Förra året ökade skulderna hos Kronofogden med i snitt 50 miljoner kronor per dag. Både skulder och skuldsatta ökade. Hos Kronofogden såg man att ärendena med 65-plussare ökade mer än bland yngre generationer. En av förklaringarna tror man är att äldre tycker det är skamligt att be om hjälp när de hamnar i ekonomisk kris.
”Den äldre generationen är uppvuxen under en annan tid då man sparade först och köpte sen. När de får skulder söker de sällan hjälp. Även om det idag finns hjälp att få” säger Davor Vuleta från Kronofogden i minPensionsPodden.
De flesta av oss får mindre pengar att röra oss med när vi slutar jobba. Davor Vuleta menar att vi därför behöver se över vår situation i tid, långt innan det är dags att gå i pension.
”Skapa ekonomiska marginaler. Ta hjälp av kommunens budget- och skuldrådgivare – deras hjälp är gratis och finns i alla kommuner” säger Davor Vuleta i podden.
Lyssna på samtalet och få fler tips i avsnitt 225 av minPensionsPodden. I din poddkanal eller via länken här nedanför.
Har du ett eget företag? Kanske har du i så fall redan löst sparandet till pensionen, men har du funderat på hur du ska sluta att jobba? Och när? Och på vad som händer med företaget den dagen du drar dig tillbaka?
Annika Creutzer är ekonomijournalist, styrelseproffs och egen företagare. Numera kan hon också lägga till jobbonär i titeln. I det här poddavsnittet ger hon handfasta, kloka och konkreta tips om pensioner till landets alla företagare.
Lyssna på Annika Creutzers pensionstips till alla företagare i #minPensionsPodden.
Drömmer du om att vara en ”soft girl”, eller kanske gifta dig med en?
Fenomenet ”soft girl” blommar i sociala medier. Det handlar om unga kvinnor som vänder ryggen till karriär och ekonomisk frigörelse. Men dagens hemmafruar lever längre än gamla tiders, och pensionsvillkoren är dessutom sämre än tidigare. Så hur blir det för ”soft girls” på äldre dar? Här berättar vår pensionsexpert Kristina Kamp hur de kan undvika de värsta minorna.
Att vara soft girl är att inte jobba – åtminstone inte särskilt mycket. Att vara influenser och lägga ut sitt vackra och behagliga liv i sociala medier kan funka. Härligt nu kanske, men en och annan varningens röst har hörts. Soft girls riskerar att bli framtidens fattigpensionärer. Så här kommer några råd.
1. Gift dig! Gärna rikt! För du behöver ha någon som betalar dina räkningar. Att vara sambo ger inte samma juridiska skydd. Även om du hoppas på att bli berömd och få intäkter genom att berätta om ditt liv som ”soft girl” på sociala medier kan det vara svårt att få tillräckligt med inkomster härifrån. Om du skulle lyckas är du nog inte en riktig ”soft girl”, möjligen en ”hard working soft girl”. Då behöver du inte läsa det här.
2. Undvik äktenskapsförord. Ett äktenskapsförord betyder att vissa tillgångar inte ska delas vid en eventuell skilsmässa. Det är inte särskilt bra om du lever på någon annans tillgångar. Men tänk på att om du har ett eget företag ska det också delas om ni skiljer er. Så här finns det en del att tänka på. En förutsättning för att ni ska ha ett äktenskapsförord är att ni är överens. Båda ska skriva under och äktenskapsförordet ska registreras hos Skatteverket för att vara giltigt.
3. Lär dig hur pension funkar! Redan nu! Inga inkomster – ingen pension. Du behöver tjäna pengar för att betala skatt och den vägen tjäna in till din allmänna pension. De flesta anställda får dessutom en tjänstepension. Det får inte du, inte ens om du får in pengar som influenser. Logga in på minPension och lär dig mer. Här finns all information om dina egna pensionspengar (om du tjänat in några).
4. Tro inte att det räcker med att få din partners premiepension. Det blir i bästa fall cirka 15 000 kronor om året som betalas in till din framtida pension. En person med normal lön på 35 000 kr i månaden får ungefär 100 000 kronor inbetalt till sin pension varje år, via skatten och tjänstepensionsinbetalningar.
5. Låt din partner amor-tera. En smart ”soft girl” ser till att äga halva bostaden men låter partnern betala lånen. Vid en skilsmässa ska tillgångarna delas och värdet på halva bostaden tillfaller dig.
