Kategori: Så fungerar pensionen

gå i pension, Ha koll på din pension, jobbonär, Pensionsekonomen bloggar, riktålder, Så fungerar pensionen

Frågor och svar om riktåldern

De flesta känner nog till att vi måste arbeta längre för att pensionskalkylen ska gå ihop. Men många vet inte när och hur åldersgränserna för uttag av allmän pension höjs och att det dessutom införs ett nytt begrepp kallat riktålder.

Enligt Pensionsmyndighetens undersökning riktad till allmänheten är det bara 8 procent som känner till begreppet riktålder ganska eller mycket väl och att endast 22 procent känner till besluten om höjd pensionsålder ganska eller mycket väl. Mer än hälften menar att de aldrig hört begreppet riktålder och en fjärdedel att de inte känner till besluten om höjd pensionsålder.

I minPensionsPoddens avsnitt 228 går vi igenom begreppet riktålder. Länken går till avsnittet som öppnas i nytt fönster.

För dig som gillar att läsa svarar vi på några frågor om riktåldern här nedanför.

Vad är riktåldern?

Riktåldern införs 2026 och kan ses som en rekommendation för när uttag av den allmänna pensionen bör ske för få samma pensionsnivå som tidigare generationer (för att kompensera för den ökande medellivslängden). Riktåldern styr också när pensionsuttag kan ske för den allmänna pensionen. Den lägsta åldern för inkomst- och premiepension är tre år före riktåldern. Garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd kan tas ut vid riktåldern. Den riktålder som gäller för dig är beroende på när du är född. Och eftersom medellivslängden stiger har yngre en högre riktålder än äldre.

Ersätter riktåldern pensionsåldern på 65 år?

Det finns ingen formell pensionsålder i Sverige även om många av tradition har haft 65 år som mental gräns. Det har också funnits flera åldersgränser för pensioner och socialförsäkringar vid just 65 år som har haft stor påverkan. Riktåldern kommer enligt prognos att vara just 67 år under perioden 2026–2033 så mycket tyder på att just 67 år kommer prägla många pensionsbeslut under lång tid framöver.  

Är riktåldern den första höjningen av åldersgränserna för uttag av allmän pension?

Åldersgränserna för uttag av allmän pension höjdes 2020 och 2023. Nästa höjning blir när riktåldern införs 2026. Även socialförsäkringar (vid sjukdom) och LAS-åldern (hur länge man har rätt att ha kvar sin anställning) har följt med i denna utveckling. Förr om åren började många ta ut sin pension mellan 61-67 år, numera är det 63-69 år. Ifjol var den genomsnittliga åldern för att börja ta ut allmän pension 66 år. Arbetskraftsdeltagandet bland äldre ökar.

Påverkar riktåldern uttagsreglerna för tjänstepension och privat pension?

Nej, men flera tjänstepensionsavtal har fått nya uttagsregler på senare år efter beslut från arbetsmarknadens parter (automatisk utbetalning startar inte alltid vid 65 år utan vid 66, 70 eller 72 år om man inte väljer själv). Offentliganställda kan numera tidigast ta ut sin tjänstepension från 60 år (tidigare 55 år, även om det var ovanligt!) och kortaste uttagstid är i många fall 10 år (tidigare 5 år). Det är alltså fortsatt möjligt att göra andra uttagsval för tjänstepensionen men eftersom de flesta får huvuddelen av sin pension från den allmänna pensionen kommer riktåldern få stor betydelse även för uttag av tjänstepensionen.

Vilken är tidigaste ålder för uttag av all pension?

För många låg- och medelinkomsttagare är det riktåldern eftersom man får lite garantipension som utfyllnad till sin inkomstbaserade pension. För de som har högre inkomst, och inte omfattas av garantipension alls, är tidigaste åldern då man kan få ut all pension tre år innan riktåldern. Att ta ut pensionen så tidigt som möjligt leder, både före och efter riktålderns införande, till lägre månadsbelopp jämfört med senare uttag.

Även om medellivslängden ökar är det ojämnt fördelat. Tar riktåldern hänsyn till det?

Nej, staten behandlar alla lika. Offentliga pensionssystem är konstruerade just att omfördela tillgångar från de som lever kortare än genomsnittet till de som lever längre. Tjänstepensioner fungerar på liknande sätt men tar hänsyn till att det finns olika förutsättningar, t.ex. att privatanställda arbetare förväntas leva något kortare än privatanställda tjänstemän (vilket har viss påverkan på storleken på de månadsbelopp som betalas ut).

