Så vill svenskarna ta ut sina pensioner

Fyra av tio 65-åringar använder tjänsten Uttagsplaneraren på minPension för att planera sin pension. Det är vanligare att personer som har högre utbildning och inkomster använder verktyget och de flesta väljer bort att få tjänstepensionen utbetald livet ut. Det visar en ny rapport från forskare på Jönköping International Business School (JIBS) vid Jönköping University.

Tjänsten Uttagsplaneraren lanserades för fem år sedan som ett stöd för den som vill planera sina pensionsuttag. Användaren kan bland annat testa olika sätt att ta ut sina pensioner och se sin pension över tid, både före och efter skatt.

Johannes Hagen och Andrea Schneider är docenter i nationalekonomi på JIBS och har studerat användningen av Uttagsplaneraren. Analysen bygger på individdata från minPension och Statistiska centralbyrån på personer över 55 år. Hela nio av tio 66-åringar har vid något tillfälle loggat in på minPension. Fyra av tio har använt tjänsten Uttagsplaneraren.

– Att ta ut sina pensioner på ett bra sätt är ingen enkel uppgift. Här fyller digitala planeringsverktyg som Uttagsplaneraren en otroligt viktig funktion, menar Johannes Hagen.

Fler användare bland höginkomsttagare

Analysen visar också att andelen användare av tjänsten är högre bland grupper med högre utbildning och inkomster än de med låg utbildning och inkomst. Den visar också att många loggar in en gång utan att återkomma. 

– Den här typen av tjänster måste utformas på ett sätt som gör den användarvänlig även för dem utan förkunskaper, fortsätter Johannes Hagen.

Rapporten visar att endast fyra av tio planerar för att få tjänstepensionen utbetald livet ut. Var femte tjänstepension planeras att tas ut över fem år och ungefär lika många över tio år.

– Många väljer korta uttagstider av goda skäl, men det är oroande att de flesta pensionärer väljer bort den ekonomiska trygghet som livsvariga uttag ger ifall de skulle leva längre än väntat, säger Johannes Hagen.

Användarna av Uttagsplaneraren kan också få en checklista så att man vet vad man ska göra och vem man ska kontakta för att börja ta ut sina pensioner. Det går även att ansöka om pensioner från Pensionsmyndigheten, AMF samt om fribrev hos SPV, Statens Tjänstepensionsverk.

– Uttagsplaneraren är redan idag en uppskattad tjänst för pensionsplanering. Genom insikter från forskningsrapporten har vi identifierat viktigautvecklingsområden. Vi behöver vidareutveckla och förbättra funktionaliteten i nära samarbete med alla aktörer som levererar data till minPension. Genom att bygga vidare på den befintliga tjänsten skapar vi ännu bättre möjligheter för våra användare – och våra anslutna aktörers kunder – att enkelt planera och ansöka om sina pensionsuttag, säger Cecilia Rosendahl Lavén, vd på minPension.

Analysen visar också att användandet av Uttagsplaneraren på minPension är kopplat till längre arbetsliv och senare uttagsålder.

– Vår rapport ger unika insikter om hur dagens äldre planerar för sin pension. Vi får också ny kunskap om vilka grupper som är mer eller mindre benägna att använda digitala pensionsverktyg som Uttagsplaneraren. Vi hoppas att minPensions tjänster kan hjälpa fler att fatta informerade beslut som de är nöjda med i längden, säger Johannes Hagen.

Här kan du läsa rapporten på minPension.se:

Rapport – Hur ser svenskarnas pensionsplaner ut?

Vad händer med pensionerna om AI tar över jobbet?

När vi jobbar och betalar skatt betalar vi pension till dagens pensionärer. Det är ett generationskontrakt, skulle man kunna säga. Men vad händer då med pensionerna om allt fler jobb ersätts med AI och arbetslösheten därmed blir väldigt hög? Och hur ska framtida pensioner finansieras om antalet födda barn blir kraftigt färre?

En som har räknat på det här är Pensionsmyndighetens analyschef, Ole Settergren. Lyssna på samtalet med Ole Settergren i din poddkanal eller via länken nedan som går till Spotify.