6. Tänk skilsmässa och ha en plan B för ditt liv. Ungefär vartannat äktenskap slutar med skilsmässa enligt Statistikmyndigheten. Då har paren i genomsnitt varit gifta i drygt 11 år.
7. Kolla din partners återbetalningsskydd. Finns det återbetalningsskydd ärver du pensionen om din partner dör före dig. Allra bäst är att vara gift med någon som har hög lön (mer än 50 000 kr/månaden) och en tjänstepension som heter ITP2. Finns det familjepension så får du pengar livet ut om hen dör före dig och ni fortfarande är gifta. Observera! Det gäller inte om ni bara bor ihop!
Även om din partner har ett annat pensionsavtal än ITP2 så kan du ha möjlighet att ärva pensionen om hen dör före dig – men det är inte säkert, så det behöver kollas.
8. Glöm ordet änkepension. Även om din mormor eller farmor får änkepension så kommer inte du att få det. Om din partner dör innan du har nått pensionsåldern kan du få lite pengar under ett år från Pensionsmyndigheten. Annars får du hoppas att det finns återbetalningsskydd från en tjänstepension, läs mer i punkt 7.
9. Räkna inte med några bidrag före du fyller 70 år. Vi lever längre – och därför har pensionsåldrarna höjts. Det betyder också att du kan behöva vänta längre på att få något statligt stöd för att du blivit gammal. Du behöver troligen fylla minst 70 år innan du kan få garantipension, äldreförsörjningsstöd eller bostadstillägg.
10. Försök att ha en fot kvar på arbetsmarknaden. Jobba lite deltid eller se till att vara anställningsbar, till exempel genom att ha en bra, uppdaterad, utbildning. Om du tröttnar på att vara ”soft girl” och vill slippa bli en sur tant kan det vara bra att ha en egen försörjning i bakfickan. Det ger dig möjlighet att faktiskt göra lite som du vill när du blir äldre. Det finns en anledning till att kvinnor som passerat en viss ålder gärna pratar om fuck-of-money.
Att 65 år ses som en mental gräns för pensionering har historiska orsaker. Denna ålder har länge varit standardåldern för pensionering i många länder, inklusive Sverige. Övergången från yrkesliv till pensionering har även styrts av att ersättningar vid sjukdom, arbetsskada och arbetslöshet upphörde vid denna ålder.
Många tjänstepensioner och kollektivavtalade försäkringar har också utgått från 65 år som pensionsålder. Arbetsgivare i både privat och offentlig sektor har erbjudit avgångspensioner och olika program för arbetstidsförkortning som har varit utformade efter att man lämnar arbetsmarknaden för pension vid 65 års ålder. Detta har ytterligare förstärkt uppfattningen om att just 65 år är en naturlig pensionsålder.
Denna norm har levt kvar i folks medvetande fram till idag. Men på grund av reformer och förändringar i arbetsmarknaden och pensionssystemet, har 65 år inte längre samma praktiska relevans. I själva verket är 66 det nya 65.
Ifjol höjdes flera åldersgränser för den allmänna pensionen. Inkomstpension och premiepension kan tas ut tidigast från 63 år och för garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd gäller 66 år. Många som ansöker om allmän pension har garantipension som utfyllnad till sin inkomstbaserade pension. 66 år är alltså den ålder då alla kan få ut hela den allmänna pensionen. Senaste statistiken från Pensionsmyndigheten visar också att den genomsnittliga åldern för att börja ta ut allmän pension numera är 66 år. Det är en stor ökning jämfört med 2022 (innan de höjda åldersgränserna) då genomsnittet var 64,8 år.
Därtill har stora tjänstepensionsavtal för kommun- och regionanställda (AKAP-KR), statligt anställda (PA16) och privatanställda tjänstemän (ITP1) fått nya högre avtalade pensionsåldrar. Genomsnittet för tjänstepensioner registrerade på minPension är numera strax under 66 år. Tidpunkten för när tjänstepensionen utbetalas automatiskt (om man inte väljer själv) och hur högt upp i åren man tjänar in tjänstepension är alltså framflyttad för många.
Upphör vid 66 år
66 år är lägsta åldersgräns för
A-kassa
Garantipension
Sjukersättning
Bostadstillägg
Inbetalning till tjänstepensioner sker ofta till 65 eller 66 år. Många offentliganställda kan tjäna in tjänstepension till 69 år
Äldreförsörjningsstöd
Precis som tidigare kan de flesta välja när och hur man vill gå i pension. Men 66 år är den tidpunkt då många stöd som man kan få under arbetslivet upphör och när man samtidigt kan få ut all sin pension. Och när riktåldern införs 2026 blir det 67 år.