Finns det undantag från riktåldern för de som har fysiskt och psykiskt krävande jobb?

Nej, men det finns särskilda regler för rätten till sjukersättning för äldre i förvärvsarbetande ålder. Vid varaktigt nedsatt arbetsoförmåga prövas man inte mot alla arbeten utan de man har erfarenhet av. Detta kallas för trygghetspension (men har egentligen ingenting med pension att göra). Tanken är att de som berörs ska få fortsatt sjukersättning (från Försäkringskassan) istället för tidigt pensionsuttag (från Pensionsmyndigheten och pensionsbolagen).

Stämmer riktåldern för den som har decennier kvar i arbetslivet?

För de första årskullarna är riktåldern redan fastställd till 67 år. Har man många år kvar kan den beräknade riktåldern både öka och minska. Pensionsmyndigheten uppdaterar denna prognos varje år.

Krockar riktåldern med möjligheten att ta ut pensionen på det sätt man vill?

De flesta har fortsatt stora möjligheter att välja när och hur pensionen ska betalas ut. Men den lägsta åldern för uttag av allmän pension höjs successivt.

Innebär riktåldern att jag behöver jobba längre utan att få något i utbyte?

Ett senare pensionsuttag innebär att månadsbeloppen för inkomst- och premiepension räknas upp (eftersom man är kortare tid som pensionär och längre tid som yrkesverksam). För garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd (behovsprövade stöd som finansieras av skattebetalarna) räknas månadsbeloppen dock inte upp vid senare uttag.

Ser jag min riktålder på minPension?

Ja, från december 2025 återfinns riktåldern i förvalsprognosen. Och du kan enkelt välja en tidigare eller senare uttagstidpunkt precis som tidigare.

Vill du veta mer?

Lyssna på minPensionsPodden: Jobb till riktåldern ger högre pensioner

Mer info hos Pensionsmyndigheten: Riktålder – när kan jag ta ut allmän pension?

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen, spara till pensionen

Löneväxling för förstärkt pension – är det rätt val för dig?

Löneväxling är en överenskommelse mellan arbetsgivare och anställd som innebär att den anställde avstår en del av sin bruttolön mot en extra pensionsavsättning. Löneväxling kan vara ett alternativ att spara till pensionen om man tjänar 51 250 kr i månaden (2024) eller mer efter att beloppet för löneväxlingen är avdraget. Om lönen efter löneväxlingen är lägre än så påverkas den allmänna pensionen negativt och om man sänker sin inkomst ytterligare påverkas även den ersättning man får från Försäkringskassan vid sjukdom eller föräldraledighet.

Två anledningar till ökat intresse

Löneväxling är i ropet just nu med anledning av att brytgränsen för statlig inkomstskatt inte justerades vid årsskiftet. Det är alltså fler personer än tidigare som, efter sin senaste löneökning, behöver betala 20 kronor mer i skatt på varje extra hundralapp. Här kan löneväxling framstå som ett attraktivt alternativ. Att räntorna sjunker spelar nog också in eftersom de med bostadsrätt och villa inte behöver betala lika mycket för sina bolån utan även får utrymme att spara.

För- och nackdelar med löneväxling

Pension är billigare än lön för arbetsgivaren så varje hundralapp man växlar kan resultera i en inbetalning på 106 kr. En annan fördel är om man omfattas av statlig inkomstskatt idag (marginalskatt på ca 53 procent) men inte som pensionär när inkomsten sjunker (kommunalskatt på ca 33 procent). Under tiden man sparar är den årliga avkastningsskatten på pensionskapitalet lägre än för i investeringssparkonto (ISK) eller kapitalförsäkring. Ännu en fördel om man löneväxlar inom sin kollektivavtalade tjänstepension är att man kan få låga avgifter på sparandet. I stor utsträckning kan man styra själv hur mycket man vill löneväxla även om arbetsgivaren ytterst avgör vad som är möjligt.   