AP-fonderna – bufferten i den allmänna pensionen

Vid utgången av 2023 uppgick AP-fondernas totala fondkapital till 1 880 miljarder kronor. Under förra året stärkte AP-fonderna inkomstpensionssystemets finansiella ställning med 142 miljarder kronor. Resultatet motsvarar en genomsnittlig avkastning på 8,1 procent. 

Men trots alla dessa pengar som AP-fonderna förvaltar så arbetar de i det fördolda. Kanske har du koll på AP 7 som har hand om förvalsalternativet i premiepensionen. Men vad vet du om AP 1, 2, 3, 4 och 6? Och varför finns det inte en AP 5?

Vi bjöd Staffan Hansén, vd på AP 3 till minPensionsPodden för att prata om AP-fonderna och deras arbete. Lyssna på avsnitt 231 i din poddkanal eller via länken här nedanför.

Hur blir pensionen för en soft girl?

”Soft girls” är ett nytt ord, men knappast ett nytt fenomen. Förr kallade vi dem kort och gott för hemmafruar. Ungdomsbarometern, som stämmer av trender bland unga, visar att många unga tjejer drömmer om ett liv utan fokus på eget ekonomiskt ansvar, där tiden istället läggs på hem och familj.

På försommaren fick soft girls tio tips för bra pensioner. Sedan dess har fenomenet fortsatt att förbrylla i media. Vi ville därför djupa i ämnet ännu en gång och bjöd in ekonomijournalisten Birgitta Piper till minPensionsPodden. Hon har under årens lopp besvarat många frågor i olika tidningar från frustrerade kvinnor som känt oro över sin ekonomi. Att unga kvinnor idag önskar bli försörjda av en man gör en henne förbryllad och väcker frågor om hur fenomenet har kunnat återuppstå? Och varför?

Lyssna på minPensionsPoddens avsnitt 230 – Hur blir pensionen för en soft girl? Med Birgitta Piper

Länken går till avsnittet i Soundcloud. Du kan också lyssna på minPensionsPodden i din egen poddkanal.

Fler pensionärer hamnar hos Kronofogden

Förra året ökade skulderna hos Kronofogden med i snitt 50 miljoner kronor per dag. Både skulder och skuldsatta ökade. Hos Kronofogden såg man att ärendena med 65-plussare ökade mer än bland yngre generationer. En av förklaringarna tror man är att äldre tycker det är skamligt att be om hjälp när de hamnar i ekonomisk kris.

”Den äldre generationen är uppvuxen under en annan tid då man sparade först och köpte sen. När de får skulder söker de sällan hjälp. Även om det idag finns hjälp att få” säger Davor Vuleta från Kronofogden i minPensionsPodden.

De flesta av oss får mindre pengar att röra oss med när vi slutar jobba. Davor Vuleta menar att vi därför behöver se över vår situation i tid, långt innan det är dags att gå i pension.

”Skapa ekonomiska marginaler. Ta hjälp av kommunens budget- och skuldrådgivare – deras hjälp är gratis och finns i alla kommuner” säger Davor Vuleta i podden.

Lyssna på samtalet och få fler tips i avsnitt 225 av minPensionsPodden. I din poddkanal eller via länken här nedanför.

Pensionstips till företagare

Har du ett eget företag? Kanske har du i så fall redan löst sparandet till pensionen, men har du funderat på hur du ska sluta att jobba? Och när? Och på vad som händer med företaget den dagen du drar dig tillbaka?

Annika Creutzer är ekonomijournalist, styrelseproffs och egen företagare. Numera kan hon också lägga till jobbonär i titeln. I det här poddavsnittet ger hon handfasta, kloka och konkreta tips om pensioner till landets alla företagare.

Lyssna på Annika Creutzers pensionstips till alla företagare i #minPensionsPodden.

Lyssna via länken eller i din poddkanal

För dig som inte har fått nog

Vill du veta mer om företagande och pensioner?

Läs vår digitala bok på minPension.se

Läs Pensionsmyndighetens råd till företagare

Tio tips som kan ge soft girls bättre pension

Drömmer du om att vara en ”soft girl”, eller kanske gifta dig med en?