Under de första månaderna på året dimper det ner en rad årsbesked för pensionen, digitalt eller i din brevlåda. De flesta känner nog till att det orange kuvert från Pensionsmyndigheten som beskriver den allmänna pensionen. Men man får även årsbesked för tjänstepensionen med olika avsändare beroende på var man jobbar.
Här är några viktiga punkter att stämma av:
Totalt värde. Du kan se hur mycket du har tjänat in till din pension (hur mycket som har betalats in och värdeutvecklingen).
Avgifter och kostnader. Kolla vilka avgifter som dras från din tjänstepension och din premiepension. I orange kuvert framgår t.ex. den genomsnittliga fondavgiften för premiepensionen (och om du betalar mer eller mindre än den). Din pension belastas även med årliga administrationskostnader och för tjänstepensionen syns avkastningsskatten (en årlig schablonskatt som du inte kan påverka).
Placeringsval. Du kan se ditt val av sparform, traditionell försäkring eller fondförsäkring. I många fall kan du också se ditt val av fonder.
Arvsvinster. Din pension ökar med arvsvinster när andra pensionssparare i samma åldersgrupp avlider. I unga år är beloppen små men med stigande ålder ökar det. Om du har återbetalningsskydd för tjänstepensionen får du inga arvsvinster eftersom din partner eller barn är förmånstagare.
Skydd genom jobbet. Det kan även finnas information och belopp om försäkringsskydd som du har i din anställning vid sjukdom, arbetsskada, dödsfall och/eller uppsägning (alltså inte bara pension).
Efter att ha läst årsbeskeden är det många som besöker minPension för att få en helhetsbild. Men även här kan det uppstå frågor om vilka uppgifter som finns registrerade för enskilda inkomstår.
För den allmänna pensionen är det lätt att kolla pensionsrätter på Pensionsmyndighetens hemsida. När du är inloggad med e-legitimation kan du under ’Mina tjänster’ (högst upp till höger) välja ’Mina pensionskonton’ för att se pensionsgrundande inkomster och belopp långt tillbaka i tiden.
För kollektivavtalade tjänstepensioner kan du kolla vilka uppgifter som din arbetsgivare har rapporterat in hos valcentralerna eller direkt hos pensionsbolagen (det senare gäller förmånsbestämd eller individuell tjänstepension).
Förr om åren fick du sällan inbetalningar till tjänstepensionen om du var under 28 år, vikarie eller timanställd. Numera omfattas allt fler av avtal där man, utöver allmän pension, även börjar tjäna in tjänstepension på första jobbet (men dessa regler gäller inte retroaktivt).
Jobbar du i en kommun eller region? Då heter din tjänstepension förmodligen AKAP-KR.
Att ha koll på sin tjänstepension kan göra skillnad för pensionen. Till exempel är det bra att veta vad som gäller om du får barn, blir sjuk eller om du vill jobba långt upp i ålder. När du har koll på vad som gäller slipper du bli överraskad när det är dags att ta ut dina pensioner.
AKAP-KR är en av de fyra stora tjänstepensionerna i Sverige och omfattar dig som jobbar inom en kommun eller region. Vi bad Christina Alsing från KPA komma till minPensionsPodden och berätta om avtalet. I slutet av avsnittet pratar vi också kort om två gamla tjänstepensioner som gällde tidigare: IPR och KAP-KL.
Pensionsmyndigheten skickar ut orange kuvert nu i dagarna som är ett årsbesked för den allmänna pensionen. Samtidigt blir tjänstepensionen en allt viktigare del av den totala pensionen. Men alla har inte tjänstepension. Under åren har det gjorts flera försök att räkna baklänges och beräkna hur stor andel det kan handla om. För minPension är det enklare eftersom vi har uppgifter om allmän pension, tjänstepension och privat pension på individnivå.
Vi kan konstatera att det är drygt fyra procent som helt och hållet saknar tjänstepension i sin pensionsprognos. Lyckligtvis är det få som jobbar ett helt yrkesliv utan att omfattas av tjänstepension överhuvudtaget. Bland de som är 60-63 år är andelen som saknar tjänstepension enbart drygt 2 procent. Det är fortfarande vanligt att sakna tjänstepension i unga år för att man inte har åldern inne. Och i privat sektor upphör inbetalningarna till tjänstepensionen efter 65 eller 66 år. I offentlig sektor fortsätter man numera att tjäna in tjänstepension fram till 69 år.