Den uppenbara nackdelen är förstås att man sänker sin inkomst här och nu för att binda pengarna till pensionen. Och även om man avstår egen lön så går pengarna in till tjänstepensionen och den går inte att likställa med ett privat sparande. Tjänstepensionen är en arbetsgivarägd försäkring även om man själv omfattas av den. Man ska vara medveten om att både regelverk och skatter kan ändras den dag som pensionen betalas ut. Viktigt är också att avsättningen till den ordinarie tjänstepensionen inte minskar på grund av bruttolöneavdraget. Löneväxling är alltså komplext. Det krävs att man har koll på sin ekonomi och arbetsgivarens pensionspolicy för att kunna göra ett informerat val.  

Löneväxling på minPension

På minPension kan man registrera löneväxling i sin befintliga kollektivavtalade tjänstepension och simulera effekten av ett sådant sparande för pensionsprognosen. Uppgifter om löneväxling i separat försäkring finns också på minPension. Totalt har vi uppgifter om löneväxling för cirka 125 000 pensionssparare. Samtidigt finns det ett mörkertal. Vissa löneväxlar i pensioner som inte är uppmärkta som löneväxling och då kan vi inte se dem, och alla pensionssparare är inte registrerade på minPension. Därför vet ingen med säkerhet hur många löneväxlare det egentligen handlar om.

Uppgifterna nedan är hämtade i juni 2024 från minPension och gäller de som själva har registrerat att de har månadsvis löneväxling i kollektivavtalad tjänstepension alternativt där vi kan se att man har månadsvis löneväxling i separat försäkring:

Löneväxlingspremie (kr per månad)Andel
1 – 5006%
501 – 1 0009%
1 001 – 1 5004%
1 501 – 2 00015%
2 001 – 2 5003%
2 501 – 3 00012%
3 001 – 4 00010%
4 001 – 5 00014%
5 001 – 6 0005%
6 001 – 7 0003%
7 001 – 8 0003%
8 001 – 9 0001%
9 001 – 1 00006%
1 0001 – 11 0001%
11 001 – 12 0001%
12 001 – 20 0003%
20 001 –4%
100%
Månadslön (kr)Andel
0 – 25 0002%
25 001 – 30 0002%
30 001 – 35 0001%
35 001 – 40 0001%
40 001 – 45 0001%
45 001 – 50 0004%
50 001 – 55 00013%
55 001 – 60 00017%
60 001 – 65 00015%
65 001 – 70 00011%
70 001 – 75 0009%
75 001 – 80 0006%
80 001 – 85 0004%
85 001 – 90 0004%
90 001 – 95 0002%
95 001 – 100 0002%
100 001 –6%
 100%
FödelseårAndel
2000 –1%
1990 – 994%
1980 – 8915%
1970 – 7937%
1960 – 6940%
1950 – 593%
 100%
Kön
Män60%
Kvinnor40%
100%
AvtalAndel (månadsvis löneväxling)
Privatanställda tjänstemän (ITP)54%
Kommun- och regionanställda (AKAP-KR/KAP-KL)17%
Individuell tjänstepension (ej kollektivavtalad)14%
Statligt anställda (PA16)4%
Privatanställda arbetare (Avtalspension SAF-LO)3%
Övriga8%
100%

Löneväxling är en uppskattad förmån men är inte för alla

Många som löneväxlar sparar ansenliga belopp som kan göra skillnad den dag man går i pension. Men en del går vilse med hänsyn tagen till inkomstnivå, ålder eller redan befintlig löneväxling. Har man en låg inkomst är löneväxling som sagt inte förmånligt. Med förmånsbestämd tjänstepension bör man också känna till att stora löneökningar efter 60 år kan resultera i lönekapning, att hela löneökningen inte är pensionsgrundande. Och från det år man fyller 67 år och framåt är insättningar till pensionen dyrare än lön (tvärtom jämfört med tidigare eftersom arbetsgivaravgiften sjunker medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader är oförändrad). Det innebär att den som löneväxlar en hundralapp i månaden inte får 106 kr längre utan 89 kr om förmånen ska vara kostnadsneutral för arbetsgivaren.

Vi ser också att var tionde person som registrerar månadsvis löneväxling i en kollektivavtalad tjänstepension på minPension redan har en löneväxling i separat försäkring. Därför visas en prognosvarning för att undvika att uppgifter om två löneväxlingar registreras för den som i själva verket bara har en.