Fenomenet ”soft girl” blommar i sociala medier. Det handlar om unga kvinnor som vänder ryggen till karriär och ekonomisk frigörelse. Men dagens hemmafruar lever längre än gamla tiders, och pensionsvillkoren är dessutom sämre än tidigare. Så hur blir det för ”soft girls” på äldre dar? Här berättar vår pensionsexpert Kristina Kamp hur de kan undvika de värsta minorna.

Att vara soft girl är att inte jobba – åtminstone inte särskilt mycket. Att vara influenser och lägga ut sitt vackra och behagliga liv i sociala medier kan funka. Härligt nu kanske, men en och annan varningens röst har hörts. Soft girls riskerar att bli framtidens fattigpensionärer. Så här kommer några råd.

1. Gift dig! Gärna rikt! För du behöver ha någon som betalar dina räkningar. Att vara sambo ger inte samma juridiska skydd. Även om du hoppas på att bli berömd och få intäkter genom att berätta om ditt liv som ”soft girl” på sociala medier kan det vara svårt att få tillräckligt med inkomster härifrån. Om du skulle lyckas är du nog inte en riktig ”soft girl”, möjligen en ”hard working soft girl”. Då behöver du inte läsa det här.

      2. Undvik äktenskapsförord. Ett äktenskapsförord betyder att vissa tillgångar inte ska delas vid en eventuell skilsmässa. Det är inte särskilt bra om du lever på någon annans tillgångar. Men tänk på att om du har ett eget företag ska det också delas om ni skiljer er. Så här finns det en del att tänka på. En förutsättning för att ni ska ha ett äktenskapsförord är att ni är överens. Båda ska skriva under och äktenskapsförordet ska registreras hos Skatteverket för att vara giltigt.

      3. Lär dig hur pension funkar! Redan nu! Inga inkomster – ingen pension. Du behöver tjäna pengar för att betala skatt och den vägen tjäna in till din allmänna pension. De flesta anställda får dessutom en tjänstepension. Det får inte du, inte ens om du får in pengar som influenser. Logga in på minPension och lär dig mer. Här finns all information om dina egna pensionspengar (om du tjänat in några).

      4. Tro inte att det räcker med att få din partners premiepension. Det blir i bästa fall cirka 15 000 kronor om året som betalas in till din framtida pension. En person med normal lön på 35 000 kr i månaden får ungefär 100 000 kronor inbetalt till sin pension varje år, via skatten och tjänstepensionsinbetalningar.

      5. Låt din partner amor-tera. En smart ”soft girl” ser till att äga halva bostaden men låter partnern betala lånen. Vid en skilsmässa ska tillgångarna delas och värdet på halva bostaden tillfaller dig.

      6. Tänk skilsmässa och ha en plan B för ditt liv. Ungefär vartannat äktenskap slutar med skilsmässa enligt Statistikmyndigheten. Då har paren i genomsnitt varit gifta i drygt 11 år.

      7. Kolla din partners återbetalningsskydd. Finns det återbetalningsskydd ärver du pensionen om din partner dör före dig. Allra bäst är att vara gift med någon som har hög lön (mer än 50 000 kr/månaden) och en tjänstepension som heter ITP2. Finns det familjepension så får du pengar livet ut om hen dör före dig och ni fortfarande är gifta. Observera! Det gäller inte om ni bara bor ihop!

      Även om din partner har ett annat pensionsavtal än ITP2 så kan du ha möjlighet att ärva pensionen om hen dör före dig – men det är inte säkert, så det behöver kollas.

      8. Glöm ordet änkepension. Även om din mormor eller farmor får änkepension så kommer inte du att få det. Om din partner dör innan du har nått pensionsåldern kan du få lite pengar under ett år från Pensionsmyndigheten. Annars får du hoppas att det finns återbetalningsskydd från en tjänstepension, läs mer i punkt 7.

      9. Räkna inte med några bidrag före du fyller 70 år. Vi lever längre – och därför har pensionsåldrarna höjts. Det betyder också att du kan behöva vänta längre på att få något statligt stöd för att du blivit gammal. Du behöver troligen fylla minst 70 år innan du kan få garantipension, äldreförsörjningsstöd eller bostadstillägg.