Avtal
Lägsta intjänandeålder
Högsta intjänandeålder
Kommun- och regionanställd
AKAP-KR, KAP-KL för äldre i vissa fall
–
69 år
Privatanställd arbetare
Avtalspension SAF-LO
22 år
65 år
Statligt anställd
PA16 avd 1, PA16 avd 2 för äldre
–
69 år
Privatanställd tjänsteman
ITP1, för äldre ITP2
25 år
66 år (ITP1), 65 år (ITP2)
Förr om åren fick man sällan tjänstepension om man var under 28 år, timanställd eller vikarie.
Andelen som saknar tjänstepension helt och hållet är något högre för kvinnor än för män. Det finns också regionala skillnader. I Kalmar län och på Gotland är andelen högre. I Stockholm och Västmanland är andelen som saknar tjänstepension lägst.
Bland företagare finns en stor spännvidd. I många fall har man tjänstepension men med aktiebolag kan man även ha kapital i bolaget som man kan använda när man går i pension. Företagare kan också se på själva företaget som en pensionsförsäkring eller ha annat långsiktigt sparande utanför pensionssystemet. Vi ser att många som har eget företag idag har en hel del tjänstepension i sin prognos. Man kan ha tjänstepension från gamla anställningar även om man inte har några inbetalningar nu. Det betyder att pensionen blir högre än man kanske tror.
Låginkomsttagare, utrikes födda och personer med svag anknytning till arbetsmarknaden löper störst risk att stå utan tjänstepension. Det är samma grupper som riskerar att få en låg allmän pension. Efter ett bra arbetsliv väntar en bra pension. Men det motsatta gäller också. Om man jobbar långa perioder utan tjänstepension missar man åtskilliga tusenlappar i månaden den dag man går i pension. Och att kompensera för bortfallet av tjänstepension genom att spara privat går de allra flesta inte iland med. Det handlar helt enkelt om för mycket pengar. Därför är det viktigt att ha koll på vad man omfattas av i sin anställning.
Tre tips:
Kolla upp din intjänade tjänstepension. Logga in på minPension och titta under fliken ’Intjänad pension’. Där ser du hur mycket tjänstepension du har tjänat in hittills och var pengarna finns.
Jämför din pension med andra. Du kan se hur din pension förhåller sig till andra på minPension under fliken ’Pensionsstatistik’. Här finns även tips på vad du kan göra för att undvika en låg pension.
Undersök hur mycket som betalas in till din tjänstepension. Många med premiebestämd tjänstepension får 4,5 procent av lönen men det finns också dem som får 6 procent eller mer. För de med högre löner, som omfattas av större tjänstepensionsinbetalningar, är detta extra viktigt att ha koll på.
En bärande tanken för den allmänna pensionen att hela livets inkomster ska räknas, den så kallade livsinkomstprincipen. Samtidigt innehåller den allmänna pensionen även ett grundskydd (garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd) för de som har haft låga eller inga inkomster. Det är naturligt att ett statligt pensionssystem bygger på dessa båda principer men det leder också till en målkonflikt mellan inkomst- och grundtrygghet.
Sedan den allmänna pensionens omstöpning på 90-talet har politikerna varit betydligt mer intresserade av att värna om grundskyddet än inkomstskyddet. Både garantipension och bostadstillägg har förbättrats i omgångar. Behjärtansvärt för de som vänder på slantarna men inte oproblematiskt om pensionssystemet ska hänga ihop. Typfallsberäkningar visar på liten skillnad att ha arbetat ett helt yrkesliv med låg inkomst jämfört med att inte ha arbetat alls (respektavståndet). Detta är politikerna överens om att göra något åt.
Riksdagens pensionsgrupp har därför enats om två saker nu den 28 februari. Dels att se över hur mycket som betalas in till den allmänna pensionen (den sk. pensionsavgiften) men även hur överskott i pensionssystemet ska hanteras (’gasen’).
