män och kvinnor med jämförbar utbildning. Bland de som är födda på 1960-talet har män med förgymnasial utbildning en pension som är cirka 5 400 kr högre varje månad livet ut, för de med gymnasial utbildning 5 100 kr och för de med forskarutbildning 8 000 kr. Störst är dock skillnaden för de med eftergymnasial utbildning, 10 400 kr mer i pension för män jämfört med kvinnor. För yngre generationer är skillnaderna mindre. Privatanställda arbetare och utrikes födda med eftergymnasial utbildning har lägre kompensationsgrader än andra med samma utbildningsnivå. Det tyder på att den ekonomiska utväxling man får på utbildning skiljer sig åt mellan olika grupper.
– Antagningen till höstterminen 2025 har precis öppnat. Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension. Och ha för vana att någon gång om året kolla hur du ligger till på minPension, säger Dan Adolphson Björck.
Efter några tuffa ekonomiska år börjar vi ana en ljusning – men hur påverkar det våra vanor? Blir 2025 året då vi sparar mer, eller drar vi upp konsumtionen igen?
I Nordeas undersökning svarar sex av tio att de planerar att spara mer i år. Samtidigt vill nästan hälften resa mer än förra året, och fler satsar på restaurangbesök istället för att prioritera matinköp.
I veckans avsnitt av minPensionsPodden gästas vi av Nordeas privatekonom och beteendevetare Anders Stenkrona, som analyserar siffrorna och ger sin syn på svenskarnas ekonomi 2025. Lyssna på avsnittet via länken eller där du hittar poddar!
Är du på gång att byta jobb? Kanske till en annan bransch? Grattis i så fall! Det kan vara både utmanade och kul att byta jobb! Kanske får du också en högre lön?
Men! Så kommer då det tråkiga ordet ”men”. Innan du bestämmer dig bör du fundera igenom hur det påverkar din pension. Att få högre lön är bra för pensionen, men om du samtidigt byter tjänstepension kan det påverka din framtida pension negativt. Så innan du skriver under anställningskontraktet bör du kontrollera
att du jobbar ”vitt” – alltså att du betalar skatt
att du får tjänstepension
vilken typ av tjänstepension din nya arbetsgivare erbjuder
hur det kommer att påverka din framtida pension och ditt efterlevandeskydd
Vi bad Alectas pensionsekonom, Staffan Ström, komma till oss och förklara vad man bör tänka på inför karriärbytet – och varför. Lyssna gärna via länken som går till avsnittet i Spotify eller sök upp #minPensionsPodden avsnitt 239 i din egen poddkanal.
Medellivslängden ökar – det märks inte minst i kommuner och regioner där fler behöver anställas inom både sjukvården och äldreomsorgen. Enligt SKR behöver drygt 400 000 personer anställas till år 2031. Då blir äldre medarbetares kompetens en viktig pusselbit. Samtidigt väntar stora pensionsavgångar bland de anställda och många är slitna efter ett helt yrkesliv.
I avsnitt 237 berättar Eva Fluhr från KPA Pension för minPensionsPoddens lyssnare om både drivkrafter och morötter som ska få fler medarbetare att stanna kvar i arbete några år extra. Lyssna via länken nedan som tar dig till avsnittet på Spotify, eller lyssna på minPensionsPodden i din egen poddkanal.
blogg.minpension.se 