      10. Försök att ha en fot kvar på arbetsmarknaden. Jobba lite deltid eller se till att vara anställningsbar, till exempel genom att ha en bra, uppdaterad, utbildning. Om du tröttnar på att vara ”soft girl” och vill slippa bli en sur tant kan det vara bra att ha en egen försörjning i bakfickan. Det ger dig möjlighet att faktiskt göra lite som du vill när du blir äldre. Det finns en anledning till att kvinnor som passerat en viss ålder gärna pratar om fuck-of-money.

      Kristina Kamp, minPension

        Håller den allmänna pensionen till nästa istid?

        Det är 30 år sedan riksdagen klubbade dagens pensionssystem. Redan då fanns det kända politiker som såg farhågor med systemet medan andra menade att det var så robust att det skulle hålla till nästa istid. Så här 30 år senare ställer vi frågan: vem fick rätt?

        I vårt hyllningsavsnitt till den allmänna pensionen menar Pensionsmyndighetens generaldirektör, Anna Pettersson Westerberg att pensionssystemet i grunden bygger på rimliga principer och att den stora utmaningen har varit att pensionsåldern inte har hängt med livslängdsökningen. I avsnittet pratar vi också om den parlamentariska pensionsgruppen som nu har formerat sig igen och hur andra länder vallfärdar till Sverige för att titta på det svenska pensionssystemet. I lyssnarfrågan får Johan svar på hur riktåldern kommer att påverka hans pensionsdrömmar.

        30 år efter pensionsreformen – så olika har 50 till 80-talister påverkats

        30 år efter klubbslaget som förändrade pensionerna – ny rapport från minPension visar hur det har påverkat olika åldersgrupper.

        I juni 1994 sa Sveriges riksdag ja till förändrade pensioner. Nu, 30 år senare, ser vi effekterna av klubbslaget i riksdagen. Olika åldersgrupper har påverkats på olika sätt. Det är inte bara den lagstadgade pensionen som förändrats. Minst lika stora förändringar har skett i tjänstepensionerna, där det är arbetsmarknadens parter som förhandlar fram avtalen.

        För 20 år sedan började minPension samla in pensionsunderlag från den allmänna pensionen, tjänstepensionerna och det avdragsgilla pensionssparandet. Omkring fem miljoner individer har registrerat sig som användare för att få en samlad bild av sitt pensionssparande.

        Sedan tio år tillbaka har vi regelbundet redovisat hur minPensions användares prognoser ser ut och därmed kunnat ge en bild av framtida pensioner.

        Vi har över tid följt 50-, 60-, 70- och 80-talisterna och under de sista åren även 90-talisterna. I en ny rapport har vi jämfört våra tidigare rapporter för att se hur olika åldersgrupper har påverkats, och kommer att påverkas, av de förändringar som gjorts av pensionerna.

        Generellt kan sägas:

        50-talisterna – kvinnorna har betydligt lägre pensioner än männen, även i de fall lönen var densamma när de slutade att arbeta.

        60-talisterna – påverkas märkbart av förändringarna i pensionerna och får jobba längre när medellivslängden ökar.

        70-talisterna – många hade en dålig start i arbetslivet, men räddas hem av premiepensionen som de haft under stora delar av arbetslivet.

        80-talistena – är mer jämställda än tidigare åldersgrupper, och har större andel tjänstepension.

        90-talisterna – mycket av intjänandet till pensionen återstår, att många tjänar in tjänstepension tidigt kommer påverka deras pensioner. 

        Arbetslöshet nära pensionsåldern

        Lågkonjunkturen är över oss och med den stiger arbetslösheten. Byggsektorn har drabbats särskilt hårt, men även andra jobb har försvunnit. Att bli ofrivilligt arbetslös är aldrig kul. För den som har passerat 60 kan det bli extra tufft – på fler sätt.

        Idag finns flexpension som dels ger mer pengar till den egna pensionen men också möjligheter att trappa ner arbetstiden i slutet av arbetslivet. Men hur påverkar en nedtrappning ersättningen från a-kassan? Och hur funkar det med a-kassan om man löneväxlar? För den som har fyllt 60 år och känner oro för att bli av med jobbet finns det saker att tänka igenom.

        Vi bjöd Martin Wästfelt från Unionen till minPensionsPodden för att gå igenom sakerna som man behöver tänka på och göra för att lindra konsekvenserna vid en eventuell uppsägning när man har passerat 60 år. Lyssna via länken här nedanför eller i din poddkanal.