Behöver pensionsavgiften höjas?

Intjänandet i pensionssystemet bygger på livsinkomstprincipen – ju mer du tjänar under yrkeslivet, desto mer betalas in till din allmänna pension. Men också själva avgiftens storlek spelar en viktig roll för hur mycket pengar som sätts av till framtiden.

Hur hållbart är dagens system på sikt? Behöver pensionsavgiften höjas för att trygga pensionerna framöver?

Som en del av pensionsgruppens överenskommelse om långsiktigt höjda och trygga pensioner tillsatte regeringen en utredning för att se över avgiftsnivån i det allmänna pensionssystemet. I april 2025 presenterade den särskilda utredaren, Lisa Laun, sitt resultat.

Vi bjöd in Lisa Laun till studion för att prata om slutsatserna: Räcker det att vi jobbar längre – eller krävs en höjning av avgiften?

Lyssna på avsnitt 245 via Spotify: https://spotifycreators-web.app.link/e/s5qZ8TmGcTb

Fler pensionärer, färre som jobbar – vad händer nu?

Vi blir allt äldre – och det är ju egentligen något fantastiskt! Men när färre barn föds och fler människor lever längre, händer något med balansen i samhället. Det blir helt enkelt färre som jobbar och bidrar till välfärden medan fler lever som pensionärer.

I Sverige märks det kanske inte så tydligt ännu – här växer antalet personer i arbetsför ålder fortfarande, om än lite långsammare än förut. Men i länder som Tyskland, Italien, Polen och Kina minskar den arbetsföra befolkningen redan nu. Det påverkar arbetsmarknaden, ekonomin och pensionssystemen.

Så vad betyder det för samhällsstrukturen och för framtidens pensioner? Behöver vi fler som jobbar med äldrevård än på förskolor? Och kan det påverka pensionen för de som är unga idag?

I det senaste avsnittet av minPensionsPodden möter vi Anna Österberg och Caroline Flodberg från Riksbanken som har analyserat de demografiska utmaningarna i rapporten ”Effekter på utbud och efterfrågan av en åldrande befolkning”.

Häng med oss när vi försöker förstå hur förändringarna kan komma att påverka såväl samhället som våra pensioner. I veckans fråga får Claes svar på om det går att föra över delar av pensionen till barnen.

Börsoro, fondflytt och känslostyrda val – vad säger trenderna?

När Donald Trump tillträdde som president i februari 2025 började kapitalet röra på sig. Sedan kom nya handelstullar – och världens börser skakade.

Men vad låg egentligen bakom flyttarna i början av året från USA till Sverige och Europa? Var det rationella analyser eller känslostyrda reaktioner? Var det småsparare som snabbt flyttade sina fonder? Eller institutionella jättar som viktade om portföljerna i tysthet?

I det här avsnittet av minPensionsPodden pratar vi om årets fondtrender tillsammans med Fredrik Hård af Segerstad från Fondbolagens förening. Vi reder ut hur svängningarna påverkat våra sparbeslut – och om det går att se några mönster i hur vi väljer att placera våra pengar.

I veckans lyssnarfråga får Marika veta var man kan få digitalt stöd för sina fondval.

Lyssna på avsnittet via länken eller där poddar finns – och bli lite klokare på hur känslor, händelser och världsläget styr vårt fondsparande.

Utbildning ger högre pension

Utbildning på högskola och universitet ger högre pension. Det visar nya uppgifter från minPension.

För nionde gången har minPension jämfört skillnaden mellan de förväntade slutlönerna med de första pensionsuttagen, det som brukar kallas kompensationsgrad. Årets rapport är baserad på pensionssparare som har gjort prognoser på minPension där SCB har verifierat utbildningsnivån. 

Tabell: Genomsnittlig förväntad pension vid riktåldern

(kr/mån) 
Samtliga27 500 
Förgymnasial 24 600 
Gymnasial 26 100 
Eftergymnasial 29 300 
Forskarutbildning 37 800 

– Utbildning på högskola eller universitet ger i snitt 3 200 kronor mer i pension varje månad livet ut jämfört med gymnasial utbildning. Även om akademiker får en högre pension än de med enbart gymnasial utbildning, spelar lönen under arbetslivet en större roll för pensionens storlek. Detta beror på flera faktorer bland annat senare etableringsålder på arbetsmarknaden för akademiker, att löneökningar kommer relativt sent i yrkeslivet och pensionssystemets utformning säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension.  