Tre saker att tänka på

  • Fundera på om du behöver förstärka din pension. Se din intjänade pension på minPension och jämför dig med andra i fliken ”Pensionsstatistik”.
  • Ta reda på om löneväxling är förmånligt för dig med hänsyn tagen till din inkomst, ålder och din arbetsgivares pensionspolicy.
  • Tänk igenom om du vill du vill gå ner i lön och binda pengar till pensionen. Alternativet kan annars vara att spara i investeringssparkonto, kapitalförsäkring eller annat privat sparande där pengarna inte är inlåsta till pensionen.

Vill du veta mer?

Allt du behöver veta om löneväxling

Om löneväxling och hur du ångrar den

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

#minPensionsPodden, gå i pension, Ha koll på din pension, Omvärldsbevakning, påverka din pension, Så fungerar pensionen

Pensionstips till företagare

Har du ett eget företag? Kanske har du i så fall redan löst sparandet till pensionen, men har du funderat på hur du ska sluta att jobba? Och när? Och på vad som händer med företaget den dagen du drar dig tillbaka?

Annika Creutzer är ekonomijournalist, styrelseproffs och egen företagare. Numera kan hon också lägga till jobbonär i titeln. I det här poddavsnittet ger hon handfasta, kloka och konkreta tips om pensioner till landets alla företagare.

Lyssna på Annika Creutzers pensionstips till alla företagare i #minPensionsPodden.

Lyssna via länken eller i din poddkanal

För dig som inte har fått nog

Vill du veta mer om företagande och pensioner?

Läs vår digitala bok på minPension.se

Läs Pensionsmyndighetens råd till företagare

Ha koll på din pension, minPension för unga, Omvärldsbevakning, påverka din pension, Så fungerar pensionen, spara till pensionen

Tio tips som kan ge soft girls bättre pension

Drömmer du om att vara en ”soft girl”, eller kanske gifta dig med en?

Fenomenet ”soft girl” blommar i sociala medier. Det handlar om unga kvinnor som vänder ryggen till karriär och ekonomisk frigörelse. Men dagens hemmafruar lever längre än gamla tiders, och pensionsvillkoren är dessutom sämre än tidigare. Så hur blir det för ”soft girls” på äldre dar? Här berättar vår pensionsexpert Kristina Kamp hur de kan undvika de värsta minorna.

Att vara soft girl är att inte jobba – åtminstone inte särskilt mycket. Att vara influenser och lägga ut sitt vackra och behagliga liv i sociala medier kan funka. Härligt nu kanske, men en och annan varningens röst har hörts. Soft girls riskerar att bli framtidens fattigpensionärer. Så här kommer några råd.

1. Gift dig! Gärna rikt! För du behöver ha någon som betalar dina räkningar. Att vara sambo ger inte samma juridiska skydd. Även om du hoppas på att bli berömd och få intäkter genom att berätta om ditt liv som ”soft girl” på sociala medier kan det vara svårt att få tillräckligt med inkomster härifrån. Om du skulle lyckas är du nog inte en riktig ”soft girl”, möjligen en ”hard working soft girl”. Då behöver du inte läsa det här.

      2. Undvik äktenskapsförord. Ett äktenskapsförord betyder att vissa tillgångar inte ska delas vid en eventuell skilsmässa. Det är inte särskilt bra om du lever på någon annans tillgångar. Men tänk på att om du har ett eget företag ska det också delas om ni skiljer er. Så här finns det en del att tänka på. En förutsättning för att ni ska ha ett äktenskapsförord är att ni är överens. Båda ska skriva under och äktenskapsförordet ska registreras hos Skatteverket för att vara giltigt.

      3. Lär dig hur pension funkar! Redan nu! Inga inkomster – ingen pension. Du behöver tjäna pengar för att betala skatt och den vägen tjäna in till din allmänna pension. De flesta anställda får dessutom en tjänstepension. Det får inte du, inte ens om du får in pengar som influenser. Logga in på minPension och lär dig mer. Här finns all information om dina egna pensionspengar (om du tjänat in några).

      4. Tro inte att det räcker med att få din partners premiepension. Det blir i bästa fall cirka 15 000 kronor om året som betalas in till din framtida pension. En person med normal lön på 35 000 kr i månaden får ungefär 100 000 kronor inbetalt till sin pension varje år, via skatten och tjänstepensionsinbetalningar.

      5. Låt din partner amor-tera. En smart ”soft girl” ser till att äga halva bostaden men låter partnern betala lånen. Vid en skilsmässa ska tillgångarna delas och värdet på halva bostaden tillfaller dig.