Översyn av nivån för pensionsavgiften
I många år har det diskuterats att förstärka den allmänna pensionen genom att höja inbetalningarna. Det kan t.ex. ske genom att omdisponera arbetsgivaravgifterna. Idag går en tredjedel av arbetsgivaravgifterna inte till pensioner och socialförsäkringar utan till statens budget. Det är alltså möjligt att förstärka den allmänna pensionen utan att skicka räkningen till löntagare eller arbetsgivare. Men det innebär i så fall att staten förlorar stora intäkter och tvingas till förändrade prioriteringar inom andra områden. Nu ska frågan hur mycket som betalas in till den allmänna pensionen utredas och sedan får vi se om det kommer några skarpa politiska förslag.
Hantering av överskott i pensionssystemet
När tillgångarna för inkomstpensionen är lägre än skulderna så sänks pensionerna. Den s.k. ’bromsen’ slår till. Men nu när tillgångarna är större än skulderna så sker ingen utdelning av överskottet. Det kan tyckas märkligt. En haltande jämförelse går att göra till pensionsbolagen. Här finns det tydliga regler för vad som gäller vid utdelning av överskott. Pensionsgruppen verkar vara överens om att det behövs en utdelning av överskott även för inkomstpensionen (en ’gas’) men först ska även den frågan utredas.
En högre pensionsålder behövs för att möta utmaningen med att vi lever längre. Men det är inte det enda sättet att trygga framtidens pensioner. Det går att sätta av mer pengar också. Och på allt fler arbetsplatser är det precis vad som sker genom avtal om större inbetalningar till tjänstepensionen.
I de fyra största tjänstepensionsavtalen är det numera cirka 3,2 miljoner löntagare som omfattas av detta. I många fall handlar det om kompletterande flex- eller deltidspensionspremier i branschavtal men det kan även gå under andra benämningar eller att man helt enkelt ökar avsättningen för alla i centrala avtal. I praktiken innebär det att inbetalningen till tjänstepensionen varierar mellan 4,5 – 6 procent på lönen upp till 47 625 kr/mån (2024) och 30-31,5 procent på lönedelar över. Men andra procentsatser förekommer också.
Branschavtal i privat sektor:
955 000
privatanställda arbetare omfattas av olika kompletterande premier utöver Avtalspension SAF-LO (ungefär 6 av 10).
800 000
privatanställda tjänstemän omfattas av flex-/deltidspensionspremier utöver ITP (nästan alla).
Centrala avtal i offentlig sektor:
1 167 000
kommun- och regionanställda omfattas av AKAP-KR (men det finns även de med högre inkomster eller tidigare intjänande som står kvar i KAP-KL).
72 000
statligt anställda omfattas av flexpensionspremie inom PA16 avd 1.
200 000
statligt anställda omfattas av flexpensionspremie inom PA16 avd 2 från 2024 (men upp till 36 000 inom PA16 avd 2 kan potentiellt få beviljad delpension istället).
Källa: Fora, Collectum, Pensionsvalet, Valcentralen/Skadikon och SPV 2023.
Tanken med den förstärkta tjänstepensionen är att man ska få ökad flexibilitet att gå ner i arbetstid i slutet av yrkeslivet alternativ fortsätta arbeta i samma omfattning och få en högre pension. En fördel med att förstärka tjänstepensionen är att man kan få låga avgifter och för arbetsgivarna är det en enkel och kostnadseffektiv administration.
Samtidigt finns det nackdelar. Alla vill inte avsätta mer pengar till pensionen. I dessa tider när många har svårt att få sin ekonomi att gå ihop värdesätter man nog en löneökning istället. Att förstärka pensionerna tar dessutom tid. Det är framför allt en reform för dagens unga som hinner spara ihop ett tillräckligt stort kapital. Dessutom innebär det ökade kostnader för arbetsgivarna.
Arbetsmarknadens parter har i etapper satt av mer pengar till tjänstepensionen på senare år medan inbetalningarna till den allmänna pensionen inte har förändrats sedan det gjordes om i mitten på 1990-talet. Förmodligen kommer vi till en punkt där balansen mellan lön idag och pension imorgon kommer diskuteras mer ingående. Och hur stor tjänstepensionen bör vara i förhållande till den allmänna pensionen.
De tre viktigaste faktorerna för att få en bra pension är lönen, tiden i arbetslivet och att man får tjänstepension i sin anställning. Samtidigt är frågan om hur mycket arbetsgivaren betalar in till tjänstepensionen allt viktigare. För det skiljer sig åt mellan olika arbetsplatser.
Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension
Den här helgen får vi in nya pengar på premiepensionskontot. Den här delen av den allmänna pensionen är den som växter bäst. Utan den hade vi behövt jobba ännu längre. Du kan själv lätt kolla hur det går för ditt PPM-sparande och se hur stor betydelse det har för din totala pension.
Premiepensionen, PPM-fonderna, är den del av den allmänna pensionen som placeras i fonder. Fondernas värde över tid avgör vad du kommer att få i pension från den delen av alla dina pensioner.
Pengarna kommer in när du betalar skatt på lön. Andelen är 2,5 procent av lönen upp till en lön på cirka 50 000 kronor i månaden (år 2023).
Varje år i december sätts pengarna in på ditt premiepensionskonto, som du kan se om du loggar in på Pensionsmyndighetens hemsida.
I år är maxinbetalningen strax under 14 000 kronor. Pengarna fördelas på de fonder du har valt.
Har du inte gjort något val?
Då hamnar pengarna i AP7Såfa. Det är en global aktiefond. När du fyllt 56 år kommer delar av de pengarna i stället att gradvis flyttas till en räntefond, men lägre risk.
Hur vet du om du valt fonder eller inte?
Du kan logga in på Pensionsmyndighetens hemsida och se vilka fonder du har. Här kan du också byta fonder om du vill. Det finns omkring 400 olika att välja på just nu.
Är PPM bra för pensionen?
För de allra flesta växter premiepensionens pengar snabbare än de pengar som finns i inkomstpensionen, den andra delen av den allmänna pensionen.
Värdeutvecklingen för premiepensionen ligger på omkring åtta procent om året. Inkomstpensionens värdeutveckling är omkring tre procent.
Hur vet du hur det går för fonderna?
Börja med att logga in på Pensionsmyndighetens hemsida och klicka på ”Se dina fonder”. Här kan du se vilka fonder du valt, värdeutvecklingen i år, men även den årliga värdeutvecklingen över tid.
Under rubriken ”Statistik och Publikationer” kan du sedan se hur fondsparandet har utvecklat sig över tid för alla premiepensionssparare. Notera att här har olika sparare olika startår. Men du kan ändå jämför din värdeutveckling med andras. Så här såg det ut den sista oktober 2023.
Årlig värdeutveckling på individuella premiepensionskonton. Källa: Pensionsmyndigheten
Hur viktig är premiepensionen för den totala pensionen?
Premiepensionen har inte funnits så länge. Det var först år 2000 som det gick att välja fonder första gången. Det betyder att den som är född på 60-talet inte har tjänat in till premiepension under hela sitt arbetsliv. Det har däremot de flesta 70-talisterna gjort och alla som är ännu yngre kommer att få inbetalningar till premiepensionen under hela sitt arbetsliv.
Eftersom det finns ett tak för intjänande i den allmänna pensionen vid inkomster på omkring 50 000 kronor i månaden (år 2023) så betyder det att premiepensionens betydelse för den totala pensionen minskar för de som har höga löner.
Diagrammet här nedanför visar premiepensionens andel av den totala pensionen i olika inkomstnivåer i prognoserna på minPension. Den redovisas som andel pension i förhållande till slutlönen. De flesta har en total kompensationsgrad på 65–70 procent.
Kompensationsgrad, pension i förhållande till lön, i olika inkomstlägen. Uppdelat på inkomstpension, premiepension och tjänstepension. Källa: minPension
För inkomster upp till cirka 50 000 kronor i månaden är andelen premiepension ungefär 15 procent av den totala pensionen (10 procentenheter av en total kompensationsgrad på 65 procent = 15 procent andel av den totala pensionen). För riktiga höginkomsttagare är andelen premiepension ungefär åtta procent av den totala pensionen.
Vad händer om vi får en börskrasch?
Det beror förstås på vilka fonder du valt och hur de påverkas av en allmän nedgång på världens börser. Men om din pension är 25 000 kronor och andelen premiepension är 15 procent så motsvarar det 3 750 kronor i månaden. Om besparingarna i premiepensionen halveras så blir det 1 875 kronor kvar. De som drabbas direkt är de som har börjat ta ut sin premiepension. Men även de pengarna kan ju stiga igen om börskurserna vänder.
Är det inte bättre att ha allt i inkomstpensionen?
Sannolikt påverkas även inkomstpensionen av en börskrasch. Arbetslöshet och lägre tillväxt i ekonomin påverkar även den delen av pensionen. Även tjänstepensionerna påverkas förstås av en sämre världsekonomi.
blogg.minpension.se 