Andelen högskoleutbildade har ökat över tid, närmare en fördubbling de senaste två decennierna, och det sägs att utbildning ska löna sig. Samtidigt har det skett stora förändringar i pensionssystemet. En allt större del av den samlade pensionen är beroende av utvecklingen på de finansiella marknaderna där tidiga inbetalningar ger större avkastningsmöjlighet genom ränta-på-ränta. Att tidigt etablera sig på arbetsmarknaden är med andra ord gynnsamt för pensionen. Men det är minst lika viktigt att man mäktar med ett långt yrkesliv eftersom medellivslängden fortsätter att stiga. Att utbilda sig mitt i livet för en andra karriär inom ett yrke med framtidsförutsättningar kan med andra ord vara bra för pensionen.  

– Kompensationsgraden förutsätter en konstant lön och konstant pensionsutbetalning. I praktiken har dock akademiker större möjligheter att mäkta med ett längre arbetsliv vilket leder till högre pensioner än vad som syns i standardiserade mått, säger Dan Adolphson Björck.  

Det är stora skillnader mellan män och kvinnor med jämförbar utbildning. Bland de som är födda på 1960-talet har män med förgymnasial utbildning en pension som är cirka 5 400 kr högre varje månad livet ut, för de med gymnasial utbildning 5 100 kr och för de med forskarutbildning 8 000 kr. Störst är dock skillnaden för de med eftergymnasial utbildning, 10 400 kr mer i pension för män jämfört med kvinnor. För yngre generationer är skillnaderna mindre. Privatanställda arbetare och utrikes födda med eftergymnasial utbildning har lägre kompensationsgrader än andra med samma utbildningsnivå. Det tyder på att den ekonomiska utväxling man får på utbildning skiljer sig åt mellan olika grupper.  

– Antagningen till höstterminen 2025 har precis öppnat. Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension. Och ha för vana att någon gång om året kolla hur du ligger till på minPension, säger Dan Adolphson Björck.  

Läs rapporten på minPension.se/Om oss

Spara eller spendera?

Efter några tuffa ekonomiska år börjar vi ana en ljusning – men hur påverkar det våra vanor? Blir 2025 året då vi sparar mer, eller drar vi upp konsumtionen igen?

I Nordeas undersökning svarar sex av tio att de planerar att spara mer i år. Samtidigt vill nästan hälften resa mer än förra året, och fler satsar på restaurangbesök istället för att prioritera matinköp.

I veckans avsnitt av minPensionsPodden gästas vi av Nordeas privatekonom och beteendevetare Anders Stenkrona, som analyserar siffrorna och ger sin syn på svenskarnas ekonomi 2025. Lyssna på avsnittet via länken eller där du hittar poddar!

Här hittar du Nordeas rapport: Så spenderar svenskarna 2025

Byter du jobb? Tänk på pensionen!

Är du på gång att byta jobb? Kanske till en annan bransch? Grattis i så fall! Det kan vara både utmanade och kul att byta jobb! Kanske får du också en högre lön?

Men! Så kommer då det tråkiga ordet ”men”. Innan du bestämmer dig bör du fundera igenom hur det påverkar din pension. Att få högre lön är bra för pensionen, men om du samtidigt byter tjänstepension kan det påverka din framtida pension negativt. Så innan du skriver under anställningskontraktet bör du kontrollera

  • att du jobbar ”vitt” – alltså att du betalar skatt
  • att du får tjänstepension
  • vilken typ av tjänstepension din nya arbetsgivare erbjuder
  • hur det kommer att påverka din framtida pension och ditt efterlevandeskydd

Vi bad Alectas pensionsekonom, Staffan Ström, komma till oss och förklara vad man bör tänka på inför karriärbytet – och varför. Lyssna gärna via länken som går till avsnittet i Spotify eller sök upp #minPensionsPodden avsnitt 239 i din egen poddkanal.

Morötter för att behålla äldre arbetskraft

Medellivslängden ökar – det märks inte minst i kommuner och regioner där fler behöver anställas inom både sjukvården och äldreomsorgen. Enligt SKR behöver drygt 400 000 personer anställas till år 2031. Då blir äldre medarbetares kompetens en viktig pusselbit. Samtidigt väntar stora pensionsavgångar bland de anställda och många är slitna efter ett helt yrkesliv.