      6. Tänk skilsmässa och ha en plan B för ditt liv. Ungefär vartannat äktenskap slutar med skilsmässa enligt Statistikmyndigheten. Då har paren i genomsnitt varit gifta i drygt 11 år.

      7. Kolla din partners återbetalningsskydd. Finns det återbetalningsskydd ärver du pensionen om din partner dör före dig. Allra bäst är att vara gift med någon som har hög lön (mer än 50 000 kr/månaden) och en tjänstepension som heter ITP2. Finns det familjepension så får du pengar livet ut om hen dör före dig och ni fortfarande är gifta. Observera! Det gäller inte om ni bara bor ihop!

      Även om din partner har ett annat pensionsavtal än ITP2 så kan du ha möjlighet att ärva pensionen om hen dör före dig – men det är inte säkert, så det behöver kollas.

      8. Glöm ordet änkepension. Även om din mormor eller farmor får änkepension så kommer inte du att få det. Om din partner dör innan du har nått pensionsåldern kan du få lite pengar under ett år från Pensionsmyndigheten. Annars får du hoppas att det finns återbetalningsskydd från en tjänstepension, läs mer i punkt 7.

      9. Räkna inte med några bidrag före du fyller 70 år. Vi lever längre – och därför har pensionsåldrarna höjts. Det betyder också att du kan behöva vänta längre på att få något statligt stöd för att du blivit gammal. Du behöver troligen fylla minst 70 år innan du kan få garantipension, äldreförsörjningsstöd eller bostadstillägg.

      10. Försök att ha en fot kvar på arbetsmarknaden. Jobba lite deltid eller se till att vara anställningsbar, till exempel genom att ha en bra, uppdaterad, utbildning. Om du tröttnar på att vara ”soft girl” och vill slippa bli en sur tant kan det vara bra att ha en egen försörjning i bakfickan. Det ger dig möjlighet att faktiskt göra lite som du vill när du blir äldre. Det finns en anledning till att kvinnor som passerat en viss ålder gärna pratar om fuck-of-money.

      Kristina Kamp, minPension

        #minPensionsPodden, Omvärldsbevakning, PPM, Så fungerar pensionen

        Håller den allmänna pensionen till nästa istid?

        Det är 30 år sedan riksdagen klubbade dagens pensionssystem. Redan då fanns det kända politiker som såg farhågor med systemet medan andra menade att det var så robust att det skulle hålla till nästa istid. Så här 30 år senare ställer vi frågan: vem fick rätt?

        I vårt hyllningsavsnitt till den allmänna pensionen menar Pensionsmyndighetens generaldirektör, Anna Pettersson Westerberg att pensionssystemet i grunden bygger på rimliga principer och att den stora utmaningen har varit att pensionsåldern inte har hängt med livslängdsökningen. I avsnittet pratar vi också om den parlamentariska pensionsgruppen som nu har formerat sig igen och hur andra länder vallfärdar till Sverige för att titta på det svenska pensionssystemet. I lyssnarfrågan får Johan svar på hur riktåldern kommer att påverka hans pensionsdrömmar.

        Lyssna på minPensionsPodden via länken
        eller i din poddkanal

        Material, Omvärldsbevakning, Så fungerar pensionen, Statistik

        30 år efter pensionsreformen – så olika har 50 till 80-talister påverkats

        30 år efter klubbslaget som förändrade pensionerna – ny rapport från minPension visar hur det har påverkat olika åldersgrupper.

        Läs rapporten på minPension.se

        I juni 1994 sa Sveriges riksdag ja till förändrade pensioner. Nu, 30 år senare, ser vi effekterna av klubbslaget i riksdagen. Olika åldersgrupper har påverkats på olika sätt. Det är inte bara den lagstadgade pensionen som förändrats. Minst lika stora förändringar har skett i tjänstepensionerna, där det är arbetsmarknadens parter som förhandlar fram avtalen.

        För 20 år sedan började minPension samla in pensionsunderlag från den allmänna pensionen, tjänstepensionerna och det avdragsgilla pensionssparandet. Omkring fem miljoner individer har registrerat sig som användare för att få en samlad bild av sitt pensionssparande.

        Sedan tio år tillbaka har vi regelbundet redovisat hur minPensions användares prognoser ser ut och därmed kunnat ge en bild av framtida pensioner.

        Vi har över tid följt 50-, 60-, 70- och 80-talisterna och under de sista åren även 90-talisterna. I en ny rapport har vi jämfört våra tidigare rapporter för att se hur olika åldersgrupper har påverkats, och kommer att påverkas, av de förändringar som gjorts av pensionerna.

        Generellt kan sägas:

        50-talisterna – kvinnorna har betydligt lägre pensioner än männen, även i de fall lönen var densamma när de slutade att arbeta.

        60-talisterna – påverkas märkbart av förändringarna i pensionerna och får jobba längre när medellivslängden ökar.

        70-talisterna – många hade en dålig start i arbetslivet, men räddas hem av premiepensionen som de haft under stora delar av arbetslivet.

        80-talistena – är mer jämställda än tidigare åldersgrupper, och har större andel tjänstepension.

        90-talisterna – mycket av intjänandet till pensionen återstår, att många tjänar in tjänstepension tidigt kommer påverka deras pensioner. 

        Ha koll på din pension, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen, Statistik

        66 är det nya 65 – innan riktåldern införs

        Att 65 år ses som en mental gräns för pensionering har historiska orsaker. Denna ålder har länge varit standardåldern för pensionering i många länder, inklusive Sverige. Övergången från yrkesliv till pensionering har även styrts av att ersättningar vid sjukdom, arbetsskada och arbetslöshet upphörde vid denna ålder.

        Många tjänstepensioner och kollektivavtalade försäkringar har också utgått från 65 år som pensionsålder. Arbetsgivare i både privat och offentlig sektor har erbjudit avgångspensioner och olika program för arbetstidsförkortning som har varit utformade efter att man lämnar arbetsmarknaden för pension vid 65 års ålder. Detta har ytterligare förstärkt uppfattningen om att just 65 år är en naturlig pensionsålder.

        Denna norm har levt kvar i folks medvetande fram till idag. Men på grund av reformer och förändringar i arbetsmarknaden och pensionssystemet, har 65 år inte längre samma praktiska relevans. I själva verket är 66 det nya 65.

        Ifjol höjdes flera åldersgränser för den allmänna pensionen. Inkomstpension och premiepension kan tas ut tidigast från 63 år och för garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd gäller 66 år. Många som ansöker om allmän pension har garantipension som utfyllnad till sin inkomstbaserade pension. 66 år är alltså den ålder då alla kan få ut hela den allmänna pensionen. Senaste statistiken från Pensionsmyndigheten visar också att den genomsnittliga åldern för att börja ta ut allmän pension numera är 66 år. Det är en stor ökning jämfört med 2022 (innan de höjda åldersgränserna) då genomsnittet var 64,8 år.

        Därtill har stora tjänstepensionsavtal för kommun- och regionanställda (AKAP-KR), statligt anställda (PA16) och privatanställda tjänstemän (ITP1) fått nya högre avtalade pensionsåldrar. Genomsnittet för tjänstepensioner registrerade på minPension är numera strax under 66 år. Tidpunkten för när tjänstepensionen utbetalas automatiskt (om man inte väljer själv) och hur högt upp i åren man tjänar in tjänstepension är alltså framflyttad för många.

        Upphör vid 66 år66 år är lägsta åldersgräns för
        A-kassaGarantipension
        SjukersättningBostadstillägg
        Inbetalning till tjänstepensioner sker ofta till 65 eller 66 år. Många offentliganställda kan tjäna in tjänstepension till 69 år Äldreförsörjningsstöd

        Precis som tidigare kan de flesta välja när och hur man vill gå i pension. Men 66 år är den tidpunkt då många stöd som man kan få under arbetslivet upphör och när man samtidigt kan få ut all sin pension. Och när riktåldern införs 2026 blir det 67 år.

        Vill du veta mer?

        Poddavsnitt

        Vilken pension tar jag ut först?

        Hur går man i pension?

        Jobb till riktåldern ger högre pension

        Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

        #minPensionsPodden, gå i pension, Omvärldsbevakning, påverka din pension, Så fungerar pensionen

        Arbetslöshet nära pensionsåldern

        Lågkonjunkturen är över oss och med den stiger arbetslösheten. Byggsektorn har drabbats särskilt hårt, men även andra jobb har försvunnit. Att bli ofrivilligt arbetslös är aldrig kul. För den som har passerat 60 kan det bli extra tufft – på fler sätt.