I avsnitt 237 berättar Eva Fluhr från KPA Pension för minPensionsPoddens lyssnare om både drivkrafter och morötter som ska få fler medarbetare att stanna kvar i arbete några år extra. Lyssna via länken nedan som tar dig till avsnittet på Spotify, eller lyssna på minPensionsPodden i din egen poddkanal.

Så vill svenskarna ta ut sina pensioner

Fyra av tio 65-åringar använder tjänsten Uttagsplaneraren på minPension för att planera sin pension. Det är vanligare att personer som har högre utbildning och inkomster använder verktyget och de flesta väljer bort att få tjänstepensionen utbetald livet ut. Det visar en ny rapport från forskare på Jönköping International Business School (JIBS) vid Jönköping University.

Tjänsten Uttagsplaneraren lanserades för fem år sedan som ett stöd för den som vill planera sina pensionsuttag. Användaren kan bland annat testa olika sätt att ta ut sina pensioner och se sin pension över tid, både före och efter skatt.

Johannes Hagen och Andrea Schneider är docenter i nationalekonomi på JIBS och har studerat användningen av Uttagsplaneraren. Analysen bygger på individdata från minPension och Statistiska centralbyrån på personer över 55 år. Hela nio av tio 66-åringar har vid något tillfälle loggat in på minPension. Fyra av tio har använt tjänsten Uttagsplaneraren.

– Att ta ut sina pensioner på ett bra sätt är ingen enkel uppgift. Här fyller digitala planeringsverktyg som Uttagsplaneraren en otroligt viktig funktion, menar Johannes Hagen.

Fler användare bland höginkomsttagare

Analysen visar också att andelen användare av tjänsten är högre bland grupper med högre utbildning och inkomster än de med låg utbildning och inkomst. Den visar också att många loggar in en gång utan att återkomma. 

– Den här typen av tjänster måste utformas på ett sätt som gör den användarvänlig även för dem utan förkunskaper, fortsätter Johannes Hagen.

Rapporten visar att endast fyra av tio planerar för att få tjänstepensionen utbetald livet ut. Var femte tjänstepension planeras att tas ut över fem år och ungefär lika många över tio år.

– Många väljer korta uttagstider av goda skäl, men det är oroande att de flesta pensionärer väljer bort den ekonomiska trygghet som livsvariga uttag ger ifall de skulle leva längre än väntat, säger Johannes Hagen.

Användarna av Uttagsplaneraren kan också få en checklista så att man vet vad man ska göra och vem man ska kontakta för att börja ta ut sina pensioner. Det går även att ansöka om pensioner från Pensionsmyndigheten, AMF samt om fribrev hos SPV, Statens Tjänstepensionsverk.

– Uttagsplaneraren är redan idag en uppskattad tjänst för pensionsplanering. Genom insikter från forskningsrapporten har vi identifierat viktigautvecklingsområden. Vi behöver vidareutveckla och förbättra funktionaliteten i nära samarbete med alla aktörer som levererar data till minPension. Genom att bygga vidare på den befintliga tjänsten skapar vi ännu bättre möjligheter för våra användare – och våra anslutna aktörers kunder – att enkelt planera och ansöka om sina pensionsuttag, säger Cecilia Rosendahl Lavén, vd på minPension.

Analysen visar också att användandet av Uttagsplaneraren på minPension är kopplat till längre arbetsliv och senare uttagsålder.

– Vår rapport ger unika insikter om hur dagens äldre planerar för sin pension. Vi får också ny kunskap om vilka grupper som är mer eller mindre benägna att använda digitala pensionsverktyg som Uttagsplaneraren. Vi hoppas att minPensions tjänster kan hjälpa fler att fatta informerade beslut som de är nöjda med i längden, säger Johannes Hagen.

Här kan du läsa rapporten på minPension.se:

Rapport – Hur ser svenskarnas pensionsplaner ut?

Vad händer med pensionerna om AI tar över jobbet?

När vi jobbar och betalar skatt betalar vi pension till dagens pensionärer. Det är ett generationskontrakt, skulle man kunna säga. Men vad händer då med pensionerna om allt fler jobb ersätts med AI och arbetslösheten därmed blir väldigt hög? Och hur ska framtida pensioner finansieras om antalet födda barn blir kraftigt färre?

En som har räknat på det här är Pensionsmyndighetens analyschef, Ole Settergren. Lyssna på samtalet med Ole Settergren i din poddkanal eller via länken nedan som går till Spotify.