        Idag finns flexpension som dels ger mer pengar till den egna pensionen men också möjligheter att trappa ner arbetstiden i slutet av arbetslivet. Men hur påverkar en nedtrappning ersättningen från a-kassan? Och hur funkar det med a-kassan om man löneväxlar? För den som har fyllt 60 år och känner oro för att bli av med jobbet finns det saker att tänka igenom.

        Vi bjöd Martin Wästfelt från Unionen till minPensionsPodden för att gå igenom sakerna som man behöver tänka på och göra för att lindra konsekvenserna vid en eventuell uppsägning när man har passerat 60 år. Lyssna via länken här nedanför eller i din poddkanal.

        minPensionsPodden

        Lyssna på avsnitt 220 – Om arbetslöshet nära pensionsåldern

        #minPensionsPodden, Efterlevandeskydd, gå i pension, Så fungerar pensionen, Skatter på pension, Uttagsplaneraren

        Vilken pension tar jag ut först?

        Har du många olika pensioner? Du vet väl att du inte behöver ta ut alla samtidigt?

        Men om man ska välja mellan pensionerna – hur väljer man då? Finns det någon pension som det är smart att börja med? Och en annan som man kan avvakta uttaget för? Vilka lagar och regler styr uttagen?

        Det här är frågor som vi pratar om i avsnitt 218 av minPensionsPodden. Våra pensionsexperter Kristina Kamp och Dan Adolphson Björck ger tips och tricks om hur du kan tänka när du står inför valet att ta ut dina pensioner vid olika tillfällen.

        Lyssna på poddavsnittet 218 för att få koll på vilka pensioner det är smart att ta ut först

        Ha koll på din pension, Orange kuvert, Så fungerar pensionen

        Årsbesked för pensionen – vad är viktigt att kolla upp?

        Under de första månaderna på året dimper det ner en rad årsbesked för pensionen, digitalt eller i din brevlåda. De flesta känner nog till att det orange kuvert från Pensionsmyndigheten som beskriver den allmänna pensionen. Men man får även årsbesked för tjänstepensionen med olika avsändare beroende på var man jobbar.

        Här är några viktiga punkter att stämma av:

        • Totalt värde. Du kan se hur mycket du har tjänat in till din pension (hur mycket som har betalats in och värdeutvecklingen).
        • Avgifter och kostnader. Kolla vilka avgifter som dras från din tjänstepension och din premiepension. I orange kuvert framgår t.ex. den genomsnittliga fondavgiften för premiepensionen (och om du betalar mer eller mindre än den). Din pension belastas även med årliga administrationskostnader och för tjänstepensionen syns avkastningsskatten (en årlig schablonskatt som du inte kan påverka).
        • Placeringsval. Du kan se ditt val av sparform, traditionell försäkring eller fondförsäkring. I många fall kan du också se ditt val av fonder.
        • Arvsvinster. Din pension ökar med arvsvinster när andra pensionssparare i samma åldersgrupp avlider. I unga år är beloppen små men med stigande ålder ökar det. Om du har återbetalningsskydd för tjänstepensionen får du inga arvsvinster eftersom din partner eller barn är förmånstagare.  
        • Skydd genom jobbet. Det kan även finnas information och belopp om försäkringsskydd som du har i din anställning vid sjukdom, arbetsskada, dödsfall och/eller uppsägning (alltså inte bara pension).

        Efter att ha läst årsbeskeden är det många som besöker minPension för att få en helhetsbild. Men även här kan det uppstå frågor om vilka uppgifter som finns registrerade för enskilda inkomstår.

        För den allmänna pensionen är det lätt att kolla pensionsrätter på Pensionsmyndighetens hemsida. När du är inloggad med e-legitimation kan du under ’Mina tjänster’ (högst upp till höger) välja ’Mina pensionskonton’ för att se pensionsgrundande inkomster och belopp långt tillbaka i tiden.

        För kollektivavtalade tjänstepensioner kan du kolla vilka uppgifter som din arbetsgivare har rapporterat in hos valcentralerna eller direkt hos pensionsbolagen (det senare gäller förmånsbestämd eller individuell tjänstepension).

        Förr om åren fick du sällan inbetalningar till tjänstepensionen om du var under 28 år, vikarie eller timanställd. Numera omfattas allt fler av avtal där man, utöver allmän pension, även börjar tjäna in tjänstepension på första jobbet (men dessa regler gäller inte retroaktivt).

        Text: Dan Adolphson Björck, minPension